Browsing by Subject "Åland"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2024)I denna kandidatavhandling diskuterar jag Åland ur ett internationellrättsligt perspektiv och med fokus på element som klassiskt och modernt sett karaktäriserar en nationalitet och nation. Frågan som besvaras är om Åland kan räknas som en nation i modern tid, ur en rättslig synvinkel. Som exempel på mer konkret argumentation ligger möjligheten till ett medborgarskap, Kosovos legitimitet och alternativ för Ålands status. Vid sidan om detta jämförs också den kosovanska och andorranska nationaliteten med den åländska hembygdsrätten. Genom att se frågan som mer rättsfilosofisk och försöka definiera vad som menas med en nation och en nationalitet, och med särskilt fokus på vad som skapar och legitimerar en stat kommer avhandlingen fram till att Åland inte är en nation enligt en kontemporär tolkning. Forskningsfrågan besvaras på så sätt att Åland inte är en stat, utan ett lagstadgat självstyrt landskap. Däremot öppnas dörrarna för att förtydliga Ålands status som exempelvis del av ett federalt Finland eller som en andra finsk nationalitet.
-
(2020)Den här kandidatuppsaten handlar om att granska nationalstaternas interna organisering gentemot sin autonomi. Uppsatsen är en jämförande studie gällande hur Danmark och Finland upprätthåller sin organisering i förhållandet till sina självstyrda områden Färöarna, Grönland och Åland. Uppsatsen handlar inte om autonomiernas egen organisering, behörighetsfördelning eller skillnaderna i maktbefogenheter, vilket det tidigare har gjorts en del jämförande studier kring. Uppsatsen gör en kartläggning av nationalstatens förvaltningsresurser och arbetssätt gentemot sina självstyrda områden både på politisk och tjänstemannanivå. Resultatet av den empiriska forskningen visar stora skillnader mellan Danmarks och Finlands resurser samt arbetssätt gentemot sina respektive självstyrande områden. Danmarks förvaltning har över sex gånger fler årsverken i sin statsförvaltning för de självstyrda områdena än Finland. De danska ministrarna besöker också de självstyrda områdena oftare och statsministern är mer engagerad i kontakten till de självstyrda områdena än i Finland. Danmark har också fler formaliserade nätverk och kontaktgrupper mellan statsförvaltningen och de självstyrda områdena. Uppsatsen gör också en jämförande analys mellan de tre nordiska självstyrda områdenas olika behörighetsfördelningar samt dess historia och internationella kontext. Den teoretiska utgångspunkten bottnar både i maktbegreppet samt en autonomi i teorin och vad som skiljer en territoriell autonomi från en delstat i en federation. Uppsatsen vill bidra till en djupare diskussion om hur statsförvaltningen organiserar sitt arbete gentemot sina självstyrda områden. Den åländska självstyrelsen fyller år 2021 100 år och Finlands regering planerar att göra en Ålandsstrategi för att kartlägga resurserna och kunskaperna som finns gentemot Ålands självstyrelse. Den här uppsatsen kan bidra med vissa utgångspunkter också för det arbetet.
Now showing items 1-2 of 2