Browsing by Author "Joutsi, Anton"

Under 2000-talet har politisk kommunikation blivit alltmer polycentrisk runtom i världen. Som en följd har politiker börjat använda internet och sociala medier som en del av sina kampanjmetoder. Forskning om hur nya kommunikationskanaler påverkar politiken och samhället har pågått sedan 1920-talet. När internet blev en del av medielandskapet på 1990-talet, började man också undersöka påverkan av internet på politik och samhälle. Mitt syfte med denna avhandling är att undersöka kandidaternas attityder till sociala medier som kampanjmetod och hur ålder påverkar detta. Det finns begränsad forskning på detta område, vilket gör det till ett viktigt ämne att utforska. Avhandlingens hypotes är att yngre kandidater har en mer positiv attityd till sociala medier som kampanjmetod. Denna hypotes stöds av avhandlingens teoretiska referensram samt tidigare forskning om sociala medier i valkampanjer och användning av sociala medier i allmänhet. För att undersöka hypotesen använder jag frågeformulär från von Schoultz & Kestilä-Kekkonens forskningsprojekt (2019), som är en del av större internationell forskning om politiska val. De frågor som valdes för denna avhandling fokuserar på kandidaternas aktiviteter på sociala medier och om de anser att sociala medier är ett användbart sätt att övertyga väljare. Jag delade in respondenterna in i tre åldersgrupper (18–35, 36–59 & 60–) för att jämföra deras svar och undersöka hur ålder påverkar attityden till sociala medier som kampanjmetod. Denna avhandling fokuserar på två frågor från sektionen B9 i frågeformulären: 1.) Kandidaters aktiviteter på sociala medier är ett användbart sätt att övertyga väljare 2.) Många kandidater använder sociala medier under valkampanjen bara för att deras motståndare också gör det Respondenterna hade tre svarsalternativ på bägge frågorna: 1. Av annan åsikt 2. Varken av samma eller av annan åsikt 3. Av samma åsikt Analysen visar att den första frågan stöder avhandlingens hypotes. Ju yngre respondenterna är, desto positivare är deras svar på frågan. Dock ger den andra frågan liknande svar från varje åldersgrupp, vilket inte visar att ålder påverkar attityden positivt eller negativt. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att hypotesen till viss del stöds av resultaten, men denna fråga kräver mer forskning.