Browsing by Author "Salo, Katariina"

Efter kalla kriget har Finland ändrat sin breda neutralitetsprincip till snävare form av alliansfrihet. Försvarspolitiska omgivningen har ändrats på 2010-talet. Den strategiska omgivningen ser olika ut i år 2018 än vad det gjorde i början av 2000-talet. Internationellt försvarssamarbete har utvecklat att bättre svara på moderna hot. Finland har också intensifierat sitt internationella samarbete på olika fronter. Landets försvarspolitik är fortfarande baserat på alliansfrihetsprincipen. Avhandlingen analyserar Finlands syn på sin alliansfrihet samt utveckling av den under perioden 2006-2018. Finlands eget perspektiv jämförs med etablerad forskning på fältet. Det finns en tydlig skillnad mellan Finlands egen definition av sin alliansfrihet jämfört med den objektiva. Finland ser Europeiska unionen som en politisk allians och att försvarssamarbetet inom unionen främst är riktat åt krishantering, fast enligt den objektiva definitionen av en allians kan Europeiska unionen klassificeras som en allians. Oavsett solidaritetsklausulen och klausulen om ömsesidigt bistånd i EU:s Lissabonfördrag, samt landets färdigheter att ge och motta bistånd anser Finland att landet inte har säkerhetsgarantier och kan därför fortfarande beskrivas som ett alliansfritt land. Praktiskt taget betyder alliansfrihet ur den finska synvinkeln enbart att landet inte är medlem av NATO. Sedan 2006 har Finlands definition i sig inte ändrats men i verkligheten har betydelsen av det blivit snävare för att Finland har fördjupat sitt internationella samarbete på olika fronter.