Browsing by Subject "Anknytning"

Syftet med denna avhandling, som är uppbyggd som en litteraturöversikt, är att klargöra hur en vuxen persons anknytning är relaterad till kvaliteten på romantiska parförhållanden. Frågeställningen får sin grund från anknytningsteoretiker som Ainsworth och Bowlby. Anknytningsmönster är inre arbetsmodeller som är relativt stabila under en individs livstid och är därmed viktiga att forska i på grund av deras effekt på alla relationer (Hasim m.fl., 2018). För att samla kunskap om detta ämne användes sökmotorer som Web of Science med olika kombinationer av sökord som ”adult attachment” och ”quality of relationship”. Bowlby (1952; 1977; 1982) och Aisworths (1978) tidiga teorier redogör för hur tryggt, otrygg ambivalent, otrygg undvikande och otrygg desorganiserade anknytningsmönster formas av den typ av vårdande omgivning vi befinner oss i som spädbarn. Enligt de här teorierna bibehålls dessa inre modeller till vuxen ålder och kan relateras till kvaliteten på romantiska relationer. Resultaten visar att de med trygg anknytning tenderar att präglas av beteende och attityder som främjar god kvalitet i parrelationer, så som högre tillfredsställelse, intimitet (Busby, 2020), god kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och konstruktiv konflikthantering (Gonzalez-Ortega m.fl., 2017). Personer med någon sorts otrygg anknytning (alltså antingen ambivalent, undvikande eller desorganiserad) tenderar däremot att ha sämre kvalitet på sina parrelationer; ambivalenta personer tenderar att ha låg tillfredsställelse, destruktiva konfliktstrategier (Guzman-Gonzalez m.fl., 2020) och svårigheter med förtroende i relationen till sin partner (Tan m.fl., 2012). Undvikande personer är präglade av undvikande konflikthantering (Cann m.fl., 2008), låg kommunikation (Guerrero m.fl., 2009) och sämre upplevd intimitet (Busby, 2020). Desorganiserade personer har sällan betydelsefulla romantiska relationer alls men de få som de har är relaterade till impulsivt, aggressivt och vårdslöst beteende (Paetzold m.fl., 2015). Sammanfattningsvis har de anknytningsmönster som vi lär oss i tidig ålder en stor inverkan på kvaliteten på våra framtida romantiska relationer, vilket kan inverka negativt på lyckokänslan och hälsan för en otryggt anknuten individ. Avhandlingen framför anknytningsmönstrens viktiga samband till romantisk relationskvalitet vilket bidrar till kunskap inom relationstillfredsställelse och beteende associerat med anknytningsstilarna. Fortsatt forskning om anknytningens samband angående sexuella minoriteter som bisexuella, pansexuella, asexuella relationer behövs för att komplettera det knappa materialet på det här speciella forskningsområdet.

Syftet med denna avhandling är att granska kopplingen mellan trauma i barndomen och anknytningsutveckling, samt att få en inblick i hurdana konsekvenser traumatiska upplevelser i barndomen kan ha för nära sociala relationer i vuxenlivet. Avhandlingen vill besvara frågan ”Hur påverkar barndomstrauma och anknytning varandra och framtida nära relationer?”. Anknytning börjar vid födseln och behovet av närhet och trygghet fortsätter genom hela livet och finns inte bara i barnets relation till sin vårdgivare utan även i relationer till vänner, andra familjemedlemmar och potentiella romantiska partners. Negativa upplevelser i barndomen kan orsaka trauma hos barnet och komma att påverka anknytningen och således även framtida relationer. Studien är en litteraturöversikt och baserar sig på tidigare forskning om anknytning och barndomstrauma. Källorna härstammar från journaler och böcker som är socialpsykologiskt relevanta. Inom anknytning är John Bowlby, Mary Ainsworth och Mary Main de viktigaste teoretikerna. Resultaten i denna studie indikerar att anknytningen kan beroende på dess mönster fungera som en skyddande faktor eller som en sårbarhet. Familjens tillgänglighet och socialt stöd är viktiga faktorer för att minimera konsekvenserna av ett psykiskt trauma. Traumatiska upplevelser i barndomen kan, om obearbetade, resultera i allvarliga hälsoproblem i vuxenlivet som missbruk, psykisk ohälsa och somatiska sjukdomar. Problemen kan även föras vidare till följande generation om ingen reparation sker. Med hjälp av främjande verksamhet är det möjligt att ändra riktningen och inte låta de tidiga erfarenheterna vara en grund för kommande erfarenheter.

Denna avhandling ser på de följder som föräldrarnas alkoholmissbruk har för barnen i familjen, genom att rikta blicken mot skönlitterära verk. Alkoholmissbruk hos föräldrarna påverkar barnen i familjen, men följderna kan ses även i vuxenåldern. Forskningsfrågor som denna avhandling svarar på är; vilka konsekvenser kan föräldrarnas alkoholmissbruk ha för barnen i familjen, vilka enhetliga upplevelser kan urskiljas i forskningsmaterialet och vilka långvariga följder den oroliga barndomen kan ha för en person i senare vuxenåldern? Som material för denna avhandling används fem skönlitterära verk, som alla behandlar alkoholmissbruk i familjen. Materialet analyseras med hjälp av tematisk analys. Resultaten som uppkommer speglas emot anknytningsteorin. Resultatet visar att föräldrarnas alkoholmissbruk påverkar barnen i familjen genom att orsaka en känsla av otrygghet i hemmet, upplevelser av skam, att barn inte kan vara barn, mental ohälsa hos barnen samt motstridiga förnimmelser av föräldrarna genom livet. De konsekvenser som föräldrarnas alkoholmissbruk har för barnen i familjen är fler och de kan ses vara kollektivt upplevda och ihållande genom livet. Följderna kan därmed även urskiljas då barnen uppnått vuxenåldern. Vidare forskning bör genomföras kring hur alkoholmissbruk i hemmet kan förebyggas samt vad barn utsatta för alkoholmissbruk i hemmet själva upplever att hjälper dem i vardagen.