Browsing by Author "Kailasto, Viveca"

Studien är en narrativ litteraturöversikt och mitt syfte är att granska betydelsen av arbete och möjligheterna för finländska unga vuxna med utvecklingsstörning att komma in i arbetslivet samt vilka faktorer som påverkar dessa möjligheter. Studiens frågeställning är: Vilken betydelse har arbete och vilka faktorer påverkar möjligheterna till arbete för personer med en utvecklingsstörning? Teoretiska utgångspunkter för studien är rätten till arbete, utvecklingsstörning ur ett socialt perspektiv och utvecklingsstörning i relation till medborgarskap. Tanken är att människor har sociala rättigheter som grundar sig på medborgarskap. Rätten till arbete tolkas inte bara som en medborgerlig rättighet utan en mänsklig rättighet. Studiens material har samlats genom litteratursökning i olika sökmotorer samt genomgång av centrala tidskrifter inom socialt arbete. Till granskning valdes forskningar gjorda under åren 2006–2017 och tolv forskningsrapporter inkluderades till studien. Resultaten av litteraturöversikten beskrivs under fyra centrala teman (1) betydelsen av arbete, (2) utbildningens betydelse för möjligheter till arbete, (3) personer med utvecklingsstörning och arbetsmarknaden , (4) övergången till arbetslivet. Arbete är viktigt för delaktighet, möjligheter att leva självständigt och skapandet av sociala kontakter. Arbete innebär för många personer med utvecklingsstörning att vara som alla andra. Utbildning är viktigt för möjligheter att få arbete, men val av yrke är svårt i och med att många saknar kunskap om vilka begränsingar en funktionsnedsättning skapar. Utbudet av utbilding är även ofta väldigt snävt, samma lösningar erbjuds utan hänsyn till individuella önskemål och kunskaper. Utbildning vid specialläroanstalter förbereder sällan en person att möta arbetsmarkanadens krav och arbetsgivare kan förhålla sig skeptiskt till examen vid specialläroanstalt. Arbetsmarknaden styrs inte av välfärdsstatens principer och därför har inte inkludering till arbetsmarkanden fungerat lika bra som inkludering på andra områden inom samhället. Fördomar, okunskap om funktionsnedsättning och negativa attityder påverkar väldigt mycket möjligheter till arbete. Negativa attityder skapar ofta större hinder för att få arbete än funktionsnedsättningen i sig. Arbetsmarknaden har även blivit mer krävande och tävlingen är hård, en person med funktionsnedsättning är i sämre läge som arbetssökande än personer utan funktionsnedsättning. Arbetsverksamhet och arbtesträning är exempel på stödfunktioner som är avsedda att främja övergången till arbetslivet, med de leder sällan till övergång till arbetsmarknaden och lönearbete. För många personer med utvecklingsstörning blir arbete vid arbetscentraler en långvarig lönsing i och med bristen på andra alternativ.