Browsing by Author "Åström, Amanda"

Populistiska partier har fått allt mera understöd de senaste 20 åren och de har därmed allt oftare blivit regeringspartier. Vanligtvis får partier som sitter i regering inte lika mycket röster i följande val efter regeringsperioden,. Effekten kallas ”Priset att regera”. Med andra ord kostar det partier valunderstöd att sitta i regering. Det finns skäl att undersöka populistiska partier, eftersom de har vissa speciella egenskaper som inte förekommer i andra partier. Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka ifall det finns en skillnad på hur populistiska partier påverkas av effekten ’Priset att regera’ jämfört med hur icke-populistiska partier påverkas. Syftet uppnås genom att besvara forskningsfrågan ”Hur mycket understöd förlorar populistiska partier jämfört med icke-populistiska efter en period i regeringen”? För att svara på denna fråga använder jag statistik från ”Parliaments and governments database”. Forskningen avgränsas till att innefatta västeuropeiska länder med flerpartisystem och proportionella valsystem. Nationella parlamentsval från år 1999 framåt beaktas. Skillnaden mellan röstningsprocenterna före och efter en regeringsperiod jämförs med icke-populistiska partiers röstningsprocenter som suttit i samma regering. Partier klassas som populistiska om de betecknas som populistiska på minst två av följande listor; Pew Research Center, The PopuList, och Inglehart och Norris (2016) klassificering av populistiska partier. Statistikprogrammet R används för att genomföra analysen. T-testets resultat visar på att det inte finns en signifikant skillnad mellan hur mycket valunderstöd populistiska partier förlorar jämfört med icke- populistiska partier efter en period i regeringen.