Browsing by Issue Date

År 1990 infördes den första förordningen för kontroll av mycket stora företagskoncentrationer. Den nuvarande förordningen, Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”) (senare koncentrationsförordningen), stiftades år 2004. Enligt artikel 21(2) i koncentrationsförordningen har Kommissionen ensam behörighet att fatta beslut enligt förordningen. Ett undantag stadgas dock i artikel 21(4) där medlemsstater har rätten att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda legitima intressen. Avhandlingen undersöker om medlemsstater genomdriver nationella intressen genom artikel 21(4) i koncentrationsförordningen och om det negativt påverkar EU:s inre marknad. I den här avhandlingen används en rättsdogmatisk metod där Kommissionens beslut, EU-domstolens rättsfall och rättslitteratur används för att undersöka området. Dessutom gör jag en överblick av medlemsstaternas nationella lagstiftning för att kunna upptäcka möjliga oenigheter mellan nationell lagstiftning och EU:s koncentrationsförordning. Det finns överlag få rättsfall gällande artikel 21(4) i koncentrationsförordningen och det sker också sällan att medlemsstater åberopar artikeln. Det finns tre utskrivna legitima intressen i artikel 21(4) men enligt artikel 21(4) 2 mom. är artikeln inte uttömmande och därmed kan också andra orsaker anses ha ett legitimt intresse. Om en medlemsstat ska åberopa ett icke-utskrivet legitimt intresse krävs dock ett godkännande av Kommissionen innan man kan vidta åtgärder. Fall där medlemsstater har åberopat ett icke-erkänt legitimt intresse är ännu färre än då medlemsstater har åberopat ett utskrivet legitimt intresse. Tolkningen av det som kan anses vara ett icke-utskrivet legitimt intresse är strikt. De flesta rättsfallen inom området liknar varandra eftersom en medlemsstat oftast åberopat ett utskrivet legitimt intresse. Kommissionen har sedan granskat intresset och beslutat att medlemsstaten inte har kunnat åberopa det utskrivna legitima intresset vilket direkt medför att medlemsstaterna har brutit emot kommunikations- och standstillkravet (communication- and standstill obligation) eftersom intresset därmed endast har kunnat ansetts vara ett icke-utskrivet legitimt intresse. Eftersom det finns så få fall där medlemsstater har åberopat artikel 21(4) i koncentrationsförordningen vore det också överdrivet att påstå att medlemsstater genomdriver nationella intressen genom artikel 21(4) i koncentrationsförordningen och på så sätt påverkar EU:s inre marknad negativt. Med tanke på det färska beslutet från Kommissionen där Ungern försökte förbjuda koncentrationen mellan företagen VIG och Aegon år 2022 finns det dock en möjlighet att andra medlemsstater börjar använda artikel 21(4) mer aktivt för att skydda inhemska intressen.

Islam har redan länge varit en av de största religionerna globalt och under de senaste årtiondena har människor från länder med islam som majoritetsreligion börjat migrera till Europa och de nordiska länderna. Den växande multikulturalismen har tyvärr bevisat hur rasism och islamofobi är vardagligt i vårt samhälle. Det finns en hel del forskning om hur samhället, människor och politiska partier förhåller sig till islam, vilket jag diskuterar från ett sociologiskt perspektiv. I avhandlingen beskriver jag olika former av islamofobi, hur och var det förekommer och möjliga orsaker till att islamofobi existerar. Medierna har stor makt över vad allmänheten tänker, vilket kommer fram i hur islam som religion beskrivs samt hur muslimernas kultur diskuteras. Detta är delvis orsaken till att människor förhåller sig skeptiskt för islam. Olika teoretiska perspektiv diskuteras i denna avhandling, exempelvis orientalism, othering (dvs. andrafiering) och könsperspektivet tillämpas också. Målet är att förstå de olika formerna av islamofobi i de nordiska länderna samt att diskutera multikulturalism, rasism och främlingsfientlighet i både politisk och vardaglig diskussion.

Estetiskt kapital är ett senare utvecklat analytiskt begrepp som nog existerat en längre tid men inte varit ett diskussionsämne på samma sätt inom sociologin tidigare, som det är idag. Trots att det estetiska kapitalet inte diskuteras i Bourdieus verk så går det estetiska kapitalet att läggas in i Bourdieus teoretiska ramverk för kapital (Bourdieu 1984). Det betyder också ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital går att byta mot estetiska kapital och tvärtom. Det estetiska kapitalet har på senare tid diskuterats både inom sociologin och i allmänhet. Ämnet har blivit speciellt intressant i och med dess påverkan på arbetsmarknaden och det är också vad den här avhandlingen diskuterar. Det estetiska kapitalet påverkar olika beroende på kön. Kvinnor som använder sitt estetiska kapital för att byta ut det mot till exempel ekonomiskt kapital blir dömda, medan män som gör lika inte märkt några särskilda konsekvenser. Ändå är det kvinnorna i samhället som förväntas ta hand om sitt utseende i en högre utsträckning än män. Konsumtionskulturen diskuteras i de flesta fall som en av orsakerna för det estetiska kapitalets framväxt.

Våld mot män i nära relationer är ett allvarligt problem som oftast inte uppmärksammas lika mycket som våldet kvinnor möter i våldsamma nära relationer. I offentligheten behandlas män som våldsutövare oftare än kvinnor. Män möter många utmaningar som våldsoffer och dessa utmaningar präglas av maskulinitetsnormer, som härrör både från samhällets normer och från männen själva. Frågan om män som våldsoffer i nära relationer är starkt kopplad till genusperspektivet: maskulinitetsnormer. Denna studie behandlar män som våldsoffer i nära relationer med fokus på maskulinitetnormer. Det studien visar är att män som våldsoffer har en stark koppling till maskulinitetsnormer och styrs både inifrån och utifrån av dessa normer och detta leder till att både männen som våldsoffer och omgivningen anser att män inte får vara våldsoffer.

Denna avhandling ser på de följder som föräldrarnas alkoholmissbruk har för barnen i familjen, genom att rikta blicken mot skönlitterära verk. Alkoholmissbruk hos föräldrarna påverkar barnen i familjen, men följderna kan ses även i vuxenåldern. Forskningsfrågor som denna avhandling svarar på är; vilka konsekvenser kan föräldrarnas alkoholmissbruk ha för barnen i familjen, vilka enhetliga upplevelser kan urskiljas i forskningsmaterialet och vilka långvariga följder den oroliga barndomen kan ha för en person i senare vuxenåldern? Som material för denna avhandling används fem skönlitterära verk, som alla behandlar alkoholmissbruk i familjen. Materialet analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultaten som uppkommer speglas emot anknytningsteorin. Resultatet visar att föräldrarnas alkoholmissbruk påverkar barnen i familjen genom att orsaka en känsla av otrygghet i hemmet, upplevelser av skam, att barn inte kan vara barn, mental ohälsa hos barnen samt motstridiga förnimmelser av föräldrarna genom livet. De konsekvenser som föräldrarnas alkoholmissbruk har för barnen i familjen är fler och de kan ses vara kollektivt upplevda och ihållande genom livet. Följderna kan därmed även urskiljas då barnen uppnått vuxenåldern. Vidare forskning bör genomföras kring hur alkoholmissbruk i hemmet kan förebyggas samt vad barn utsatta för alkoholmissbruk i hemmet själva upplever att hjälper dem i vardagen.

I min avhandling undersöker jag hur deltagande i lönearbete påverkar känslan av tillhörighet och välbefinnande hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Ämnet ter sig viktigt eftersom lönearbete kan ge en känsla av mening, stödja socialt umgänge och möjliggöra ekonomiskt oberoende, vilka är väsentliga komponenter i ett tillfredsställande liv. Individer med intellektuella funktionsnedsättningar möter dock betydande hinder för att hitta och behålla betald anställning, och som ett resultat kan de uppleva känslor av utanförskap och diskriminering. För att utforska detta ämne använder jag mig av en kvalitativ forskningsansats baserad på tre semistrukturerade intervjuer med personer med intellektuella funktionsnedsättningar som har ett lönearbete vid tiden av intervjun. Genom intervjuerna utforskar jag deltagarnas subjektiva erfarenheter av arbetet och dess inverkan på deras känsla av tillhörighet och personligt välbefinnande. Min analys av intervjuerna avslöjade fem huvudkategorier relaterade till tillhörighet och välbefinnande. Dessa var: sociala kontakter, uppfyllda drömmar, självbestämmande och självständighet, meningsfullt arbete och livskvalitet. Resultaten av studien belyser relevansen av den sociala modellen för funktionsnedsättning, vilken betonar rollen av hinder i den sociala- och fysiska omgivningen vilka riskerar att rekonstruera funktionshinder. Den sociala modellen erkänner att individer med funktionsnedsättningar möter systemiska hinder för sysselsättning och inkludering samt förespråkar behovet av inkluderande strategier och riktlinjer för att skapa ett mer tillgängligt och jämlikt samhälle. Sammanfattningsvis ger min avhandling värdefulla insikter om personliga erfarenheter av individer med intellektuella funktionsnedsättningar i lönearbete och hur arbetet påverkar deras känsla av tillhörighet och välbefinnande. Resultaten understryker vikten av att framställa inkluderande anställningsmetoder och skapa en mer tillgänglig och jämlik arbetsmarknad för personer med funktionsnedsättning.

Mitt syfte med denna studie är att redogöra för standardregelns faktiska betydelse för det allmännas skadeståndsansvar. Studien granskar den nuvarande definitionen på offentlig maktutövning och vållandebedömningen som en förutsättning för offentliga samfunds skadeståndsansvar. Beslutsförfarandet utgör kärnan i den offentliga maktutövningen och utöver detta kan även rådgivning anses vara utövning av offentlig makt. I studien granskas tre rättsfall, HD:1989:50, HD:2009:24 och HD:2022:21–22, som bidragit till rättspraxisen inom det allmännas skadeståndsansvar. Problematiken med en varierande definition av offentlig maktutövning kommer fram i doktrinen. Utvecklingen av rättspraxisen har komplicerat definitionen på offentlig maktutövning ytterligare, vilket lett till att tillämpningen av skadeståndslagens bestämmelser om offentligt samfunds skadeståndsansvar blivit oförutsebar. Studien uppmärksammar de av Justitieministeriet föreslagna lagförändringarna om att avskaffa standardregeln samt att införa en separat bestämmelse om ersättning av ren ekonomisk skada som en följd av felaktig rådgivning.

Denna kandidatavhandling undersöker om det finns samband mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning i Finland. Ämnet är relevant eftersom statistik har visat att ungdomsbrottsligheten håller åter på att öka i Finland, främst bland en mindre centrerad grupp av ungdomar som begår allt grövre brott. Den socioekonomiska ställningen är enligt kriminologisk forskning en riskfaktor för brottslighet. I denna avhandling undersöks hur den socioekonomiska ställningen påverkar sannolikheten att en ungdom begår brott, och om det finns skillnader i hurudana brott som ungdomar med olika socioekonomisk ställning begår. För att utforska ämnet görs i denna avhandling en kvalitativ litteraturöversikt över tidigare forskning i ämnet, och en induktiv innehållsanalys av det insamlade materialet. Som material i denna avhandling är det 10 artiklar som behandlar ämnet ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning, dessa material analyseras utgående från tidigare forskning och två kriminologiska teorier: Strain teorin och Teorin om social kontroll och sociala band. Resultatet i denna forskning gav tre övergripande teman för att förklara sambandet mellan ungdomsbrottslighet och socioekonomisk ställning: tillhörighet i samhället, familjeförhållanden samt rasifieringen av ungdomsbrottslighet. Avhandlingen lyfter fram olika bakgrundsorsaker till ungdomsbrottslighet, bland annat hur den socioekonomiska ställningen i samband med andra bakgrundsorsaker så som familjen, skolan, vänner och den mentala hälsan påverkar sannolikheten att en ungdom begår brott.

Myndigheter och beslutsfattare har i offentliga institutioner och företag en stor inverkan på den verksamhet som idkas. Det är avgörande för säkerställandet av demokratin att det finns bestämmelser om mekanismer som säkerställer att beslutsfattarna står till svars för sina handlingar och beslut. Säkerställandet av den offentliga sektorns verksamhet är i synnerhet relevant inom den ekonomiska aktiviteten där transparens och ansvarsutkrävande spelar en avgörande roll för främjande av öppenhet, integritet samt förtroende i makthavarnas verksamhet. På grund av strukturförändringen New public management har utsuddade sektorer uppstått som tydliggör hur statligt ägda företag blandar statligt regi med privat ekonomisk verksamhet. Problematiken är att de statligt ägda företagen ligger i en skärningspunkt mellan offentlig och privat verksamhet men måste trots detta uppfylla kraven på ansvarsutkrävande och transparens som förväntas av offentliga myndigheter. Corporate Social Responsibility används för att öka transparensen i företagsverksamhet genom att främja ansvarsfullt och öppet beteende. Avhandlingen kommer därmed att analysera det som Fortum tar upp i sin CSR-rapport i hur indikatorerna för transparens och ansvarsskyldighet uppfylls i den offentliga sektorns bolagsägande. Genom att undersöka Fortums CSR-rapport kan denna studie bidra till en ökad förståelse för hur den offentliga sektorns bolagsägande kan påverka företagens redovisning av CSR och därmed kommunikationen till intressenterna, medborgarna och samhället. Avhandlingen bygger på OECD:s riktlinjer för multinationella företag, Europeiska revisionsrättens sex centrala komponenter för ansvarsutkrävande, OECD:s riktlinjer för säkerställandet av en högkvalitativ transparens i företag samt Fortums Sustainability rapport för 2022 som motsvarar företagets CSR. De kategorier som analyseras i rapporten består av: roller och ansvar, information och rapportering, ägarfunktion och uttalande om mål, intressentrelationer, portföljen och finanser samt risker och riskfaktorer. Resultatet av analysen var av verifierande karaktär där Fortum till stor del rapporterat om de kategorier som krävs av ett statligt ägt företag där företaget mest betonade vikten av information, rapportering och uttalande om mål. Det konstateras även att Fortum starkt betonar kontakten till sina intressenter.

I februari 2022 började det som Rysslands president Vladimir Putin kallade en militär specialoperation – i praktiken en rysk invasion mot Ukraina. I rysk krigsföring är media en viktig komponent. Vinklat innehåll används som ett politiskt vapen riktat både in- och utåt. RT (tidigare namn Russia Today) är bland de största ryska nyhetsmedierna på både global och nationell nivå. RT stöds också ekonomiskt av den ryska staten. Studien analyserar bilder från nyhetsflödet om Ukraina på RT:s sajt under en vecka (8–15 september 2022) genom retoriska och semiotiska metoder. Analysen grundar sig på en kategorisering enligt bildernas denotativa och konnotativa egenskaper. Denotativt analyseras vad som syns på bilden. I den konnotativa analysen kategoriseras varje bild enligt de visuella narrativ som identifieras i den. Resultaten visar att i synnerhet sex visuella narrativ används frekvent i RT:s nyhetsflöde: väst är skyldig, Ryssland är offret, Ryssland är starkt, kriget är spännande, rysk heroism, Ukraina förlorar och rysk nationalism. Analysen av bildmaterialet ger bevis på att dessa narrativ har propagandistiska drag.