Browsing by Author "Aarnio, Christa"

Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka hur socialarbetare sysselsatta med vårdnadsutredningar resonerar kring mångkulturella vårdnadstvister utifrån deras yrkeserfarenhet av dylika familjerättsliga tvistemål. Mer preciserat är avsikten att belysa hur socialarbetarna ser på de mångkulturella vårdnadstvisternas karaktär respektive klientarbetet med denna klientgrupp, samt hur socialarbetarna uppfattar föräldraförmågan hos ifrågavarande tvistande föräldrar. Således ämnar studien bidra till en ökad förståelse för vilken eventuell inverkan dylika uppfattningar kan tänkas ha för såväl klientarbetets utformning som vårdnadsutredningarnas bedömningar och förslag. Studiens forskningsansats är kvalitativ. Den empiriska datainsamlingen har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tre socialarbetare som arbetar med vårdnadsutredningar och som i sitt klientarbete kommer i kontakt med mångkulturella familjer. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Studiens övergripande teoretiska referensram utgörs av en kombination mellan tidigare forskning och de teoretiska perspektiven essentialism samt socialkonstruktivism. Studiens resultat visar att mångkulturella vårdnadstvister upplevs till sin karaktär vara mer utmanande än motsvarande icke-mångkulturella vårdnadstvister. Enligt informanterna finns det i dylika vårdnadstvister ofta ett stort kulturellt avstånd mellan socialarbetaren och klienten, vilket gör att utredningsprocessen präglas av stor osäkerhet med risk för många snedsteg. Därtill går det enligt socialarbetarna att identifiera vissa återkommande och tydligt urskiljbara fenomen och särdrag vad gäller de mångkulturella vårdnadstvisterna till skillnad från de icke-mångkulturella vårdnadstvisterna. Resultaten indikerar också att socialarbetarna upplever det praktiska klientarbetet i samband med mångkulturella vårdnadsutredningar som mer krävande än klientarbetet i samband med motsvarande icke-mångkulturella vårdnadsutredningar. Vidare visar resultaten att socialarbetarna ger företrädesvis kulturella förklaringar till den bristande föräldraförmågan som tvistande föräldrar med mångkulturell bakgrund anses ge uttryck för. Ytterligare antyder forskningsresultaten att socialarbetarnas personliga förhållningssätt till den mångkulturella bakgrunden kan ha stor betydelse för hurudana bedömningar och rekommendationer socialarbetarna väljer att inkludera i sin vårdnadsutredning, samt att det finns en risk att dylika uppfattningar kan komma att påverka föräldrarnas stämningsansökan och det de önskar uppnå med tvisten i företrädesvis negativ bemärkelse. Socialarbetarnas syn på mångkulturella vårdnadstvister visar sig till stor del präglas av essentialistiskt grundade tänkesätt och därpå ofta följande negativa generaliseringar, vilket dock av flera orsaker ter sig relativt problematisk vad bemötandet av mångkulturella familjer beträffar. Studiens forskningsresultat pekar på behovet av arbetsverktyg som kan uppmuntra socialarbetarna till ett kritiskt ifrågasättande av sig själva och sin förförståelse i samband med sammanställandet av mångkulturella vårdnadsutredningar.