Browsing by Author "Ålgars, Janina"

Utvärdering har en framtonad roll i styrningen av den offentliga sektorn idag, till och med så att det talas om utvärdering som ett måste och en tidstypisk ritual (Dahler-Larsen i Hertting & Vedung 2009, 14). Evert Vedung (2004) talar till och med om utvärdering som en megatrend i förvaltningspolitiken, där sätten att utföra utvärdering konkurrerar med varandra och där variationen i utvärderingspraktiken inom den offentliga sektorn är stor. Att förklara och identifiera orsakerna till variationen i utvärderingspraktik i den offentliga sektorn är dock svårt. New Public Management-diskursen är ett av de mest omtalade skedena i utvecklingen av organiseringen av den offentliga sektorn och även en av de faktorer som ses ha påverkat variationen i utvärderingspraktik och användningsändamålen för utvärderingar. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att ta reda på om utvärderingspraktiken inom ramen för politiska program och interventioner i social- och hälsovårdssektorn i Finland påverkats av element i NPM-diskursen. Jag utgår ifrån Nils Hertting och Evert Vedungs (2009) teori om att styrningsdoktriner inom ramen för NPM påverkar sättet att utföra utvärdering. De tre idealtypiska styrningsdoktriner de identifierat inom NPM och som de hävdar påverkar utvärderingspraktiken är mål- och resultatstyrning, nätverksstyrning och brukarstyrning. Grunden för den empiriska delen i kandidatavhandlingen är en kvalitativ innehållsanalys av det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården Kaste 2012–2015. Det lagstadgade Kaste-programmet fungerade som ett styrmedel och inleddes med den första programhelheten år 2008 av SHM. En väsentlig del av genomförandet av programmet var utvärderingen av programmet som helhet samt dess olika delprojekt. Enligt resultaten kan flera av de element Nils Hertting och Evert Vedung renodlat ur NPM hittas i Kaste-programmet 2012–2015. Den bakomliggande styrningsansatsen i programmet kan beskrivas som en mångfasetterad helhet, där olika styrverktyg kompletterar varandra. Det här visar sig även som en varierande sammansättning utvärderingssätt. Ett intressant inslag rörande utvärderingssystemet och hur det beskrivs i det skriftliga materialet i Kaste, är att man delvis talar om utvärderingens kontrollerande syfte men samtidigt även om dess främjande och utvecklande syfte. Det här belyser hur betoningen på utvärderingens syfte kan ändras för att utvärderingens resultat ska komplettera den bakomliggande styransatsen. Det stämmer överens med tanken att utvärderingar har politiska implikationer och kan användas som ett styrverktyg i sig själva.