Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "Ensamhet"

Sort by: Order: Results:

  • Pastewka, Molly (2024)
    Ensamhet är ett allmänt förekommande problem som har negativa konsekvenser för välmående hos såväl yngre som äldre generationer. Ensamhet definieras som en subjektiv upplevelse som beror på att personen upplever hens sociala relationer eller sociala nätverk som bristfälliga antingen i kvantitet eller kvalitet. Trots att sociala medier underlättat kommunikationen bland människor är det flera som känner sig ensamma. Sociala medier är en samling av teknologier som används för kommunikation, statusuppdateringar och för tillgång till olika sociala nätverk. Syftet med denna litteraturöversikt är att presentera tidigare forskning om relationen mellan användningen av sociala medier och ensamhet bland ungdomar. Valet av denna målgrupp baserar sig på att de flesta studier som undersöker sambandet mellan sociala medier och ensamhet är utförda bland ungdomar. Ungdomstiden är speciellt viktig för skapandet av gemenskap och sociala relationer. Litteratur som presenteras i denna avhandling behandlar relationen mellan sociala medier och ensamhet, utöver detta presenteras relevant statistik om fenomenet. Studier har visat att sociala medier används för flera olika syften, dels kan sociala medier användas för att upprätthålla kontakt med vänner medan det i andra fall kan användas för att kompensera för bristfälliga sociala relationer. Resultaten visar att sociala medier används av ungdomar för underhållning, kommunikation med vänner, för att lära känna nya människor samt för att undvika känslor av ensamhet. Sambandet mellan sociala medier och ensamhet är inte entydiga. Studier har visat att sociala medier kan bidra till förstärkande av sociala relationer, genom ökad kommunikation med vänner. Däremot kan sociala medier öka på ensamhet bland ungdomar som inte upplever sociala medier som meningsfulla. Faktorer som självbild och intimitet på sociala medier kan även bidra till upplevelsen av ensamhet. Sammanfattningsvis kan ensamhet inte förklaras enbart utifrån användningen av sociala medier utan är ett komplext fenomen som består av flera olika beståndsdelar. Avhandlingen avslutas med en diskussion om dess styrkor och svagheter.
  • Dienel, Jessica (2018)
    Internet har blivit en naturlig del av vår vardag. Speciellt unga rör sig aktivt på olika internets olika forum, mycket av denna tid går till att kommunicera och interagera med varandra. Det är vanligt att man också söker stöd och svar på olika frågor och problem på internet. Ett av de problem man söker stöd till är ensamhet, vilket är ett vanligt problem bland många unga idag. Syftet för denna avhandling är att granska hur handledarna på Sluta panta- chatten upplever chatten som en funktion i ensamhetsfrågor bland unga. Sluta panta är en nationell svenskspråkig stödchatt för unga i åldern 13-29 år, där de har möjlighet att diskutera med professionella vuxna. Chatten är indelad i en allmän chatt där alla besökare och handledare kan diskutera tillsammans samt en privat chatt där besökaren har möjlighet att diskutera individuellt med en handledare. Jag har satt upp tre forskningsfrågor som jag besvarar; På vilket sätt kommer ensamheten fram på chatten? Hur ser handledarna chatten, som ett stöd för ensamma unga? och Vilka möjligheter och utmaningar finns det i att kommunicera i denna miljö? Undersökningen utfördes genom en fokusgruppintervju med sex handledare på chatten och materialet analyserades genom en innehållsanalys. Ensamhet bland de unga på chatten, är ett väldigt vanligt problem. Resultaten visar att det finns vissa skillnader i hur ensamheten kommer fram bland de unga, ofta kommer ensamheten dock fram indirekt i diskussion med de unga. Det förekommer både social och emotionell ensamhet på chatten. På den allmänna chatten förekommer det mera social ensamhet och den allmänna chatten fungerar mera som kamratstöd. På den privata chatten förekommer det mera emotionell ensamhet. Handledarna största möjligheter är att lyssna och fungera som medmänniska för de unga, handledarna kan också ge råd och hänvisa de unga vidare. För unga som behöver mera långtgående och starkare stöd, är chatten dock inte det rätta stället. Kommunikation via en chatt skiljer sig på många punkter från samtal som förs ansikte mot ansikte. Det är viktigt att man som professionell är medveten om de färdigheter och kunskaper som krävs då man chattar på denna typ av arenor.