Browsing by Subject "ADHD"

Bakgrund: Flera unga och vuxna med ADHD lever med försämrad livskvalitet. Försämrad livskvalitet beror huvudsakligen på ADHD-symtomens inverkan på olika delområden av personens liv, så som vänskapsrelationer, arbete, skolgång, psykisk hälsa och självbild. Den medicinska behandlingsformen är den förhärskande, men är inte särskilt effektiv för vuxna med ADHD. Det finns dock forskning som visar att psykosociala behandlingsmetoder förbättrar olika delområden av livskvalitet hos unga och vuxna med ADHD. Som bak-grund till avhandlingen används den biospykosociala modellen och ICF-klassificering. Syfte: Mitt syfte med denna avhandling är att se på hur olika psykosociala behandlingsmetoder inverkar på livskvaliteten hos unga och vuxna med ADHD. Resultat: Psykosociala behandlingsmetoder har en positiv effekt på förbättringen av livskvalitet hos unga och vuxna med ADHD. De olika behandlingsmetoderna förstärker personens koncentrationsförmåga, impulskontroll och prioritering, men hjälper även att bygga upp bättre självbild och förbättra välbefinnandet.

I takt med en global ökning i antalet ADHD-diagnoser ordineras barn och unga i allt yngre åldrar stimulanta och psykotropa läkemedel. Orsaken bakom den explosionsartade ökningen och tillståndet i sig står oklara, men allt fler studier lyfter fram andra förklaringar än enbart genetiska anlag. Trots att ADHD är ett ämne som det har forskats i relativt mycket, har fenomenet inte granskats med utgångspunkt i det sociala arbetet. ADHD har tidigare visat sig vara kopplat till social utsatthet och studier inom ämnet från ett samhällsvetenskapligt perspektiv behövs. Syftet med studien var att kartlägga vilka faktorer i ett barns omgivning som kan inverka på diagnosen ADHD. Avhandlingen syftade även till att lyfta fram vad som kan vara problematiskt med att diagnostisera barn och unga med komplexa bakgrunder i utsatta situationer enligt nuvarande diagnostiska kriterier. En litteraturöversikt av existerande forskning har genomförts. Forskningsmaterialet, bestående av 12 vetenskapliga artiklar från angränsande vetenskapsområden, har analyserats genom en teoristyrd innehållsanalys. Den sociologiska systemteorin användes som teoretisk utgångspunkt. Resultaten av översikten visade att en mängd olika faktorer i ett barns omgivning kan inverka på diagnosen ADHD. Flest omgivningsfaktorer som enligt materialet visade sig ha samband med ADHD återfanns inom barnets familj och hos föräldrarna, men även faktorer inom den fysiska hemmiljön, skolvärlden och samhället som stort kan ha inverkan på diagnosen. Eftersom symptomen för ADHD och bl.a. PTSD överlappar varandra, är det i diagnostiseringsskedet viktigt att göra en noggrann utredning av barnets historia då det finns skäl att misstänka en bakgrund av misshandel, vanvård eller övrig utsatthet.