Browsing by Subject "Klimatförändring"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2018)Klimatförändringen kan komma att leda till förödande effekter för en stor del av jordens befolkning. För att sakta ner klimatförändringen krävs attityd- och beteendeförändringar som främjar klimatet. Därav är syftet med denna avhandling att klargöra hur man kan skapa attityd- och beteendeförändring som bidrar till att bekämpa klimatförändringen. Avhandlingen utförs som en litteraturgenomgång. Avhandlingens resultat visar hur attityder och beteenden förändras i en klimatförändringskontext. Med hjälp av bl.a. modellen för sannolik bearbetning samt teorin om kognitiv dissonans beskrivs attitydförändringsprocessen. Beteendeförändring förklaras bl.a. genom teorin om planerat beteende och nyanseras med sociala normers inverkar på förändringsprocessen. Utöver det presenteras även en strategi för hur klimatfrämjandebeteenden uppnås. Möjliga hinder och barriärer i samband med attityd- och beteendeförändringen diskuteras. Slutligen behandlas de etiska aspekterna med försök till attityd- och beteendeförändring i samband med klimatförändringen.
-
(2019)Klimatförändringen är en mycket aktuell fråga och är konstant ett hett diskussionsämne hos dagens politiker. Frågan återstår vad vi ska göra för att sakta ner klimatförändringen, samt när och hur. Det är inte ett lätt ämne att komma överens om, vilket hör till karaktären av svårlösta problem. I den här studien är det svårlösta problemet klimatförändringen. Frågan lyder med hurdana typer av politiska metoder man kan hantera en sådan typ av problem? Syftet med studien är att hitta en lösning, en sorts metod, för att hantera klimatproblemet. Studien tar upp alternativa metoder för att sköta svårlösta problem, varefter dessa operationaliseras i konkreta problemområden. Förutom metoder för att sköta svårlösta problem, används i studien energi- och klimatstrategin fram till år 2030, utarbetad under Juha Sipiläs regering. I studien lyfts upp vilket av de politiska metoderna som går att implementera på energi- och klimatstrategin och därmed även möjligtvis på klimatproblemet. Metoder för att tämja problem syftar till att omformulera ett svårlöst problem, samt att minska problemet genom inramning, så att det blir lättare hanterbart. Problemlösningen ges i ansvar till intressenter, som har auktoritet att definiera problemet och hitta en lösning till det. I studien framstår att klimatproblemet är inramat i energi- och klimatstrategin, så att den har blivit mer lättförstådd för politiker. Det kan anses att metoder för att tämja problem lämpar sig bäst för att hantera klimatproblem. Härmed framstår problemlösningsprocessen inte som allt för svårförståelig eller krånglig.
-
(2022)Klimatförändringen är ett abstrakt koncept som inte går att fotografera, alltså har de bilder som representerar klimatförändringen vuxit fram i takt med ökad politisering och polarisering av miljöjournalistiken. Klimatförändringen visualiseras mest typiskt i dag av bilder på isbjörnar och andra djur, smältande is och glaciärer, extrema väderförhållanden, jordglobar och politiker. Tidigare forskning visar att avsaknaden av mänskliga berättelser i bilder minskar på anknytning till ämnet och på engagemang. Tidningen The Guardian är en av de få medierna som har valt att hålla sig till riktlinjer om hur de visualiserar klimatförändringen så att visualiseringen överensstämmer med deras mål. Svenska Yle har inga riktlinjer för hur de visualiserar klimatförändringen. Jag har därför analyserat 103 bilder som publicerats i artiklar som handlar om klimatförändringen, klimatbilder, av Svenska Yle och kategoriserat bilderna med metoden bildanalys och innehållsanalys samt gestaltningsteori som teoretisk ram för att svara på vad klimatbilder på Svenska Yle föreställer. Genom analysen har jag kommit fram till att de största kategorierna är politiker och experter samt natur, och de minsta kategorierna är orsaker och lösningar. En avsaknad av människor syns tydligt i materialet. Människor förekommer främst i kategorierna politiker och experter, samt demonstration. Bilderna i kategorin politiker, experter framför inte mänskliga berättelser utan är oftast stela och iscensatta. Bilder på demonstrationer väcker likaså, enligt tidigare forskning, främst negativa känslor hos den som iakttar bilden. Politiker, experter och demonstranter är enligt resultaten onekligen klimatförändringens ansikte utåt, men de här bilderna väcker inte enligt tidigare forskning engagemang i klimatförändringen hos iakttagaren. Bilder på natur väcker inte heller engagemang. Nästan inga människor framkommer i kategorin konsekvenser och de minsta kategorierna orsaker och lösningar. Människans roll i klimatförändringen uteblir och istället gestaltas naturen som bland annat den utsatta. Jag har diskuterat resultaten ur ett gestaltningsteoretiskt perspektiv, speglat resultaten mot tidigare forskning och kommit fram till att bilderna i materialet i stora drag inte väcker engagemang och anknytning till klimatförändringen.
Now showing items 1-3 of 3