Browsing by Author "Hagström, Raisamiina"

Interaktionsstilen mellan en person i en auktoritetsroll och en underordnad, som till exempel i förhållandet mellan en tränare och en idrottare eller mellan en förälder och ett barn, har en stor betydelse för den underordnades välmående och motivation. Självbestämmandeteorin är en forskningsinriktning som har tillämpats inom bland annat lärande, föräldraskap och tränarskap för att studera motiverande interaktionsstilar, dvs. den autonomistödande och kontrollerande interaktionsstilen, och deras inverkan på välmående. En tränare som använder sig av en autonomistödande interaktionsstil med idrottare kommer mer sannolikt att bidra till idrottarnas motivation och välmående än en tränare som använder en kontrollerande interaktionsstil. För att få en tränare att anamma en autonomistödande interaktionsstil är det viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna till tränarens interaktionsstil. Syftet med denna avhandling är att 1) med hjälp av den nyaste forskningen redogöra för faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar, 2) jämföra faktorerna med en tidigare litteraturgenomgång i samma forskningsområde, och 3) diskutera resultaten i ett träningssammanhang. För att uppnå syftet genomfördes en litteraturgenomgång av den nyaste forskningen om faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar med grund i självbestämmandeteorin. Den nyaste forskningen inom området bestod av studier inom lärande, föräldraskap och träning. För att kategorisera de identifierade faktorerna användes den motiverande modellen mellan tränare och idrottare, som använts tidigare i liknande sammanhang. Resultaten visar att den nyaste forskningen har fokuserat mer på lärande och föräldraskap än på träningssammanhang. Nya faktorer identifierades inom alla kategorier i den motiverande modellen mellan tränare och idrottare: kontextuella faktorer, faktorer som relaterade till uppfattning av andras motivation och beteende och personliga faktorer. Mest nya faktorer uppstod i kategorin personliga faktorer, och inom den kategorin identifierades även mest stöd för redan i tidigare forskning funna faktorer. Från ett träningsperspektiv har under de senaste fem åren identifierats flera nya faktorer, främst i relation till hur man uppfattar andras beteende och motivation och till personliga faktorer. Avhandlingen bidrar med att sammanfatta forskningen om faktorer som har en inverkan på motiverande interaktionsstilar. Resultaten ger en bra grund för att identifiera framtida forskningsbehov inom området och för att skapa interventionsprogram med syfte att stöda anammandet av en autonomistödande interaktionsstil.