Browsing by Issue Date

Denna avhandling undersöker attityder gentemot Sanna Marin och nyheten om hennes avgång från riksdagen genom en innehållsanalys av kommentarsfält på Hufvudstadsbladets och Iltalehtis Facebook-sidor. Tidigare forskning om Sanna Marin, politiskt engagemang på sociala medier och attityder gentemot kvinnliga politiska ledare används som bakgrund för analysen. Kommentarernas ton, innehåll och teman undersöks med avstamp i dessa tre aspekter. Resultaten av innehållsanalysen visar en tydlig variation i åsikter, där politiska värderingar och ett polariserat samhällsklimat utgör två bidragande faktorer. Dessutom diskuteras hur kommentarernas ton och innehåll påverkas av politiska förväntningar och interaktioner i det digitala samhället. Baserat på dessa fynd diskuteras konsekvenserna för medieplattformar, nödvändigheten av balanserad diskurs och förståelse för politiska aktörers utsatthet. Trots sina begränsningar ger studien intressanta insikter om politiska diskussioner på sociala medier, vilket kan bidra till framtida forskning inom området.

Den här avhandlingen ger en bild av hur nyhetsrapportering kan se ut på TikTok, genom att analysera två nyhetsvideor som kan placeras i den så kallade kreatörsledda respektive redaktionsledda strategin för nyhetsrapportering på plattformen. Strategialternativen har tagits fram av Nic Newman i Reuters Digital News Report 2022, och syftet med avhandlingen är att ge exempel på hur strategierna kan tillämpas i praktiken. Avhandlingens material är två TikTok-videor som rapporterar om vägglössinvasionen i Paris under hösten 2023. Den ena videon är publicerad av amerikanska The Washington Post och den andra är publicerad av brittiska Daily Mail. Metoden för avhandlingen är multimodal analys och videorna granskas utgående från fyra analysenheter: Reporterns roll, bakgrundsmusiken, bildmaterialet och texten. Avhandlingen kommer fram till att The Washington Post tillämpar den kreatörsledda strategin genom att rapportera nyheten med underhållande och lekfull ton, där audiovisuella element kombineras för att engagera publiken på TikTok. Daily Mail tillämpar den redaktionsledda strategin genom att lägga fokus på själva nyhetshändelsen. Nyheten presenteras på ett mer traditionellt sätt men videon innehåller också audiovisuella element som förstärker den emotionella upplevelsen av nyhetsinnehållet. Avhandlingen visar hur samma nyhet kan rapporteras på två helt olika sätt på TikTok, vilket demonstrerar hur plattformen kan användas för att producera varierande och underhållande nyhetsinnehåll som engagerar en yngre publik.

Syftet med den här kandidatavhandlingen är att granska hur Helsingin Sanomat och Ilta-Sanomat gestaltade Jukkatalos konkurs. Jukkatalo var ett byggföretag som erbjöd hus och byggde dem från början till slut. Jag tog hjälp av gestaltningsteorin för att få svar på mina forskningsfrågor om gestaltning i de två medierna, vem som kommer till tals och målgruppen för artiklarna. Innan jag utförde analysen definierade jag vilka gestaltningar jag letade efter i texten. Analysen visade att både Helsingin Sanomat och Ilta-Sanomat gestaltade Jukkatalos konkurs främst med mänskliga öden, vilket är överraskande. Vid krisrapportering brukar medier gestalta händelser med ansvarsgestaltning. Det visade sig också att i båda medierna kom Jukkatalos ledning mest till tals och att målgruppen var den breda allmänheten.

Syftet med denna avhandling, som är uppbyggd som en litteraturöversikt, är att klargöra hur en vuxen persons anknytning är relaterad till kvaliteten på romantiska parförhållanden. Frågeställningen får sin grund från anknytningsteoretiker som Ainsworth och Bowlby. Anknytningsmönster är inre arbetsmodeller som är relativt stabila under en individs livstid och är därmed viktiga att forska i på grund av deras effekt på alla relationer (Hasim m.fl., 2018). För att samla kunskap om detta ämne användes sökmotorer som Web of Science med olika kombinationer av sökord som ”adult attachment” och ”quality of relationship”. Bowlby (1952; 1977; 1982) och Aisworths (1978) tidiga teorier redogör för hur tryggt, otrygg ambivalent, otrygg undvikande och otrygg desorganiserade anknytningsmönster formas av den typ av vårdande omgivning vi befinner oss i som spädbarn. Enligt de här teorierna bibehålls dessa inre modeller till vuxen ålder och kan relateras till kvaliteten på romantiska relationer. Resultaten visar att de med trygg anknytning tenderar att präglas av beteende och attityder som främjar god kvalitet i parrelationer, så som högre tillfredsställelse, intimitet (Busby, 2020), god kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och konstruktiv konflikthantering (Gonzalez-Ortega m.fl., 2017). Personer med någon sorts otrygg anknytning (alltså antingen ambivalent, undvikande eller desorganiserad) tenderar däremot att ha sämre kvalitet på sina parrelationer; ambivalenta personer tenderar att ha låg tillfredsställelse, destruktiva konfliktstrategier (Guzman-Gonzalez m.fl., 2020) och svårigheter med förtroende i relationen till sin partner (Tan m.fl., 2012). Undvikande personer är präglade av undvikande konflikthantering (Cann m.fl., 2008), låg kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och sämre upplevd intimitet (Busby, 2020). Desorganiserade personer har sällan betydelsefulla romantiska relationer alls men de få som de har är relaterade till impulsivt, aggressivt och vårdslöst beteende (Paetzold m.fl., 2015). Sammanfattningsvis har de anknytningsmönster som vi lär oss i tidig ålder en stor inverkan på kvaliteten på våra framtida romantiska relationer, vilket kan inverka negativt på lyckokänslan och hälsan för en otryggt anknuten individ. Avhandlingen framför anknytningsmönstrens viktiga samband till romantisk relationskvalitet vilket bidrar till kunskap inom relationstillfredsställelse och beteende associerat med anknytningsstilarna. Fortsatt forskning om anknytningens samband angående sexuella minoriteter som bisexuella, pansexuella, asexuella relationer behövs för att komplettera det knappa materialet på det här speciella forskningsområdet.

Fakultet: Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet Utbildningsprogram: Kandidatprogrammet i samhällsvetenskaper Studieinriktning: Socialpsykologi Författare: Clara Wirta Arbetets titel: Mångfald och inkludering i organisationer Arbetets art: Kandidatavhandling Månad och år: Januari 2024 Sidantal: 29 Nyckelord: mångfald, inkludering, organisation, ojämlikhet, ledarskap Handledare: Beata Segercrantz Förvaringsställe: E-Thesis Övriga uppgifter: Sammandrag: Finland har varit ett heterogent land redan före det blivit självständigt år 1917, men även idag framkommer det diskriminering och rasism som påverkar inkluderingen av minoriteter i arbetslivet. Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen kring hur inkludering av mångfald beaktas inom organisationer och ledning, samt vilka problem kan förekomma vid inkluderingen. Även om det forskats mycket om mångfald och inkludering finns det ännu organisationer som inte implementerat tydliga förhandlingsätt vid beslutsfattande för att trygga jämlikheten mellan arbetstagarna. Avhandlingen är en litteraturöversikt med fokus på minoriteter beträffande kön- och etnicitet i arbetslivet. För att hitta de mest aktuella studier och litteratur, utfördes begränsningar baserade på årtal samt mest citerade artiklar. Resultatet i avhandlingen visar att för att inkludera mångfald måste organisationen implementera planer och perspektiv som stöd för att uppnå sina mål. Mångfaldsledarskap är också en viktig del för att säkerställa en trygg och jämlik arbetsmiljö för alla arbetstagare. Fördomar och stereotypier är ett stort problem för minoriteter och har lett till sexism och rasism som orsakat långvarig diskriminering på arbetsmarknaden.

Antalet seniorer i det västerländska samhället ökar samtidigt som pressen att flytta över mera ansvar för seniorernas sociala välmående från den offentliga sektorn till anhöriga och den frivilliga sektorn blir större. Organisationer som Helsingfors mission har en central roll när det gäller att erbjuda tjänster som stöder seniorernas kapacitet och på så sätt stöda deras välmående. Mitt mål med denna avhandling är att belysa hur volontärarbete fungerar, upplevs i praktiken och stöder seniorens möjligheter att uppnå sina mål. Jag har gjort tre semistrukturerade intervjuer med en volontärorganisatör, en volontär och en senior. Som teori använder jag AgeCaps version av Sens kapacitetsteori. Jag har gjort en kvalitativ innehållsanalys på materialet. Av resultatet framgår att Helsingfors missions verksamhet stöder seniorers kapacitet, men verksamheten begränsas av bland annat bristande resurser som finansiering, antalet volontärer och av volontärernas förmågor. Andra centrala begränsande aspekter är seniorernas egna önskemål och kapacitet.

Denna avhandling ser på de följder som föräldrarnas alkoholmissbruk har för barnen i familjen, genom att rikta blicken mot skönlitterära verk. Alkoholmissbruk hos föräldrarna påverkar barnen i familjen, men följderna kan ses även i vuxenåldern. Forskningsfrågor som denna avhandling svarar på är; vilka konsekvenser kan föräldrarnas alkoholmissbruk ha för barnen i familjen, vilka enhetliga upplevelser kan urskiljas i forskningsmaterialet och vilka långvariga följder den oroliga barndomen kan ha för en person i senare vuxenåldern? Som material för denna avhandling används fem skönlitterära verk, som alla behandlar alkoholmissbruk i familjen. Materialet analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultaten som uppkommer speglas emot anknytningsteorin. Resultatet visar att föräldrarnas alkoholmissbruk påverkar barnen i familjen genom att orsaka en känsla av otrygghet i hemmet, upplevelser av skam, att barn inte kan vara barn, mental ohälsa hos barnen samt motstridiga förnimmelser av föräldrarna genom livet. De konsekvenser som föräldrarnas alkoholmissbruk har för barnen i familjen är fler och de kan ses vara kollektivt upplevda och ihållande genom livet. Följderna kan därmed även urskiljas då barnen uppnått vuxenåldern. Vidare forskning bör genomföras kring hur alkoholmissbruk i hemmet kan förebyggas samt vad barn utsatta för alkoholmissbruk i hemmet själva upplever att hjälper dem i vardagen.

Enligt många sociologiska teorier präglas kulturen i det senmoderna västerländska samhället av konsumtion. Masskonsumtion är också en bidragande orsak till klimatkrisen. Hållbar konsumtion är ett fenomen vars syfte är att minska individens egen miljöpåverkan och vara en motreaktion på de negativa följderna av masskonsumtion. För att förstå bakgrunden till konsumtion som ett sätt att påverka börjar jag med att diskutera det sammanhanget där det uppkommit, d.v.s. konsumtionskulturen och vilka betydelser konsumtion har. Därefter diskuterar jag konsumtion som medel för politisk påverkan, och sedan går jag in på samhällsfenomenet individualisering, och hur individualiseringen är ett drivmedel för den mycket individcentrerade praktiken hållbar konsumtion. Sedan diskuterar jag hållbar konsumtion som ett medel för identitetskonstruktion och livsstilsmarkör, till exempel i form av upprätthållande av kvinnlig könsidentitet. I slutet av avhandlingen undersöker jag “korstrycket”, d.v.s. det dubbla budskapet i att konsumera och samtidigt vara miljömedveten samt hur kunskap om klimatkrisen inverkar på beteendet och vilka egoistiska motiveringar det finns för att leva miljövänligt. Jag drar slutsatsen att hållbar konsumtion har konsumistiska drag och föds ur och verkar inom konsumtionskulturen. Med hjälp av hållbar konsumtion kan enskilda individer påverka politiskt men behålla de meningsskapande funktioner som konsumtion har i det senmoderna samhället.

Det finländska välfärdssamhället står inför allt flera utmaningar, fattigdomen ökar, vi lever längre, segregationen växer, ekonomin sinar, vårdköerna drar ut och unga mår dåligt efter coronapandemin. För att kunna svara på behoven och nöden i vårt samhälle behövs många olika aktörer som kan utföra multiprofessionellt samarbete för att garantera att hjälpen når dem som är i behov av den. Mitt mål med denna avhandling är att belysa samarbete mellan diakoner och socialarbetare på svenska i Helsingfors. Jag har utfört tre semistrukturerade intervjuer med diakoner och fått in två skriftliga svar på intervjufrågorna. Jag har i avhandlingen analyserat mitt material utifrån teorin om multiprofessionellt samarbete. Jag har gjort en kvalitativ innehållsanalys av mitt material. Av resultaten framgår det att ett sporadiskt samarbete existerar mellan diakoner och socialarbetare på svenska i Helsingfors. Samarbetet är inte organiserat på ett uttalat multiprofessionellt sätt. Ett mera aktivt samarbete och en ökad kännedom mellan diakoner och socialarbetare utlyses av respondenterna.

I februari 2022 började det som Rysslands president Vladimir Putin kallade en militär specialoperation – i praktiken en rysk invasion mot Ukraina. I rysk krigsföring är media en viktig komponent. Vinklat innehåll används som ett politiskt vapen riktat både in- och utåt. RT (tidigare namn Russia Today) är bland de största ryska nyhetsmedierna på både global och nationell nivå. RT stöds också ekonomiskt av den ryska staten. Studien analyserar bilder från nyhetsflödet om Ukraina på RT:s sajt under en vecka (8–15 september 2022) genom retoriska och semiotiska metoder. Analysen grundar sig på en kategorisering enligt bildernas denotativa och konnotativa egenskaper. Denotativt analyseras vad som syns på bilden. I den konnotativa analysen kategoriseras varje bild enligt de visuella narrativ som identifieras i den. Resultaten visar att i synnerhet sex visuella narrativ används frekvent i RT:s nyhetsflöde: väst är skyldig, Ryssland är offret, Ryssland är starkt, kriget är spännande, rysk heroism, Ukraina förlorar och rysk nationalism. Analysen av bildmaterialet ger bevis på att dessa narrativ har propagandistiska drag.