Browsing by Issue Date

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Emma Tanskanen Arbetets titel: Sociala medier och depression: En socialpsykologisk litteraturöversikt Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 32 Nyckelord: Depression, sociala medier, ungdomar, social jämförelse, positiva, negativa Handledare: Rasmus Mannerström Förvaringsställe: E-thesis Antalet sociala medieplattformar har växt omfattande under de senaste decennierna, vilket också ökat på antalet användare speciellt bland ungdomar. I samband med ökning i användningen av sociala medier har det också observerats en ökning av depression (Duggan & Brenner 2013; Lin et al., 2016). Tidigare forskning har fokuserat på varierande samband mellan sociala medier och depression. Resultat angående negativa samband med sociala medier och depression är i en dominerande roll jämfört med de positiva sambanden. Syftet med denna litteraturöversikt är att på basis av tidigare forskning identifiera ifall det finns en korrelation mellan användning av sociala medier och depression. Dagens ungdomar växer upp tillsammans med sociala medier och utsätts av innehåll de inte kan reglera, vilket visat samband med depression (Radovic et al., 2017). Leon Festingers (1957) teori om social jämförelse är en viktig och central källa inom forskning som behandlar social jämförelse i samband med sociala medier och depression. Andra centrala källor består av litteratur som är inriktade på sociala medier och depression. Inledningen introducerar ämnet och formulerar problemområdet, följt av avgränsning och metod. Litteraturöversikten inleds med en presentation av bakgrund om social jämförelse samt sociala medier och depression, varefter en analys på basis av tidigare forskning av sambanden mellan användning av sociala medier och depression presenteras i form av indelningen till negativa och positiva. Sedan sammanfattas teorin och resultaten av litteraturöversikten, varefter avhandlingen avslutas genom kritisk diskussion av litteraturöversikten, inklusive deras tillförlitlighet. Resultaten från tidigare forskning bekräftar genom flera påverkande faktorer sambandet kring ungdomars användning av sociala medier och inverkan på depression. Med tanke på den digitala närvaron i samhället är forskning kring depression ett aktuellt och komplext fenomen, vilket kräver mer forskning. Förslag på fortsatt forskning diskuteras vidare i diskussionskapitlet. Sammanfattningsvis kan ökad kunskap kring hälsosamma mediavanor minimera de negativa sambanden till depression hos ungdomar.

Avhumanisering är ett fenomen som historiskt främst kopplats till krig och konflikter och riktats mot grupper som invandrare, flyktingar, etniska, sexuella samt religiösa minoriteter. Trots denna koppling till krig nekar samtida forskning en koppling mellan avhumanisering och storskaligt våld och fokuserar mer på implicita följder av avhumanisering. Avhumanisering innebär att neka en utegrupp olika mänskliga egenskaper. Inom samtida forskning studeras avhumanisering och dess uttryck i olika kontext som politisk retorik och traditionella medier. Syftet med avhandlingen är att utgående från tidigare forskning diskutera avhumanisering av invandrare och flyktingar i politisk retorik och traditionella medier. Avhandlingen baseras på tre huvudsakliga teorier om avhumanisering vars uttryck varierar beroende på sammanhanget där avhumaniseringen förekommer. Avhandlingen är en litteraturgenomgång och använder studier i avhumanisering som primära källor. Resultaten tyder på att avhumanisering av invandrare och flyktingar i politisk retorik och traditionella medier oftast tar sig uttryck i form av olika metaforer med syfte att skapa en uppfattning av invandrare och flyktingar som ett hot genom att förlikna dem vid djur, naturkatastrofer eller virus. Avhumaniseringen anses även ske i form av videoreportage och dokumentärer som filmar invandrare och flyktingar på samma sätt som djur och naturkatastrofer. Sammanfattningsvis kan avhumanisering av invandrare och flyktingar i politisk retorik och traditionella medier leda till mindre prosocialt beteende, mer antisocialt beteende, och ett flertal negativa moraliska och praktiska följder som sämre medicinsk vård för avhumaniserade individer. Avhumanisering av invandrare och flyktingar kan även ändra på individers attityder gentemot dessa grupper. Som förebyggande åtgärder rekommenderar forskare främst olika humaniserande åtgärder och att införa förbud mot bruket av avhumaniserande retorik i medier och politik.

Incel-fenomenet har blivit till kännedom av en större publik genom incels våldsamma attacker mot kvinnor de senaste åren. Begreppet incel kommer från engelska orden involuntary celibacy, ofrivilligt celibat, och hänvisar till en radikaliserad internet-gemenskap av unga, heterosexuella män som formar sin identitet utifrån sin upplevd oförmåga att bilda romantiska eller sexuella relationer med kvinnor. Även om gemenskapens medlemmar profileras vanligtvis som misogynistiska, sexuellt frustrerade unga män, är fenomenet och dess bakomliggande faktorer mycket mer mångfacetterade. Syftet med denna litteraturöversikt är att redovisa vilka socialpsykologiska faktorer påverkar och förklarar incel-fenomenet. Forskning av fenomenet ökar inte bara förståelsen för de faktorer som påverkar fenomenets uppkomst, utan också hur man kan motverka fenomenet. Avhandlingen är en litteraturöversikt som baserar sig på tidigare socialpsykologisk forskning om incel-fenomenet. Litteraturen är begränsat till studier som behandlar olika socialpsykologiska faktorer som kan påverka incel-fenomenet. Resultaten visar att problem med psykisk hälsa, ensamhet, social isolering, otrygga anknytningsmönster och känslor av att inte kunna uppfylla sociala normer för maskulinitet leder till att incels vänder sig till incel-gemenskapens onlineforum. Anknytning till dessa forum främjar incels kvinnofientlighet, gemensamma offeridentitet och tro på en fatalistisk och deterministisk världsbild. Incels slutna onlineforum förstärker denna förvrängd världsbild och leder till polarisering och glorifiering av våld. Förutom att incel-fenomenet utgör ett samhälleligt hot, hotar det även incels själva. Av den anledningen skulle fortsätta forskning kunna fokusera på att kartlägga dominerande personlighetsdrag hos incels för att kunna identifiera individer som är i risken för att ansluta sig till incel-gemenskapen och bli radikaliserade.

Den mellanstatliga klimatpanelen IPCC (eng. Intergovernmental Panel on Climate Change) har uppmuntrat psykologer att ansluta sig till arbetet för att förhindra klimatförändringar. Uppmärksamheten har riktats på människors beteende och möjligheten att ändra det. Med uttrycket “miljövänligt beteende” avser man beteende som har en klimatskyddseffekt i sig och påverkar positivt på miljöhållbarhet. Syftet med denna litteraturöverikt är att redogöra för hur man kan främja denna typ av beteende bland människor. Resultatet visar att kunskap, vanor, normer samt social informationsbehandling är viktiga faktorer i ljuset av beteendeförändring och främjandet av det miljövänliga beteendet. Enligt litteraturen verkar långvariga sociala processer och handlingar vara det mest lönsamma alternativet för miljön och individen. Det är viktigt att bryta mot den “sociala tystnadsnormen” och skapa en mer öppen och trygg diskussionskultur kring klimatförändring. Fältet inom socialpsykologi har en möjlighet att ta en central roll i begränsningen av klimatförändringar samt att öka kunskapen om beteendet som är relevant för klimatet. För att uppnå detta måste prioriteringarna för forskningen ändras för att socialpsykologin har inte tydligt lyckats att öka medvetenheten av långsiktiga sociala processer.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Clara Wirta Arbetets titel: Mångfald och inkludering i organisationer Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 29 Nyckelord: mångfald, inkludering, organisation, ojämlikhet, ledarskap Handledare: Beata Segercrantz Förvaringsställe: E-Thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Finland har varit ett heterogent land redan före det blivit självständigt år 1917, men även idag framkommer det diskriminering och rasism som påverkar inkluderingen av minoriteter i arbetslivet. Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen kring hur inkludering av mångfald beaktas inom organisationer och ledning, samt vilka problem kan förekomma vid inkluderingen. Även om det forskats mycket om mångfald och inkludering finns det ännu organisationer som inte implementerat tydliga förhandlingsätt vid beslutsfattande för att trygga jämlikheten mellan arbetstagarna. Avhandlingen är en litteraturöversikt med fokus på minoriteter beträffande kön- och etnicitet i arbetslivet. För att hitta de mest aktuella studier och litteratur, utfördes begränsningar baserade på årtal samt mest citerade artiklar. Resultatet i avhandlingen visar att för att inkludera mångfald måste organisationen implementera planer och perspektiv som stöd för att uppnå sina mål. Mångfaldsledarskap är också en viktig del för att säkerställa en trygg och jämlik arbetsmiljö för alla arbetstagare. Fördomar och stereotypier är ett stort problem för minoriteter och har lett till sexism och rasism som orsakat långvarig diskriminering på arbetsmarknaden.

Syftet med denna avhandling, som är uppbyggd som en litteraturöversikt, är att klargöra hur en vuxen persons anknytning är relaterad till kvaliteten på romantiska parförhållanden. Frågeställningen får sin grund från anknytningsteoretiker som Ainsworth och Bowlby. Anknytningsmönster är inre arbetsmodeller som är relativt stabila under en individs livstid och är därmed viktiga att forska i på grund av deras effekt på alla relationer (Hasim m.fl., 2018). För att samla kunskap om detta ämne användes sökmotorer som Web of Science med olika kombinationer av sökord som ”adult attachment” och ”quality of relationship”. Bowlby (1952; 1977; 1982) och Aisworths (1978) tidiga teorier redogör för hur tryggt, otrygg ambivalent, otrygg undvikande och otrygg desorganiserade anknytningsmönster formas av den typ av vårdande omgivning vi befinner oss i som spädbarn. Enligt de här teorierna bibehålls dessa inre modeller till vuxen ålder och kan relateras till kvaliteten på romantiska relationer. Resultaten visar att de med trygg anknytning tenderar att präglas av beteende och attityder som främjar god kvalitet i parrelationer, så som högre tillfredsställelse, intimitet (Busby, 2020), god kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och konstruktiv konflikthantering (Gonzalez-Ortega m.fl., 2017). Personer med någon sorts otrygg anknytning (alltså antingen ambivalent, undvikande eller desorganiserad) tenderar däremot att ha sämre kvalitet på sina parrelationer; ambivalenta personer tenderar att ha låg tillfredsställelse, destruktiva konfliktstrategier (Guzman-Gonzalez m.fl., 2020) och svårigheter med förtroende i relationen till sin partner (Tan m.fl., 2012). Undvikande personer är präglade av undvikande konflikthantering (Cann m.fl., 2008), låg kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och sämre upplevd intimitet (Busby, 2020). Desorganiserade personer har sällan betydelsefulla romantiska relationer alls men de få som de har är relaterade till impulsivt, aggressivt och vårdslöst beteende (Paetzold m.fl., 2015). Sammanfattningsvis har de anknytningsmönster som vi lär oss i tidig ålder en stor inverkan på kvaliteten på våra framtida romantiska relationer, vilket kan inverka negativt på lyckokänslan och hälsan för en otryggt anknuten individ. Avhandlingen framför anknytningsmönstrens viktiga samband till romantisk relationskvalitet vilket bidrar till kunskap inom relationstillfredsställelse och beteende associerat med anknytningsstilarna. Fortsatt forskning om anknytningens samband angående sexuella minoriteter som bisexuella, pansexuella, asexuella relationer behövs för att komplettera det knappa materialet på det här speciella forskningsområdet.

Fakultet: Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Svenska social- och kommunalhögskolan Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Matilda Koskinen Arbetets titel: Tidig anknytning och sexliv i vuxen ålder - En litteraturöversikt Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 27 Nyckelord: anknytningsmönster, sexliv, trygg anknytning, otrygg-undvikande anknytning,otrygg-ambivalent anknytning Handledare: Rasmus Mannerström Förvaringsställe: E-thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Avhandlingens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan anknytningsmönster och sexliv i vuxen ålder. Anknytningsmönster, trygg och otrygg-undvikande samt otrygg-ambivalent anknytning diskuteras i samband med attityder till sex, sexuell tillfredsställelse och sexuell aktivitet. Det är betydelsefullt att undersöka sambandet mellan anknytningsmönster och sexliv eftersom det framkommer ofta sexuella dysfunktioner, bland annat fördröjd orgasm och erektionssvikt bland dem med otrygg anknytning. Det är också förekommande att det i samband med mindre tillfredsställande sexuella relationer upplevs negativa känslor, såsom skam. Metoden i avhandlingen är litteraturöversikt, relevanta studier lyfts fram för att diskutera sambandet mellan anknytning och sexliv. Resultaten tyder på att personer med otrygg anknytning i allmänhet har positivare attityder till tillfälligt sex och engagerar sig i allmänhet oftare i samtyckebaserat oönskat sex samt skickande av samtyckesbaserade oönskade sexuella meddelande. Personer med otrygg anknytning upplever också mera ångest och andra negativa känslor i samband med sex. Personermed otrygg anknytning är mindre sexuellt tillfredsställda och de har sin första sexuella upplevelse tidigare än personer med trygg anknytning. Personer med otrygg anknytning tenderar också att engagera sig oftare i sexuellt riskbeteende, till exempel använder inte skydd vid samlag. Avhandlingen lyfter fram styrkor såsom könsskillnader bland de olika anknytningsmönstren samt ger förslag på vidare forskning, bland annat sambandet mellan otrygg anknytning och sexuellt riskbeteende.

Brottslighet som fenomen är ett samhällsgenomsyrande problem som ofta väcker mycket diskussion. Det finns stereotypa föreställningar om kvinnliga brottslingar samtidigt som de osynliggörs både i samhället och bland professionella, vilket gör det till ett intressant fenomen att granska inom termer för socialt arbete. Syftet med denna avhandling är att lyfta fram hur brottsligheten bland kvinnor ser ut och genom ett genusperspektiv lyfta fram ojämlikheter som kvinnor bemöts av. Denna avhandling är en litteraturöversikt där jag analyserat nio olika vetenskapliga texter om kvinnlig brottslighet. I min analys har jag granskat fenomenet utgående ifrån feministisk teori och lyfter jag fram olika teman ur mina forskningsresultat angående kvinnlig brottslighet. I avhandlingen granskas kvinnlig brottslighet genom fyra olika kategorier: hur ser brottslighet bland kvinnor ut, brott och barndom, kvinnan och brottslighet ur ett normförbrytningsperspektiv och kvinnors attityder mot brottsliga kvinnor. Genom mina resultat vill jag belysa hur ojämställdhet och patriarkala strukturer bidrar till utvecklingen av brottslighet bland kvinnor.

Trots att sexuella minoriteters rättigheter fortsättningsvis förbättras, har de ännu i dag färre rättigheter än heterosexuella och de utsätts exempelvis för diskriminering, hatbrott och våld. Då begreppet sexuell minoritet används i denna avhandling avses homo- och bisexuella män och kvinnor. Syftet med denna avhandling är att utgående ifrån socialpsykologisk forskning öka förståelsen för sexuella minoriteters identitetskonstruktion och se på hurdana utmaningar unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp kan stöta på. Genom att se på modeller för och det socialkonstruktionistiska synsättet på sexuella minoriteters identitetskonstruktion redogörs för hur sexuell minoritetsidentitet kan konstrueras. Vidare sammanställs litteratur för att se på vilka utmaningar unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp kan stöta på. Denna avhandling är följaktligen en litteraturöversikt och litteraturen som avhandlingen bygger på är huvudsakligen från USA. Resultaten i avhandlingen visar att det främst finns skillnader i modeller för och det socialkonstruktionistiska synsättet på sexuella minoriteters identitetskonstruktion. Modellerna talar om steg eller tillstånd som individen förflyttar sig genom och till slut accepterar den sexuella identiteten. Det socialkonstruktionistiska synsättet menar att sexuell identitet formas av sociala processer, bundna till tid och kontext, och är därmed en livslång process. Vidare visar resultaten att utmaningar unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp kan stöta på är exempelvis stigma och minoritetsstress som kan ha olika följder för den psykiska hälsan. Största delen av litteraturen visar att unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp generellt sett upplever mera depressiva symptom och är mera benägna till självmordsbeteende än heterosexuella unga. Dock visar en del av litteraturen att fallet inte är så för alla unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp. Allt flera unga mår bra efter att de avslöjat sin sexuella minoritetsidentitet, bland annat för att unga i dag är alltmer accepterande av sexuell mångfald. Sammanfattningsvis finns det flera sätt och element som en sexuell identitet kan konstrueras och unga som identifierar sig med en sexuell minoritetsgrupp möter i olika grad utmaningar och har därför olika nivåer av psykisk hälsa.

Film som medium är mer än bara underhållning. Filmer förmedlar information genom både visuella och auditiva medel och de har en unik förmåga att påverka attityder och kunskap hos tittarna. På vilket sätt fenomen och människor framställs i film är därmed viktigt för hur dessa bemöts i samhället. Syftet med denna avhandling är att undersöka porträtteringen av psykisk ohälsa i film och dess påverkan på uppfattningarna om psykisk ohälsa i samhället. Psykisk ohälsa är ett mycket vanligt tema i film men porträtteringen är starkt påverkad av de kommersiella mål som styr filmbranschen. Det är därför vanligt att psykisk ohälsa används som en dramatiserande faktor och porträtteringens fokus ligger på att väcka reaktioner och känslor hos tittarna, snarare än på att återberätta verkligheten av psykisk ohälsa. Det finns tydliga trender i porträtteringen av psykisk ohälsa i film som bidrar till att upprätthålla stereotyper och stigma kring psykisk ohälsa i samhället. Under senare år har det ändå gjorts satsningar på mer sanningsenliga porträtteringar av psykisk ohälsa som i sin tur visats minska stigmat kring psykisk ohälsa. Denna avhandling belyser det komplexa sambandet mellan film, samhället och psykisk ohälsa och betonar vikten av att kritiskt granska porträtteringen av psykisk ohälsa i film.