Browsing by Title

Gamla, etablerade partier tvingas ta ställning till nya sakfrågor, sakfrågor som politiserats av politikens nykomlingar. Hur formulerar etablerade partier sina ståndpunkter i sakfrågor som inte hörs till ”traditionella” politiken? Det har studerats hur populistiska partier växer fram, men inte hur populistiska partier påverkar etablerade partiers agerande. Denna studie ämnar ta reda på vad det är som driver politiska partiers agerande. I studien analyseras kvantitativt finländska riksdagsvalskandidaters ståndpunkter i invandring år 2011 och 2015, för att se om någon signifikant skillnad finns mellan dessa år- före och efter invandringskritiska Sannfinländska partiets etablering i Finlands nationella politik. Resultaten används för att tolka vad partier använder som bas i formuleringen av ståndpunkter; ideologi eller rationalitet. Resultaten i studien tyder på att partierna formulerar sina ståndpunkter på basis av deras ideologiska rötter. Sammanfattningsvis kan studiens resultat ge tecken på en polarisering av invandringspolitiska ståndpunkter i Finland.

Inom Finlands gränser genomgår hundratals personer varje år könskorrigerande procedurer, och i Europa konstateras kring en och en halv miljon individer inte känna tillhörighet med det kön de tillskrevs vid födseln. Trots detta är lagstiftningen gällande transrättigheter fortfarande bristfällig i majoriteten av Europas länder, och Finland inkluderades upp till nyligen i denna kategori. 6 § i Finlands grundlag konstaterar att ingen utan godtagbara skäl får särbehandlas på grunder som har att göra med ”kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person”. Det lagstadgade kravet på sterilisering av transpersoner för att lagligen få korrigera det juridiska könet har konstaterats bryta mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Den sista behandlingen av den nya translagen gick av stapeln den 31 januari 2023 inför omröstningen den 1 februari. Bakom translagens förnyelse ligger stora mängder av såväl nationell som internationell kritik gentemot Lagen om fastställandet av transsexuella personers könsidentitet från år 2003, både från andra länder och från olika människorättsorganisationer. Syftet med arbetet är att granska Europeiska konventionen för mänskliga rättigheter (hädanefter EMK som förkortning av Europeiska människorättskonventionen), och utifrån detta dra slutsatser gällande huruvida den finska Lagen om fastställandet av transsexuella personers könsidentitet stämmer överens med bestämmelserna konstaterade EMK. Dessa slutsatser kommer vidare jämföras med bestämmelserna i den nya Lagen om könsfastställelse.

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Svenska social- och kommunalhögskolan Laitos – Institution – Department Tekijä – Författare – Author Céline Fogde, 014033652 Työn nimi – Arbetets titel – Title Välbefinnande på arbetsplatsen och aspekter som kan bidra till att främja välbefinnande Oppiaine – Läroämne – Subject Socialpsykologi Työn laji – Arbetets art – Level Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year 8.12.2019 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 27 Tiivistelmä – Referat – Abstract Mitt syfte med denna avhandling är att utgående från tidigare forskning, öka förståelsen för vad välbe-finnande på arbetsplatsen innebär och vilka aspekter som kan bidra till att främja det. Problemställning-en motiveras med att det trots forskning inom olika discipliner, saknas en entydig definition och en holist-isk förståelse kring välbefinnande på arbetsplatsen. Fokus ligger dock främst på psykologiskt och socialt välbefinnande, även om fysiskt välbefinnande beskrivs kort. Avhandlingen har utförts som en litteratur-genomgång och beskriver centrala teorier och modeller inom: socialpsykologisk och organisationsrelate-rad forskning. Enligt centrala teoretiker existerar välbefinnande på arbetsplatsen på olika dimensioner; fysiskt, psykologiskt och socialt välbefinnande. På basis av litteraturgenomgången kan det konstateras att välbefinnande på arbetsplatsen är ett abstrakt och mångdimensionellt fenomen. Vidare mäts och förstås välbefinnande på arbetsplatsen ofta som arbetstillfredsställelse, arbetsförpliktelse, arbetsenga-gemang och inneboende motivation som ofta även anses vara uttryck för välbefinnande. I avhandlingen har även diverse aspekter som bidrar till att främja välbefinnandet på arbetsplatsen beskrivits, såväl organisations- och omgivningsrelaterade aspekter som arbetsrelaterade aspekter. De huvudsakliga aspekterna är organisationsomgivningen och –klimatet, sociala och mellanmänskliga aspekter, ledar-skap samt HRM och HR-praxis samt arbetsrelaterade aspekter, det vill säga aspekter som relaterar till arbetet och arbetsuppgifterna i sig. Avainsanat – Nyckelord – Keywords Välbefinnande, arbetsplats, arbetsorganisation, medarbetare, fysiskt, psykologiskt och socialt välbefinnande

Efter den globala finanskrisen har den politiska ordningen rubbats ordentligt i västvärlden. Populistiska och extremistiska partier från såväl höger och vänster har skördat stora framgångar i europeiska länder och etablerat sig i beslutsfattande församlingar. Detta har orsakat debatt om hur välmående demokratin är och att det skulle vara frågan om de mindre bemedlades hämnd mot det så kallade gamla partierna. Nästan all samhällsvetenskaplig forskning har visat att det lägsta valdeltagandet kan observeras bland de minst bemedlade, vilka också med större sannolikhet kan lägga sin röst på extremare partier. Tidigare forskning har fokuserat på flera olika länder som kan skilja sig mycket vad kommer till institutionella och politiska faktorer, vilket kan påverka valdeltagande och olika partiers stöd rätt så mycket. Det kan därför bli problematiskt att jämföra resultaten så en avgränsning enligt metoden ”most similar systems design” bör användas. För att undersöka detta fenomen har jag i den här avhandlingen därför fokuserat att granska hur det ser ut i fyra nordiska länder, alltså Sverige, Finland, Norge och Danmark. Dessa länder har en liknande historia vad kommer till institutioner, politisk kultur, politiska system, etnicitet, religion osv. Denna forskning är en enkel kvantitativ makroanalys där jag utgår från ”rational choice”, alltså teorin om individens nyttomaximering, för att kunna ta reda på om det existerar trender som kan bekräfta rådande rön om valdeltagande och mobilisering av väljare som vanligtvis väljer att inte rösta. Totalt undersöks 125 parlamentsval i norden sen 1910-talet och all form av radikalism såsom vänster, höger och klassiskt liberal tas i betraktande. Som utgångspunkt används en undersökning från år 2020 där det konstaterades att sambandet mellan ökat valdeltagande och populistiska/extremistiska partiers stöd endast kan observeras i östeuropa medan det inte kunde observeras någon signifikant skillnad i västeuropa. Forskningens nollhypotes säger att det existerar ett samband mellan ett stigande valdeltagande och ökat stöd för extremare partier. De forskningsmetoder som tillämpades var statistisk sambandsanalys och jämförande analys. I sambandsanalysen såg jag på hur ofta variablerna ”steg” och ”minskade” för såväl valdeltagande och partiernas totala stöd korrelerade med varandra. Resultatet av den statistiska sambandsanalysen visade att det inte existerar ett statistiskt signifikant samband mellan dessa variabler och utfall, vilket innebär att nollhypotesen falsifierades. Fördelningen av de olika utfallen var totalt sett relativt jämn men också länderna emellan. Resultaten av denna forskning bekräftar i en avgränsad nordisk kontext det som tidigare forskning kommit fram till. I västeuropeiska länder kan ett samband mellan populistiska/extremistiska partiers stöd och ett ökat valdeltagande inte noteras. Den jämförande analysen jag använde som stöd och för att förklara delar av resultatet gav inte några motsägande tolkningar. Det är möjligt att observera historiska tidpunkter då radikalismen växt i alla dessa nordiska länder för att sedan igen minska, men några signifikanta gemensamma faktorer kunde man inte observera. Radikalismen har sett olika ut i länderna och det har även skillnaderna i valdeltagandet. På basis av detta kan man konstatera att trots likheterna nordiska länder emellan, existerar skillnader vad kommer till valdeltagandets medeltal, stabilitet och antalet partier som etablerat sig i länderna. Skillnaderna torde främst handla om förflyttningen av väljare mellan etablerade partier och de mera radikala partierna, istället för att icke-röstande mobiliseras.

Syftet med denna avhandling är att klargöra en hur omfattande välfärdsstat finländarna vill ha. Utöver detta behandlas olika bakgrundsfaktorer som kan antas ha en förklarande kraft i relation till människors åsikt om välfärdsstaten. Därtill diskuteras vilka värderingar som har varit viktiga för den finländska befolkningen och huruvida det skett några förändringar i värderingarna. Historiskt sett har finländarnas värderingar och åsikt om välfärdsstaten varit stabila. I Finland har stödet för en omfattande välfärdsstat varit högt samtidigt som folkets värderingar varit enhetliga med välfärdsstatens ideal. Välfärdsstaten har utmanats av ekonomiska kriser och utmanas idag av en stark våg av marknadsliberalism och privatisering samt av en åldrande befolkning. Samtidigt kan man fråga sig om en ökande individualisering av samhället urholkar den solidaritet och universalism som kännetecknar en nordisk välfärdsstat. Materialet består av European Social Survey 2016. Till undersökningen valdes slumpmässigt 3400 finländare i åldern över 15 år. Med hjälp av materialet konstrueras en summavariabel som möjliggör analysen av en hur omfattande välfärdsstat finländarna står för på en skala från 0-10. Resultaten visar att finländarna fortsättningsvis vill ha en omfattande välfärdsstat där det offentliga bär ett betydande ansvar. Partipreferens och kön har en signifikant förklarande kraft i relation till finländarnas åsikter om välfärdsstaten. Inget signifikant samband finns däremot när det gäller ålder och utbildningsnivå. Finländarnas värderingar är relativt stabila, även om en viss förändring kan skönjas. Välfärdsstatens framtid är trots detta oviss. Finns det politisk vilja att bevara den nordiska välfärdsstaten trots påtryckningar från internationella organisationer? Vad är följderna av de eventuella reformerna av social- och hälsovården samt socialskyddet?

Fria och jämlika val är en av demokratins viktigaste funktioner (Dahl 2015:37), och därför är det viktigt att forska i valsystem. Jag har valt att studera systemet som används för att välja den amerikanska presidenten. Valsystemet och speciellt elektorskollegiet är omdiskuterat och har fått mycket kritik, speciellt i och med valen 2000 och 2016, då det för första gången på över hundra år skedde att valets vinnare inte fick en majoritet av de avlagda rösterna. I delstaterna Maine och Nebraska används ett annat system för allokering av elektorer än i de övriga delstaterna. De använder fortfarande ett pluralitetsvalsystem, men enligt kongressdistrikt i stället för att hela delstaten är en valkrets. Jag tillämpar det systemet på alla delstater i presidentvalet 2016 och utför en kvantitativ analys för att se vilken inverkan det kunde ha haft på valets utfall. Det visade sig att det ändrade resultatet med 16 elektorsröster som gick från Donald Trump till Hillary Clinton, men påverkade inte valets utfall.

Syftet med denna avhandling är att utreda i vilken mån läkemedel kunde användas inom psykologiska behandlingar av posttraumatiskt stressyndrom för att understöda samarbete mellan klient och terapeut. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är en störning som uppstår i reaktion till situationer som upplevs exceptionellt hotfulla, exempelvis krig och våldtäkter. Traumatiska upplevelser kan förändra vår världsbild och lämna oss hjälplösa, emotionellt överväldigade och misstroende gentemot medmänniskor. Misstron gentemot andra framstår som ett symtom av PTSD som bildar ett hinder för behandling av PTSD och tillfriskning från störningen. Förmågan att vara sårbar inför andra och be om stöd från dem man älskar är en viktig kraftkälla som kan skydda mot utvecklandet av PTSD och understöda tillfriskning om störningen redan befäst sig. Psykologiska behandlingar ämnar i allmänhet ge råd och redskap för hur man kan bemöta och bearbeta traumatiska händelser med acceptans, öppenhet och empati tillsammans med andra. Ibland uppvisar personer med PTSD behandlingsmotståndskraft, vilket innebär att den psykologiska behandlingen förblir ineffektiv. Läkemedel kan användas i samband med psykologisk behandling för att reducera PTSD symtom och för att göra samspelet mellan terapeut och klient smidigare. Selektiva-serotonin-återupptags-hämmare, dvs. SSRI-läkemedel kan reducera PTSD-symtom, främst genom att återställa bristfälliga serotonin-nivåer. SSRI-läkemedel kan dock orsaka beroende och andra oönskade sociala sidoeffekter; som nedsatt libido och alienation. Effekterna av SSRI medicinering kan till och med vara kontraproduktiva i exponeringsterapi, eftersom SSRI-läkemedel kan förhindra utsläckning av inlärda rädsloassociationer, vilket är behandlingens ändamål. 3,4-methylenedioxymethamphetamine (MDMA), dvs. ecstacy, framstår som en lovande kandidat att ersätta SSRI som stödredskap i psykologiska behandlingar av PTSD. Den socialpsykologiska litteraturen och medicinska studier betonar substansens unika förmåga att möjliggöra pro-sociala mellanmänskliga processer. MDMA ökar känslor av öppenhet, empati och förtroende gentemot andra, vilket uppmuntrar att berätta om det traumatiska som skett. Samtidigt sänker substansen känslor av rädsla och skam associerat med den traumatiska incidenten, vilket underlättar traumaprocessande. Preliminära undersökningar visar att MDMA med statistisk signifikans är mer effektivt som stödverktyg än SSRI i exponeringsterapifokuserade behandlingar av PTSD. Mera storskaliga undersökningar i kliniska vårdkontexter behöver dock göras före man kan fastställa substansens långvariga effekter på och potentiella risker med dess bruk. Framtida forskning rekommenderas utreda i vilken mån MDMA eller andra läkemedel som främjar mellanmänskligt samspel kunde utnyttjas inom par-terapi eller komplimentera psykologiska behandlingar av diverse socialt förankrade störningar.

Terrorism och radikalisering är aktuella ämnen, men exempelvis i nyheterna fokuseras det ofta främst på män som radikaliseras och blir terrorister. Kvinnor anses ofta endast vara offer för terrorism trots att de också utövar terrorism, även om majoriteten av terroristerna fortfarande är män. I denna avhandling är syftet att studera kvinnor som radikaliserats och förstå vad som motiverat dem till det samt vilken betydelse den sociala kontexten haft i radikaliseringsprocessen. Forskning om terrorism och kvinnliga terrorister är viktigt för att vi ska förstå terrorismen bättre samt för att kunna utveckla mer fungerande strategier för att bekämpa terrorismen. I avhandlingen beskrivs Moghaddams (2005) trappmodell för radikalisering. Blooms (2011; 2017) forskning utgör också en central del av arbetet tack vare Blooms ingående studier om kvinnliga terrorister. Denna litteraturöversikt diskuterar olika bakgrundsfaktorer som kan leda till att kvinnor radikaliseras, uppdelat i social kontext, Blooms teori om hämnd, frälsning, förhållande och respekt samt politiska och personliga orsaker. Denna avhandling är en litteraturöversikt som ämnar skapa en bättre helhetsbild av kvinnors radikalisering. Avhandlingen baserar sig på forskning som tar upp bl.a. terrorism, radikalisering och könsskillnader inom terrorismen. Resultaten tyder på att radikaliseringen är ett komplext fenomen som påverkas av flera olika faktorer, där det sociala spelar en betydande roll i radikaliseringsprocessen. Centralt är också känslan av tillhörighet, då utanförskap i värsta fall kan leda till frustration och radikalisering. Omgivningen påverkar kvinnan också på en interpersonell nivå. Förhållanden med vänner, partner och släktingar kan på flera olika sätt leda till att kvinnan radikaliseras. Däremot anses fattigdom inte vara något som orsakar radikalisering, eftersom majoriteten av kvinnorna som blivit terrorister antingen hade en högre utbildning eller ett jobb eller både och. Det finns dock inte för tillfället ett entydigt svar på frågan ”Varför blir kvinnor terrorister?”. Denna avhandling bidrar till existerande socialpsykologisk forskning med en sammanfattning av tidigare forskning om radikalisering och kvinnliga terrorister samt väver ihop och beskriver materialet från en ny synvinkel. Avhandlingen ger också en kontribution till forskningen om terrorism och radikalisering genom en analys med ett socialt perspektiv.

Denna avhandling har som syfte att skapa en förståelse för hur praktiska och sociala faktorer påverkar varför ungdomar söker sig till stödtjänster online för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa som fenomen bland ungdomar, ungdomars hjälpsökande beteende och internetbaserade stödtjänsters framväxt kommer introduceras i ett bakgrundskapitel. Sedan följer två kapitel med praktiska och sociala faktorer som påverkar varför ungdomar söker sig till stödtjänster online. De praktiska faktorerna som påverkar varför ungdomar söker sig till stödtjänster online för psykisk ohälsa enligt tidigare forskning är stödtjänsternas tillgänglighet, ungdomars bekvämlighet med att kommunicera via text och den privata miljön som onlinetjänsterna kan erbjuda. De sociala faktorerna som tidigare forskning tar upp är ungdomars attityder, kännedom och tillit till onlinetjänsterna samt en större möjlighet till självinitiering och hur detta påverkas av den psykisk ohälsans allvar och den unga personens kön. Till de sociala faktorerna hör också en minskad risk för att påverkas av stigma kopplat till psykisk ohälsa och en större möjlighet till anonymitet och en ökad disinhibition. Avhandlingen bidrar med en ökad förståelse för varför ungdomar söker sig till stödtjänster online för psykisk ohälsa och därmed information om hur stödtjänster online vidare kan utvecklas och bättre möta existerande behov hos ungdomar. Fortsatt forskning inom ämnet är viktig på grund av internetbaserade stödtjänsters kontinuerliga utveckling.

Forskningen handlar om skillnaderna mellan utrikesnyheterna i Tv-Uutisets och Tv-Nytts huvudsändningar klockan 20.30 och 19.30. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har jag kommit fram till att de viktigaste utrikesnyheterna oftast prioriteras på samma sätt i Tv-Nytt och Tv-Uutiset. Nästan hälften av de undersökta utrikesnyheterna var ändå unika för Tv-Nytt, vilket pekar på att innehållet också skiljer sig på många sätt. Bland annat har Tv-Nytt i genomsnitt längre inslag än Tv-Uutiset. TV-Uutiset hade ändå totalt sett fler utrikesnyheter än Tv-Nytt. När det gäller den geografiska spridningen finns det både likheter och skillnader. Tv-Nytt hade mer nyheter om Europa än Tv-Uutiset, men i båda fallen är Europa den kontinent som det rapporteras mest om. Jämfört med tidigare forskning är den största skillnaden att Mellanöstern får mera uppmärksamhet i både Tv-Nytt och Tv-Uutiset. Det här beror antagligen till stor del på att det syriska inbördeskriget fått stor uppmärksamhet i medierna. När det gäller ämnesval är politik samt krig och väpnade konflikter de ämnen som dominerar. Forskningsresultaten diskuteras bland annat utgåene från Galtungs och Ruges nyhetskriterier (1965). Också korrespondenternas betydelse i förhållande till nyhetsinnehållet diskuteras i avhandlingen. Forskningsresultatet pekar åtminstone delvis på att korrespondenterna bidrar till att det rapporteras mera om just den delen av världen där en korrespondent jobbar. Forskningsmetoden är kvantitativ innehållsanalys och materialet består av 40 stycken nyhetssändningar (20 stycken Tv-Uutiset 20.30 och 20 stycken Tv-Nytt 19.30) under fyra på varandra följande vardagsveckor i september och oktober 2016.