Browsing by Author "Grönroos, Kalle"

Den här kandidatavhandlingen analyserar Li Anderssons och Sebastian Tynkkynens användning av ethos, pathos och logos i sina Facebookinlägg där de nämner partier som de själva inte hör till. Mitt syfte med den här kandidatavhandlingen är att ta reda på vilka retoriska medel som unga riksdagsledamöter använder mest när de kommunicerar på Facebook om andra partier, och i förlängningen sina politiska meningsmotståndare. Metoden i kandidatavhandlingen är kvalitativ textanalys och närmare bestämt retorisk analys. Först presenteras bakgrund om hur internet och sociala medier har påverkat politiskt engagemang och deltagande. Sedan presenteras Li Andersson och Sebastian Tynkkynen som politiker och orsaken till att deras Facebookinlägg analyseras. Analysen behandlar Anderssons och Tynkkynens användning av ethos, pathos och logos i Facebookinläggen. Tre inlägg av Andersson och Tynkkynen analyseras. Sammanlagt analyseras 6 Facebookinlägg. Analysen visade att både Andersson och Tynkkynen mest använde pathos då de nämnde partier som de inte hör till i sina Facebookinlägg, men att fördelningen mellan ethos, pathos och logos inte såg likadan ut för Andersson och Tynkkynen. Både Andersson och Tynkkynen använde minst logos i inlägg där de nämnde partier som de inte hör till. Det här stämmer överens med tidigare forskning som har gjorts på liknande sätt, där man har kommit fram till att politiker främst använder pathos då de publicerar innehåll på Facebook. Till slut diskuterades styrkorna och svagheterna med att analysera Facebookinlägg med retorisk analys. Den främsta styrkan konstaterades vara att man får en bra inblick i den retorik som unga politiker i dagens samhällsklimat använder på plattformar som används av miljontals finländare. Den främsta svagheten konstaterades vara den begränsade insyn som metoden ger till den retorik som förs bland alla politiskt engagerade personer på det finländska politiska fältet. Vidare forskning kunde göras om hur politiska partier förhåller sig till varandra retoriskt i det moderna finländska politiska samhällsklimatet. Sådan här forskning kunde göras både kvantitativt och kvalitativt.