Browsing by Author "Salo, Elina"

Bakgrund: Barnskyddet bör fatta beslut enligt barnets bästa och se till att barnet kan bli delaktig i sin egna barnskyddsprocess. I det stora hela är delaktighet är en form av mänskliga rättigheter och medborgarskap. Ur en mer individuell synvinkel handlar det om att barnet kan få påverka sin barnskyddsprocess, om barnet så vill. Barnet som ingår klientskap inom barnskyddet är ofta sårbart och i en otrygg situation. Socialarbetaren som jobbar med att delaktiggöra barnet måste orientera sig igenom komplexiteten av barnets rätt till delaktighet, barnets sårbarhet, sin egna profession och värderingar. Sammanfattande forskning om socialarbetares syn om sitt möjliggörande har inte beaktats i större litteraturstudier under de senaste åren. Syfte: Syftet för denna avhandling är att skapa medvetenhet om faktorer som påverkar barns delaktighet ur socialarbetarperspektiv. Detta är viktigt för att kunna utveckla barnskyddet mot ett mer barncenterat håll på både organisatorisk och strukturell nivå. Fokus ligger på socialarbetarens syn på barns delaktighet och faktorer som påverkar delaktigheten från socialarbetarens synhåll. Metod: Denna kandidatavhandling är en litteraturöversikt baserad på 15 internationella studier gjorda både med kvantitativ och kvalitativ forskningsansats. De inkluderade artiklarna analyserades genom en teoristyrd innehållsanalys. Resultat: I resultaten framkom motstridigheter mellan socialarbetarens syn gällande delaktighet och delaktiggörandet. Främst upplever socialarbetare att barns delaktighet är viktigt. Dock påverkas hur barnen blir involverad av socialarbetarens kunskap om delaktighet och barnsynen. Barnets bakgrund, ålder och skyddsbehov kan ses både hindrande och gynnande. Organisatoriska faktorer som påverkar socialarbetares möjliggörande är barnskyddets upplevda barnvänlighet och arbetsresurser. Relationer som påverkar delaktiggörandet har att göra med relationen mellan barnet och socialarbetaren samt dess vårdnadshavare. Socialarbetarens osäkerhet gällande sin egna profession sågs i materialet som en hindrande faktor. Empati, frekventa möten med barnet och enrum sågs som främjande faktorer.