Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Author "Mattsson, Iiris"

Sort by: Order: Results:

  • Mattsson, Iiris (2019)
    Teknikens utveckling har bidragit till att föra vårt samhälle till ett nytt tidsskede där visuella presentationssätt är det mest framträdande. Den här utvecklingen har vidare bidragit till att nyhetsmedier lägger allt mer vikt vid bilden och det visuella framförandet som kommunikationsmedel. Bilder på människor som flydde Syrienkriget som pågått sedan 2011 dominerade de europeiska nyhetsmedierna åren 2015 och 2016. Flyktingar representeras i nyhetsmedier på ett sätt som avlägsnar "oss" från "dem". Nyhetsmedier objektifierar och kategoriserar flyktingar som en specifik grupp av människor, ofta män, utan att ta historiska, kulturella eller politiska bakgrund i beaktande. Flyktingar är också överrepresenterade i våldtäktstatistiken i Finland vilket bland andra faktorer ger ett intryck av att de är ett hot mot vårt samhälle, även om statistiken kan tolkas på olika sätt. Barn däremot anses oskyldiga och accepteras lättare att förtjäna vår hjälp. De här faktorerna har lagt grunden för avhandlingens syfte, som är att undersöka hur nyhetsmedier utöver text använder visuella medel som har en sympatiserande och berörande effekt på publiken, och att de använder dessa medel för att fånga publikens uppmärksamhet. Det här har jag gjort genom att analysera fotografierna av flyktingbarnen Aylan Kurdi och Omran Daqneesh, som båda på olika sätt är offer för Syrienkriget. Jag har utgått från frågeställningarna varför just dessa bilder blivit symboliska för Syrienkriget och huruvida dessa bilder på barn används för att vattna empatitorkan som uppstår då ett överflöd av varandra liknande bilder har bedövat medlidandet. Som metod har använts kvalitativ innehållsanalys, mer specifikt semiotisk bildanalys med Stuart Halls reflektiva tillvägagångssätt som teoretiskt ramverk. Resultatet visar att de två fotografierna blivit symboliska på grund av att de skiljer sig från de övriga bilderna från kriget i fråga. De är de enda i sitt slag och på grund av sin chockerande och känsloladdade natur använts av nyhetsmedier för att vattna empatitorkan. Då nyhetsmedier publicerar fotografier av det här slaget ger allmänheten ett intryck av att nyheten handlar om ett undantag, vilket inte är fallet. Publiceringen av bilder på döda eller skadade barn är också ett representationssätt som ytterligare avlägsnar "oss" från "dem" eftersom det är osannolikt att liknande bilder av västerländska barn skulle publiceras.