Browsing by Subject "Invandring"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2022)Syftet med avhandlingen är att identifiera vad som gör Finland attraktivt respektive mindre attraktivt för högkvalificerade invandrare, i jämförelse med OECD- och EU-länder samt de nordiska länderna. Forskningsfrågan är: Vilka är Finlands goda och dåliga sidor då det kommer till att locka högkvalificerade invandrare? Som teoretisk grund används ekonomiska och sociala teorier om faktorer som sporrar invandring. Enligt teorierna uppmuntras invandring av ekonomiska faktorer, som skillnader i lönenivåer mellan länder, och sociala faktorer, som nätverk och jämlikhet. Teorierna utgör grunden för analysen där Finlands ekonomiska och sociala attraherande faktorer mäts. Utgående från Andrés Solimanos (2008) modell för faktorer som påverkar invandring identifieras Finlands positiva och negativa faktorer för lockandet av högkvalificerade invandrare. Modellen används till att göra upp en operationalisering där tre huvudfaktorer för Finland identifieras, operationaliseras och jämförs med andra länder. Analysens resultat visar att Finland över lag placerar sig högt i jämförelse med EU- och OECD- genomsnitt. Däremot lyckas Finland inte placera sig högre än de andra nordiska länderna. Resultaten indikerar att Finlands främsta attraherande faktor är den sociala faktorn Koncentration. Resultaten av analysen indikerar också att Finlands sämsta attraherande faktor är den ekonomiska faktorn Internationella skillnader i inkomst och utvecklingsgrad. Resultaten påvisar att Finland har goda grunder för att locka högkvalificerade invandrare. Men för att kunna konkurrera med de nordiska länder måste Finland sätta in en insats i att förstärka sin attraktivitet för högkvalificerade invandrare.
-
(2017)Globalt har antalet invandrare ökat. Invandring har konsekvenser för både invandraren och det mottagande samhället, och konsekvensernas natur definieras långt av hur lyckad integration är. Idag ses integration ofta som en ömsesidig och dubbelriktad process: både invandraren och majoritetsbefolkningen måste anpassa sig till förändringarna som följer av invandring. Socialpsykologisk forskning kring integration är splittrad och fokuserar ofta på den inverkan individuella egenskaper och mellanmänskliga processer har på integrationsprocessen. Syftet med denna litteraturgenomgång är således att öka kunskap kring integrationsprocessen som helhet, så att också strukturella faktorernas inverkan beaktas. Integration behandlas på tre olika analytiska nivåer: individuell, sociokulturell och strukturell nivå. Centrala teorier som används i avhandlingen är olika ackulturationsteorier samt teorier om bl.a. identitet och diskriminering. Huvudsakliga källorna är artiklar från socialpsykologiska journaler och journaler inriktade på etnicitet och migration. Litteraturstudien kommer fram till att det finns viktiga faktorer på alla behandlade nivåer. Strukturella faktorer, som t.ex. majoritetens attityder, officiella policies och diskriminering har dock en central roll, och det är därför viktigt att integration ses som en dubbelriktad process där ansvaret är inte endast invandrarens utan också det mottagande samhället måste anpassa. Det noteras att socialpsykologi som disciplin har mycket att ge till forskning kring integration, och att framtida forskning skulle kunna fokusera mer på strukturella och kontextuella faktorernas inverkan samt utnyttja kvalitativa metoder i större utsträckning för att få en djupare förståelse av denna komplicerade process.
Now showing items 1-2 of 2