Browsing by Author "Nevaste, Nadja"

Medvetenheten om kriser och katastrofer under de senaste årtiondena har vuxit, till stor del på grund av internet och medier. Vid beredskaps- och färdighetsplanerandet på statlig och organisationsnivå har det därmed blivit relevant att rikta en blick på hur man kan förstärka samhällens och dess gruppers resiliens både före en kris, under en kris och efter en kris. Tidigare forskning inom resiliens har koncentrerat sig på resiliens som en individuell egenskap. Denna avhandling lyfter fram det kollektiva perspektivet på resiliens. Syftet med denna litteraturgenomgång är därmed att på basis av tidigare forskning öka förståelsen för hur kollektiv resiliens skapas i samspelet mellan grupper och samhället. Avhandlingen baserar sig på källor ur akademisk forskning med en kollektiv synvinkel på resiliens. Denna litteraturgenomgång lyfter fram flera synvinklar på hur resiliens tillkommer, hur den upprätthålls och återuppbyggs. Det sociala kapitalet spelar en viktig roll i resiliensprocessens alla skeden. Detta innebär bl.a. ett starkt socialt nätverk, gemenskap, ömsesidighet och förtroende. Samhällets kompetens och fördelning av dess ekonomiska och sociala resurser anses även ha betydelse vid uppbyggning av resiliens. Hur myndigheter och hjälporganisationer förhåller sig till befolkningen har visat sig vara relevant vid upprätthållning av kristida resiliens. Grupper kan anses vara antingen en tillgång eller ett hot och detta tankesätt kan påverka säkerhetsaktörenas beredskapsplanering. Vid återuppbyggandet av resiliens efter en kris är det till stor del fråga om att återupprätta gruppers och samhällens sociala kapital och kompetens. Forskning har visat att istället för att erbjuda färdiga lösningar borde man stöda samhällets eget aktörskap. Som teoretisk grund vid resiliensens uppkomst erbjuds en modell som baserar sig på teorin om den sociala identiteten (Tajfel & Turner, 1979). Modellen baserar sig på tanken att ett gemensamt hot bildar kollektiv samhörighet inom gruppen. Detta leder till tillkomsten av en gemensam identitet, vilket i praktiken betyder ömsesidigt förtroende hos gruppens medlemmar och samarbete för ett gemensamt ändamål. Denna avhandling sammanfattar litteratur om resiliens från en kollektiv synvinkel. För olika beredskaps- och färdighetsorganisationer är förståelsen av kollektiv resiliens relevant. Genom att kombinera individuellt och kollektivt perspektiv på resiliens kommer man i framtiden att nå en bättre förståelse om resiliensprocessen på grupp -och samhällsnivå.