Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "Donald Trump"

Sort by: Order: Results:

  • Klemets, Josefine (2021)
    Tiivistelmä – Referat – Abstract Retorik har ända sedan antiken använts som ett verktyg för att övertyga och det används än idag. Eftersom retorik är ett så effektivt verktyg för detta ändamål, har användaren även en hel del makt. En retorikanalys är därför en givande och intressant metod att använda sig av. Metoden kan tillämpas på nästan vad som helst, eftersom det mesta i vår omvärld på något sätt vill övertyga oss. Målet med en retorikanalys är att avslöja budskapet bakom framträdandet, vilket gynnar även allmänheten. Genom att förstå budskapet och de retoriska verktygen som använts för att framföra argument, kan åhörarna bilda sig en mer ärlig uppfattning av talaren, utan att låta sig luras av själva framförandet. Före detta president Donald Trump och premiärminister Boris Johnson är båda välkända politiker och duktiga retoriker. Retorik hör starkt till politik, eftersom man med hjälp av retorik försöker vinna över publiken till att utföra en önskad handling, som till exempel att rösta i ett politiskt val. I denna avhandling analyseras ett tal av Donald Trump som han höll på the Republican National Convention år 2016, samt ett tal av Boris Johnson som han höll för det Konservativa partiet i Manchester år 2019. Syftet är att undersöka på vilket sätt ethos, pathos och logos samt olika troper används i respektive tal. De båda politikerna använder sig flitigt av flera retoriska verktyg i sina respektive tal och har bevisat sig vara skickliga talare. I jämförelse med varandra är Donald Trump en flitigare användare av retorik, eftersom majoriteten av hans tal kan kategoriseras under ethos, pahtos eller logos. Boris Johnson använder sig också mycket av retoriska verktyg i sitt tal, men på ett mer subtilt sätt. Förutom att stärka sina argument med ethos, pathos och logos är talen även utsmyckade med troper och humor. Båda politiker lyckas med att engagera och övertyga sin publik samt framstå som auktoritära, genom att stärka sina argument med hjälp av retorik. På basen av analysen kan man dra slutsatsen att retorik är makt, eftersom de båda politikerna lyckats övertyga ett stort antal anhängare genom sin retorik.
  • Granskog, Sebastian (2017)
    Den 8 november 2016 valdes affärsmannen Donald Trump till USA:s 45:e president. Det amerikanska presidentvalet 2016 var ett unikt val på många sätt och uppmärksammades frenetiskt av medier i hela världen. I valet, ställda mot varandra, stod demokraternas kandidat, politikern Hillary Clinton och republikanernas kandidat, Donald Trump. Det var ett skandalfyllt och kontroversiellt val mellan två kandidater som enligt opinionsundersökningar var de två mest ogillade presidentkandidaterna på över trettio år. Valet avslutades med att Clinton vann befolkningens röster medan Trump och republikanerna tog hem vinsten på grund av elektorsrösterna. Syftet med denna undersökning är att granska två stora amerikanska mediers bevakning av presidentvalet 2012. Jag ville veta om amerikanska medier varit partiska i sin rapportering kring kandidaterna Hillary Clinton och Donald Trump. Var deras rapportering överväldigande positiv eller negativ mot någon av kandidaterna? Hur håller sig medier till sina egna, journalistiska regler och följder de normativ medieteori? Enligt normativ medieteori ska medierna rapportera rättvist och korrekt och presentera alla sidor av argumentet så att publiken får tillräckligt med information för att utveckla egna åsikter. För att få svar använde jag mig av kvantitativ innehållsanalys och samlade in artiklar från bolaget CNN och Washington Post. För att analysera partiskheten i texterna använde jag mig av den svenska medieforskaren Kent Asps aktörsbehandlingsindex. AB-indexet visar om rapporteringen kring någon av kandidaterna varit så negativ att den kan ha missgynnat någon av dem eller så positiv att den kan ha gynnat någon av dem. Resultaten i undersökningen visar att medierna rapporterade mycket negativt om både Hillary Clinton och Donald Trump. Det var ändå Donald Trump som fick mycket mer negativ uppmärksamhet av både CNN och Washington Post. Studien diskuterar också vad som kan ha bidragit till Trumps vinst trots den överväldigande mängden negativ rapportering kring honom. Resultaten i studien visar att medierna i det amerikanska presidentvalet 2016 var partiska.