Browsing by Author "Tallqvist, Annica"

Kandidatavhandlingen analyserar sambandet mellan föräldrars och ungas valdeltagande i Finland. Studien börjar med att redogöra för en generell uppfattning om den unga valdeltagaren samt I vilken mån hen påverkas av politisk socialisation. Denna avbildning baseras på teorier om politisk socialisation och generationsöverskridande beteende. Efter att ha redogjort för de generella dragen hos den unga valdeltagaren, samt I vilken hen påverkas av politisk socialisation, kommer jag ytterligare att komplettera detta med material från Ungdomsbarometern från 2013. Då jag sammanfattat de generella dragen kommer jag att jämföra resultaten med resultat från två studier om generationsöverskridande politiskt beteende och föräldrarnas betydelse för den finska unga valdeltagaren. Materialet som avhandlingen tar avstamp i utgörs av artiklarna Periytyvää eriytymistä- vanhemmilla selvä vaikutus nuorten äänestämiseen (Erola, Lahtinen, Wass: 2017) och Vaaleissa äänestäminen siirtyy vanhemmilta lapsille (Gidengil och Wass: 2013). I artiklarna observeras föräldrars valdeltagande och I vilken mån det har en inverkan på ungas valdeltagande. Artiklarna tar även fasta på betydelsen av socioekonomisk bakgrund, betydelsen av könet hos den unga valdeltagaren samt skillnader mellan mödrars och fäders inverkan på de ungas valdeltagande. Avhandlingen tar inte fasta på skillnader mellan olika åldersklasser utan hänvisar till åldersintervallet 18—30 år som “unga valdeltagare”. Operationaliseringen grundar sig på Gidengils och Wass studie (2013) där samma åldersintervall använts. Analysen visar att föräldrar har en betydande inverkan på ungas politiska beteende och valdeltagande. Föräldrarna fungerar som förebilder för sina barn och således överförs även det politiska beteendet från en generation till den nästa. Generella slutsatser om bakomliggande faktorer till ungas valdeltagande är svåra att sammanfatta på basis av analysen, eftersom den till stor del fokuserar på sambandet mellan föräldrar och unga. Ett heltäckande resultat skulle kräva en mer djupgående analys av exempelvis ungas uppväxtmiljö, människorelationer samt skolans betydelse för den unga valdeltagarens politiska beteende.