Browsing by Subject "Journalistik"

Den här kandidatavhandlingen undersöker hur väl en fristående, progressiv redaktion i Egypten lyckas eftersträva objektivitetsidealet i sina artiklar. Materialet består av åtta texter som har producerats av redaktionen Mada Masr. Artiklarna är publicerade mellan juli och oktober år 2017. Syftet med undersökningen är att se hur väl Mada Masr lyckas eftersträva objektivitet samt att reflektera över varför redaktionen i så fall inte lyckas eftersträva objektivitet. För att eftersträva objektivitet ska journalisterna använda sig av de regler som finns för objektiv journalistik och i journalistreglerna. Hypotesen är att Mada Masr inte lyckas eftersträva objektivitet. En orsak kan vara det journalistfientliga klimatet som råder i Egypten. Bland annat låg Egypten på 161 plats av 180 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex för år 2017. Därtill räknas landets pressfrihet som väldigt dålig enligt samma index. Avhandlingen analys baserar sig på Deuze (2005) teori om objektivitet. Enligt teorin är en artikel objektiv ifall den är opartisk, neutral, objektiv, rättvis och trovärdig. Därtill används Schudson (2001) definition av objektivitetsidealet. Han definierar objektivitetsidealet som ett moraliskt mål för journalistiken. Det ter sig i form av att journalistiken inte ska rapportera värderingar utan fakta. För att konkretisera Deuzes och Schudsons teorier används journalistreglerna. Analysen utförs i form av en kritisk diskursanalys. Själva analysmetoden bygger på Berglezs (2010) och van Dijks sätt att analysera texter. Därtill används Fairclough (1995) som bakgrund i förståelsen av kritisk diskursanalys. Eftersom analysen använder kritisk diskursanalys så kan undersökningen ta i beaktande också andra faktorer än rent språkigmässiga drag. Analysen visar att Mada Masr i stor utsträckning använder sig av anonyma källor och även vid vissa tillfällen av värdeladdade ord i rubriker och nedryckare. Artiklarna saknar också ofta kommentarer från till exempel statliga organ i fall där staten kritiseras eller har agerat på ett problematiskt sätt. Eftersom samplet är så litet som åtta artiklar går det inte att dra alltför stora slutsatser. Däremot visar analysen att Mada Masr i många fall inte lyckas eftersträva de krav som Deuze (2005) ställer på objektivitet. Framförallt har Mada Masr svårt att eftersträva kraven på trovärdighet och rättvisa.

Den här studien granskar hur rapporteringen i fallet Jari Aarnio varierade i Helsingin Sanomat och Suomen Kuvalehti under tidsperioden 5.9.2013–15.12.2014. Studien jämför källpraxis och transparens ur publikens perspektiv genom en kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys har valts som metod för att kunna se på texterna ur samma perspektiv som publiken ser texterna då de publiceras, och i och med att journalisterna är i första hand ansvariga inför sin publik (JSN 2014) är det också relevant att inom den akademiska forskningen utgå från publikens perspektiv. Rapporteringen i fallet Jari Aarnio har kritiserats för att ha varit partisk och att en del av journalisterna skulle förmedla Aarnios eget budskap oifrågasatt och också vilselett publiken (Passi& Reinboth 2017). I den här studien jämförs det som Helsingin Sanomat publicerade med det som Suomen Kuvalehti publicerade för att se ifall publiken kunde se de skillnaderna som har förts fram. Helsingin Sanomat har vunnit flera priser för rapporteringen i fallet Jari Aarnio, medan Suomen Kuvalehti har beskyllts för att ha förmedlat Aarnios budskap. I den här studien ser vi att källpraxisen i de olika medierna varierar, och att Helsingin Sanomat är oftare mer transparens i sin källhänvisning, medan Suomen Kuvalehti ofta hänvisar på ett allmänt plant till sina källor. De anonyma källorna har också en central roll i bägge mediers rapportering under tidsperioden, och skillnaderna i källpraxisen varierar framför allt med de anonyma källorna. Vi ser också att Suomen Kuvaleht hänvisar oftare till uppgifter som tidningen själv erfar, vilket gör det omöjligt för läsaren att självmant granska de uppgifterna som presenteras. Motsvarande praxis var extremt ovanlig i Helsingin Sanomat under samma tidsperiod.