Browsing by Subject "Psykisk ohälsa"
Now showing items 1-3 of 3
-
Psykisk ohälsa på den vita duken : En sociologisk analys av framställningen av psykisk ohälsa i film (2024)Film som medium är mer än bara underhållning. Filmer förmedlar information genom både visuella och auditiva medel och de har en unik förmåga att påverka attityder och kunskap hos tittarna. På vilket sätt fenomen och människor framställs i film är därmed viktigt för hur dessa bemöts i samhället. Syftet med denna avhandling är att undersöka porträtteringen av psykisk ohälsa i film och dess påverkan på uppfattningarna om psykisk ohälsa i samhället. Psykisk ohälsa är ett mycket vanligt tema i film men porträtteringen är starkt påverkad av de kommersiella mål som styr filmbranschen. Det är därför vanligt att psykisk ohälsa används som en dramatiserande faktor och porträtteringens fokus ligger på att väcka reaktioner och känslor hos tittarna, snarare än på att återberätta verkligheten av psykisk ohälsa. Det finns tydliga trender i porträtteringen av psykisk ohälsa i film som bidrar till att upprätthålla stereotyper och stigma kring psykisk ohälsa i samhället. Under senare år har det ändå gjorts satsningar på mer sanningsenliga porträtteringar av psykisk ohälsa som i sin tur visats minska stigmat kring psykisk ohälsa. Denna avhandling belyser det komplexa sambandet mellan film, samhället och psykisk ohälsa och betonar vikten av att kritiskt granska porträtteringen av psykisk ohälsa i film.
-
(2021)Bakgrund: Ungas psykiska ohälsa stiger och just nu är tjänsterna otillräckliga för att hjälpa alla i behov. För alla är det inte heller lätt att söka sig till hjälpen på grund av till exempel dåliga tidigare erfarenheter eller rädsla för att berätta om sina problem. Man har utvecklat olika nättjänster vid psykisk ohälsa för unga där man kan anonymt bland annat chatta och skriva med professionella. Än så länge är det främst volontärer och tredje sektorn som upprätthåller dessa tjänster men i framtiden kan den här att här typen av hjälp öka på olika sektorer. För att förstå på vilket sätt den skrivna onlinehjälpen fungerar för unga så behöver man forskning om deras upplevelser. Än så länge finns det mera forskning ur de professionellas perspektiv och det behövs mera information ur brukarnas synvinkel. Syfte: Syftet med denna avhandling är att lyfta fram det som unga upplever som hjälpsamt i skrivna onlinehjälpen och i den terapeutiska relationen till den professionella. Samtidigt som möjligheterna med den skrivna onlinehjälpen lyfts fram så är det också viktigt att lyfta upp eventuella brister. Syftet är också att kunna öka förståelsen till på vilket sätt onlinehjälp kan utvecklas i framtiden. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på kvalitativa studier har gjorts. Som forskningsmaterial har elva artiklar granskats som en teoristyrd kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De flesta unga upplevde den skrivna onlinehjälpen som hjälpsam. Den främsta orsaken var att man kunde anonymt ta kontakt vilket gjorde att man vågade dela med sig av sådant man annars inte skulle ha vågat. Det att man hade mer kontroll i samtalen, till exempel genom att kunna själv kontrollera tempot av diskussionen och reflektera över svaren upplevdes som hjälpsamt. Man uppskattade att den professionella använde sig av informellt och personligt språk vilket gjorde att unga kände sig mer bekväma. Brister var främst långa väntetider till chattarna och olika tekniska problem.
-
(2020)Mitt syfte med denna avhandling har varit att forska och förstå hur ungdomars psykiska ohälsa konstrueras i media genom att undersöka artiklar ur dagstidningarna Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. Av tidigare forskning får vi en bild av att psykisk ohälsa hos ungdomar inte ökat de senaste årtiondena, trots att användningen av psykiatrisk service har ökat. Studien har varit en litteraturöversikt med metoden induktiv innehållsanalys. Jag har valt att använda mig av social konstruktion som min teoretiska referensram. Metoden i min avhandling har varit induktiv innehållsanalys av 16 artiklar från 2019–2020 ur Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet. 8 artiklar ur vardera tidningen. Metoden utfördes genom en grovkategorisering av artiklar som sedan ledde till subkategorier och de slutgiltiga kategorierna blev följande tre: 1. Bristfällig vård 2. Oro över ungdomars psykiska hälsa 3. Ekonomi. Resultaten i denna avhandling strider delvis mot tidigare forskning. De tyder på att media konstruerar en bild av en bristfällig psykiatrisk vård, samtidigt som de uttrycker en oro över hur ungdomar mår idag, trots att tidigare forskning beskriver att ungdomars psykiska ohälsa inte ökat. Likheter mellan tidigare forskning och resultaten i denna undersökning finns, eftersom båda beskriver den ökade mängden sjukledighet och sjukpension på grund av psykisk ohälsa. Resultaten visar även skillnader i vad de olika tidningarna lyfter fram för problem. Till exempel var det enbart Hufvudstadsbladet som lyfte fram bristen på svenskspråkig service inom den psykiatriska vården, medan Helsngin Sanomat ensam betonade ekonomiska följder. Ur resultaten kommer det fram att allt fler ungdomar söker sig till den psykiatriska vården och mängden sjukledighet och sjukpension på grund av psykisk ohälsa ökat. Samtidigt blir det oklart om mängden psykisk ohälsa i sig ökat eller om stigmatiseringen i samhället minskat och därför även tröskeln till att prata om psykisk ohälsa minskat.
Now showing items 1-3 of 3