Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Author "Arnautovic, Leila"

Sort by: Order: Results:

  • Arnautovic, Leila (2019)
    Jugoslavien bildades efter andra världskriget och i tiotals år levde de olika befolkningsgrupperna sida vid sida. Men även det hade sitt slut. Efter president Josip Broz Titos död började nationalismen växa och oroligheter råda. Mellan åren 1992 och 1995 låg Jugoslavien i krig och det värsta blodbadet hände i Bosnien och Hercegovina. Mitt syfte med denna avhandling är att undersöka på vilket sätt bosniaker benämns i Hufvudstadsbladet i april 1992 i jämförelse med de andra två befolkningsgrupperna: bosniska serber och bosniska kroater. Kriget i Bosnien utbröt i april, vilket är orsaken till att den månaden valdes. Artiklarna valdes ut från förstasidan och utrikessidan i tidningen. Totalt 24 artiklar publicerades under april månad. Metoden som används i avhandlingen är kritisk diskursanalys och med hjälp av ett schema kommer fyra artiklar att analyseras på en djupare nivå. Mitt mål är att hitta olika teman samtidigt som ordval, aktörer och källa noteras. Tidigare forskning visar att medierna använde sig av nationella termer under krigen i Jugoslavien. Resultaten i denna avhandling visar att benämningen på alla tre befolkningsgrupper används inkonsekvent. I 14 av 24 artiklar benämns bosniaker som muslimer, medan de två andra befolkningsgrupperna får behålla sin nationella term. Även i Hufvudstadsbladet i april 1992 används nationella termer, vilket kan leda till oklarhet hos läsaren. Hen behöver ha en viss bakgrundskunskap för att förstå vad som egentligen händer – vilka aktörerna är och vad de gör. Likaså gavs relativt lite direkta lägesrapporter från Bosnien under april månad. Majoriteten av artiklarna baserar sig på information från olika nyhetsbyråer och endast två artiklar var skrivna av Hufvudstadsbladets egen reporter. I framtida forskning kan man därför diskutera orsaken till att Hufvudstadsbladet hade så få egna texter. Var intresset så pass lågt, eller var det för farligt för journalisterna att resa dit? Likaså kan man till exempel intervjua personer som varit med i kriget och se ifall informationen i tidningarna stämmer överens med deras egna erfarenheter.