Browsing by Subject "Politiskt deltagande"

Deltagande är en grundsten för att uppnå en fungerande demokrati och är samtidigt ett medel för att uppnå större jämlikhet i samhället. Till demokratins fundament hör alltså ett aktivt medborgarskap som också tyder på legitimitet i förhållande till det demokratiska systemet. Politiskt deltagande och bakgrunden till detta är någonting som man har forskat i under flera decennier och därför finns det flera olika sätt att närma sig begreppet politiskt deltagande. I denna avhandling granskas unga kvinnors politiska deltagande i Finland. Det står klart att det politiska deltagandet idag har tagit sig andra former än enbart de som sker på den institutionella arenan. Denna övergång från traditionella till alltmer icke-konventionella deltagarformer syns bland alla åldersgrupper, men speciellt tydligt syns detta bland de yngre generationerna. I takt med att samhället blir alltmer digitaliserat kan medborgare delta på andra sätt än att till exempel enbart gå till valurnan. Sociala medier och internet ger likaså en lägre tröskel, speciellt för unga att delta i och påverka politiken Vidare har ökat intresse för politik samt tillgången till dessa deltagarformer som kräver mindre resurser lett till att alternativa deltagarformer ökar i popularitet. Denna kartläggning av deltagande gjordes med hjälp av existerande teorier om politiskt deltagande och en kvantitativ analys. Materialet som används i avhandlingen är från riksdagsvalsudersökningen 2019. Frågorna om politiskt deltagande undersöktes sedan i SPSS för att kunna kartlägga unga kvinnors politiska deltagande. Mitt syfte med denna avhandling var att kartlägga unga kvinnors politiska deltagande utifrån ett antal olika deltagarformer. Resultaten tyder på att unga kvinnor deltar aktivt, men att detta deltagande sker alltmer inom ramen för de icke- konventionella formerna. Fortsättningsvis är valdeltagande den främsta formen av politiskt deltagande, men tätt intill följer deltagande på sociala medier och politisk konsumtion. Resultaten pekar även på att det finns flera skillnader i deltagandet mellan unga kvinnor och unga män samt äldre kvinnor. Sammanfattningsvis kan man konstatera att unga kvinnor inte är passiva i politiken utan denna grupp deltar på andra sätt än de äldre

År 2018 skolkande den svenska 15-åringen Greta Thunberg skolan på fredagar med skylten “skolstrejk för klimatet”. Thunbergs handling inspirerade miljontals unga att skolka på fredagar. Detta skedde i protest mot hur makthavarna och den politiska eliten prioriterade och skötte de klimatåtgärder som fastställts att följa i klimatavtalet år 2015, för en tryggad framtid. Klimatrörelsen fick namnet Fridays For Future och är idag en klimatrörelse som mobiliserar flest unga runt om i världen. År 2019 ordnade Fridays For Future fyra stora globala demonstrationer, som skedde samtidigt runt om i världen. Dessa fick namnet ‘Global Climate Strikes’. Den enorma mobiliseringen, av speciellt barn och unga som demonstrationerna sammankallade har lett till ett ökat intresse för forskning i dagens demonstranter. Detta ledde till att ett internationellt forskningsprojekt påbörjades. Projektets syfte var att ta reda på vilka och vem det var som demonstrerade under dessa tillfällen. Forskningsprojektet samlade information om demonstranterna runt om i Europa. Min avhandling bygger på det insamlade datat från de finländska demonstranterna som samlades in under den tredje globala klimatstrejken, som ägde rum den 27 september 2019. Den internationella rörelsen Fridays For Future är ett exempel på hur unga idag uttrycker sig och deltar politiskt. Detta är en illustration av hur unga i post-industrialistiska länder frångår det traditionella sätten att delta politiskt, såsom att rösta i val. Forskning visar att de yngre generationerna idag är mer individualiserade och postmaterialistiska i sina värderingar. Som lett till att teorier framställts om att unga idag är mer så kallade kritiska medborgare, som deltar genom okonventionella metoder genom kollektiva konfrontationer, såsom demonstrationer. Frågan som min avhandling bygger på är om de unga som deltog i Fridays For Future demonstrationen i Finland har den politiska profilen som kritiska medborgare har. Vilket därmed anses leda till fortsatt mobilisering genom kollektiva konfrontationer. Frågor som, om de unga finländarna som deltog i demonstrationen har ett lågt politiskt förtroende, eller om den stora mobiliseringen berodde på den andra faktorer, såsom personifiering av klimatfrågan, kommer analyseras i min avhandling.