Browsing by Subject "Svenska Yle"

The Information Age has brought enormous changes for journalism. At Svenska Yle the journalism team Grävnavet has specialised in learning new technology for doing Data journalism and Investigative journalism, while also attempting to teach their collegues about new methods and providing them with new content and ideas. Swedish-language news organisations in Finland have, like many others, been struggling to adapt to the Internet era and at the time of the study Grävnavet was the only team focusing on Data journalism. This case study examines the role Grävnavet plays for Swedish-language journalism in Finland through participant observation and a group interview with the journalists in the team. The study shows that the team gained a lot of liberty through specialising in a field that their supervisors didn’t comprehend, while still having to produce results. The team invested a lot of time in fewer projects, attempting to reach larger audiences or creating automated content. The audience was constantly monitored as the team tried to make the content attractive through Data journalism or interactive content. The biggest challenge for the team was writing code. The team members were not programmers, but journalists who had learned to use code in their work. At the same time the team’s working methods and goals were very different from those of the technicians, which complicated their collaboration. The study supports the idea that Data journalism is a useful journalistic method, also in Swedish-language media in Finland. Grävnavet can also be seen as a research and development project, with the aim to develop journalistic working practice. As such, the team can be seen as a cost effective investment in innovation, since they simultaneously provided content.

Nyhetsmedierna besitter en stor makt i att skildra samtiden. Genom sin rapportering om olika händelser och fenomen kan nyhetsmedier påverka allmänhetens uppfattning om och syn på dem. Därmed spelar det stor roll hur de här händelserna och fenomenen beskrivs i nyhetsrapporteringen, särskilt när de berör kontroversiella ämnen, såsom polisbrutalitet. Det finns alltså skäl att studera nyhetsrapportering om polisbrutalitet. Avhandlingen tar avstamp i forskning som bland annat visar att nyhetsrapportering om dödsfall där polisen är involverad har en tendens att främja toleransen för polisbrutalitet. Mängden finländsk forskning inom ämnet är bristande och därför används amerikansk forskning som bas. Ett amerikanskt fall av polisbrutalitet, som satte polisbrutalitet på agendan år 2020, är fallet George Floyd. Fallet gav upphov till kraftiga reaktioner i USA och fick stor synlighet i nyhetsmedierna globalt. Det aktualiserade diskussioner om rasism världen över, även i Finland. En del finländska nyhetsmedier har fått kritik för sitt sätt att porträttera fallet Floyd. I och med det här finns det skäl att granska hur finländska nyhetsmedier beskriver fallet. Syftet med avhandlingen är att analysera och beskriva Svenska Yles rapportering om fallet Floyd i nyhetsartiklar. I avhandlingen diskuteras även journalistens sociala ansvar för att föra fram den roll som journalister har i att bilda narrativ kring fall av polisbrutalitet. Metoden som används i analysen är kritisk diskursanalys. Materialet består av tre artiklar publicerade av Svenska Yle i slutet av maj och början av juni år 2020. Artiklarna är hämtade från Svenska Yles hemsida. Alla tre är nyhetsartiklar och handlar om och beskriver fallet Floyd. Analysen utförs stegvis på makro- och mikronivå, varje artikel skilt för sig. Resultaten kopplas till den tidigare forskning och teori som avhandlingen baserar sig på. Undersökningen visar att artiklarna använder sig av en del formuleringar och ordval som kan främja toleransen för polisbrutalitet. Språket som används i texterna tyder på att det finns bristande kunskap bland finländska journalister om hur man i nyhetstexter beskriva rasism och polisbrutalitet på sensitivt vis, utan att förmildra omständigheterna kring olika händelser och fenomen. Trots det skildrar de ändå fallet Floyd som polisbrutalitet och framhäver närvaron av den strukturella rasismen som drabbar svarta i USA.

Medier bär upp och existerar genom språket. Samtidigt utvecklar de också språket. För många språkliga minoriteter har det här stor betydelse. Begreppet institutionell och funktionell fullständighet kan användas för att mäta minoritetsmediers omfattning. Graden av den institutionella och funktionella fullständigheten har nämligen en inverkan på medieanvändningen. Då medieutbudet på minoritetsspråket ofta är begränsat vänder sig många personer inom de språkliga minoriteterna till medier på majoritetsspråket för att komplettera det som saknas på minoritetsspråket. Mitt syfte med denna uppsats är att klarlägga språkanvändarnas tankar kring det existerande medieutbudet på finlandssvenskt teckenspråk. Forskningsfrågan i sin tur är vad finlandssvenska teckenspråkiga anser om Yle:s programproduktioner på finlandssvenskt teckenspråk. Anser de att satsningarna är tillräckliga och riktas rätt? Metoden som används för den här uppsatsen är fokusgruppintervjuer. Fem finlandssvenska teckenspråkiga ingår i den här gruppen. Resultatet visar att finlandssvenska teckenspråkiga har en kompletterande medieanvändning. Den låga institutionella fullständigheten och den kompletterande medieanvändningen leder i sin tur till en låg funktionell fullständighet. Dock finns fler orsaker till den låga funktionella fullständigheten, inte enbart av det smala medieutbudet. Till exempel har finlandssvenska teckenspråkiga tillgång till få språkliga domäner. Resultatet visar också att finlandssvenska teckenspråkiga önskar sig ett större utbud i olika genrer. De motiverar behovet med att bristen är stor och att finlandssvenska teckenspråkiga också ska få tillgång till information på sitt modersmål. De motiverar även behovet med att det finlandssvenska teckenspråket är utrotningshotat och behöver stöd för att inte ytterligare krympa. Program riktade till barn och unga samt nyheter på finlandssvenskt är något som de önskar sig. Program i stil med Svenska Yle:s Närbild är även något som de önskade sig. Gällande förinspelade eller direktsända program samt längd och format på programmen anser de att vad som helst fungerar. Huvudsaken är enligt dem att man börjar med något. De anser också att det finns skillnader mellan teckenspråkstolkade program och program på teckenspråk. Teckenspråkstolkning är lätt att ordna samt sker på hörandes villkor. Teckenspråkiga program däremot är riktade till teckenspråkiga och sker på dövas villkor, inte hörandes. De säger att de av den orsaken väljer i första hand en teckenspråksaktör framom en teckenspråkstolk. Kvalitén på språket blir också bättre med teckenspråksaktörer. Dock är en teckenspråkstolk bättre än ingenting.

Den här kandidatavhandlingen är en kritisk diskursanalys av Svenska Yles rapportering om finländska kvinnor i IS-lägret i al-Hol i Syrien. Mitt syfte med avhandlingen är att undersöka hur Svenska Yle kan ha bidragit till debatten om de så kallade "IS-kvinnorna" i Svenskfinland och se om rapporteringen följt ett visst mönster. Avhandlingen svarar på den övergripande forskningsfrågan: Hur omtalas de finländska kvinnorna i IS-lägret i al Hol i Svenska Yles rapportering? I uppsatsen analyseras hur kvinnorna beskrivs, deras omtal och vem som hörs i rapporteringen. I den här undersökningen analyseras tre artiklar publicerade på svenska.yle.fi mellan datumen 6 mars 2019 och 23 augusti 2019. Som sökord på svenska.yle.fi har jag använt al-Hol, IS-kvinnor, IS och islamisk. De valda artiklarna har varierande rubriker och olika skribenter, för att analysen ska behandla så varierande texter som möjligt. Huvudfokus i analysen ligger på rubricering, text och eventuella visuella data som kompletterar artikeln. Det har inte forskats mycket om kvinnor och terrorism. De utgör uppskattningsvis 20–30 procent av terrorister i terroristgrupper. Det förekommer ofta könsdiskriminering (eng. gender bias) då medier rapporterar om kvinnliga terrorister. Den här könsdiskrimineringen liknar de inramningar som medier ofta använder då de rapporterar om kvinnliga politiker. Hur världen ser terrorister varierar. Många har en bild av terrorister som psykiskt sjuka individer, men faktum är att merparten terrorister är helt rationella. Vi skapar en bild av de här psykiskt sjuka individerna eftersom det är svårt för oss att förstå eller rättfärdiga de våldsdåd de utför. Medier följer ofta samma diskurs. Men Svenska Yles rapportering om de kvinnliga finländarna i al-Hol bryter mot mönstret. Svenska Yles rapportering om finländarna i lägret i al-Hol i Syrien förändras under den period som artiklarna omfattar. I början omtalas kvinnorna som mammor, fruar och familjemedlemmar. Några månader senare står det skrivet om kvinnor, säkerhetshot och personer med terroristkopplingar. Inramningarna följer samma mönster som ordvalen. I början av nyhetsrapporteringen grupperas kvinnor och barn ihop som en enda kollektiv grupp. Den passiva gruppen kvinnor och barn utvecklas sedan till kvinnor (aktiva aktörer) som radikaliserar barn (offren, de passiva) och utsätter dem för hemskheter. Fastän kvinnorna utvecklas till att agera antagonister i nyhetsrapporteringen kallas de inte terrorister rakt ut. Det antyds i citat och mellan raderna, men det omnämns inte. Kvinnorna i de analyserade artiklarna omtalas allt mindre mänskligt ju längre tiden går och rapporteringen rör sig längre ifrån läsaren. Man kan anta att läsaren får allt svårare att känna sympati för kvinnorna i lägret och mera empati för barnen.

Att använda sociala medier som Facebook, Twitter eller bloggar som nyhetskällor blir allt vanligare. De sociala medierna har blivit plattformar för journalisterna att hitta ämnen, intervjuobjekt, citat och källor av olika slag, vilket lett till en förändrad yrkesroll. Som ett resultat av digitaliseringen och de sociala mediernas frammarsch är journalistens roll som gatekeeper i förändring: hur ska den moderna journalisten bäst nå all den information som den digitala världen i dag bjuder på och sedan snabbast forma om informationen till nyheter som engagerar och intresserar medieanvändare? I den här avhandlingen granskar jag Twitters roll i den dagliga nyhetsrapporteringen vid de två största finlandssvenska redaktionernas, Hufvudstadsbladets och Svenska Yles webbredaktioner. Med kvantitativ innehållsanalys som metod studerar jag förekomsten av Twitter-källor i ett urval artiklar vid respektive webbplats. Jag söker svar på frågorna: vilken typ av källor förekommer i form av Twitter-uppdateringar, vem det är som får uttala sig i dem och inom vilka ämnesområden Twitter främst används som källa i nyhetssammanhang. Avhandlingen bekräftar det tidigare forskning kommit fram till: användning av Twitter som nyhetskälla har blivit ett allmänt fenomen inom journalistiken och trots att användningssätten är många följer källorna lojalt samma mönster gällande ämnesområden och vem det är som får uttala sig. Det blir klart att mediehusen anser att källor av auktoritär karaktär är pålitliga att citera, oberoende om de själva direkt är kopplade till ämnet eller inte. Studien visar också att Twitter verkligen är journalisternas, kändisarnas och politikerna gemensamma nöjesfält: man citerar varandra, tweetar åt varandra och använder varandra för att bekräfta sin egen agenda. Med stor sannolikhet är det en av orsakerna till att en så stor del av ämnena de granskade Twitter-källorna tangerar är politik, sport och samhälle.

Digitaliseringen har försett medierna med nya utmaningar och möjligheter. Att finnas och synas på sociala medier är vardag i det samtida medielandskapet och olika medier har olika strategier för att lyckas med det. Sportpubliken är en grupp med sina egna karaktäristiska särdrag och trots att det inte finns någon enskild rätt strategi för att nå och engagera denna grupp kan det tänkas finnas vissa faktorer som åstadkommer det på ett mer effektivt sätt. Syftet med denna kandidatavhandling är att undersöka hur public service-bolaget Yles svenskspråkiga sportredaktion som riktar sig till en specifik publik, Yle Sporten, använder sig av Twitter och vilka sportnyheter som är relevanta för publiken på denna plattform. I avhandlingen undersöks detta genom en kvantitativ dataanalys utifrån ett insamlat material bestående av Yle Sportens totalt 319 Twitterinlägg från november 2018. I analysen granskades bland annat sambandet mellan inläggens sportgren och engagemanget som genereras samt sambandet mellan användningen av hashtaggar i inlägg och genererat engagemang. Resultaten visar att vissa grenar, som till exempel handboll och skidsport, genererar ett större engagemang än andra. Dessutom gynnar användningen av hashtaggar inlägg med nästan en måttenhet av engagemang i medeltal. Ur undersökningen framkom också att Yle Sportens Twitterinlägg varierar i form och innehåll. Speciellt engagerande var inlägg om sport som utövas av många finlandssvenskar. Yle Sportens Twitteranvändning kan anses fortfarande bestå av den traditionella en-till-många-kommunikationen i en tid där sociala medier i allt större utsträckning innebär interaktion. Det spelar roll vad beträffar engagemang hurdana Twitterinlägg som publiceras. Med mer eftertanke bakom tweetarna och större hänsyn till statistiken kunde Yle Sporten generera även mer engagemang och därmed locka en större mängd läsare till sina artiklar.