Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "Sverige"

Sort by: Order: Results:

  • Sarjanna, Pulkkinen (2021)
    Syftet med avhandlingen är att utföra en genomgång av prostitutionslagstiftningen i Tyskland och Sverige, och därefter genomföra en jämförande analys av vilken inverkan lagstiftningen haft på omfattningen av människohandel för sexuella ändamål i respektive land. Jämförelsen baserar sig på statistik och material från myndigheter och andra organisationer. Intresset i att jämföra situationerna i Tyskland och Sverige baserar sig på att ländernas prostitutionslagstiftning skiljer sig grundläggande från varandra. Sverige var det första landet i världen som kriminaliserade köp av sexuella tjänster men inte försäljning av dem, medan sexhandeln i Tyskland är avkriminaliserad, med vissa regleringar. Både människohandel för sexuella ändamål och prostitution är som fenomen väldigt svåra att mäta, och därmed är även den verkliga omfattningen av dem svår att uppskatta. I Tyskland presenteras årligen rapporter om antalet misstänkta fall av människohandel samt beräkningar om den verkliga utbredningen av verksamheten, och dessa fungerar som bas för jämförelsen i avhandlingen. I Sverige har Polismyndigheten under de senaste åren valt att inte presentera några uppskattningar på vare sig antalet fall eller antalet offer av människohandel. Därmed baseras jämförelsen för Sveriges del endast på de registrerade fallen av människohandel för sexuella ändamål i landet, vilket mycket sannolikt lämnar ett stort mörkertal. I Sverige verkar antalet kvinnor inom gatuprostitutionen halverats samt efterfrågan på sexköp minskats sedan införandet av den så kallade sexköpslagen. Efterfrågan ses som en av de avgörande faktorerna då det kommer till förekomsten av människohandel för sexuella ändamål, och därmed kunde man se att sexköpslagen även haft en positiv inverkan på omfattningen av människohandel i Sverige. Även i Tyskland har antalet utredda fall av människohandel för sexuella ändamål sjunkit sedan prostitutionslagen infördes, men myndigheter och forskare i ämnet anser inte att legaliseringen av sexhandeln är den avgörande faktorn i fallet. Istället finns det andra faktorer, till exempel resurser hos myndigheterna, som kan ha haft en större inverkan. Eftersom det är svårt att dra några definitiva slutsatser på basis av de tillgängliga uppgifterna, ska resultaten i avhandlingen främst ses som jämförande iakttagelser.
  • Gröhn, Beata (2021)
    Valsystemet kan ha en betydelsefull inverkan på valdeltagandet. Ett väl fungerande valsystem bör bidra med ett högt och jämlikt valdeltagande. I proportionella valsystem kan tre olika typer av listval identifieras, det vill säga öppna, halvöppna och slutna listval. Då valsystemet kan påverka valdeltagandet, finns det också skäl till att forska vad effekterna av olika listval kan vara. I Finland tillämpar man öppna listval och landet har ett lågt valdeltagande jämfört med sina nordiska grannar. Sverige i sin tur tillämpar halvöppna listval och har både i nordisk och internationell jämförelse ett högt valdeltagande. Detta väcker frågan ifall Sveriges halvöppna listval bidrar till ett högre valdeltagande än Finlands öppna listval. Med hjälp av tidigare forskning kartlägger jag i denna avhandling vad effekterna av dessa olika typer av listval kan vara. För att få en djupare förståelse av dessa möjliga effekter, har jag gjort en jämförande analys av Finlands och Sveriges valdeltagande, där jag tillämpar forskningsmetoden MSSD. Tidigare forskning om effekterna av olika listval har bevisat att valdeltagandet är lägre och mer ojämlikt i öppna listval än i halvöppna listval. Jag har således gjort en jämförande analys av Finlands och Sveriges valdeltagande, där jag analyserar det allmänna valdeltagandet i länderna och även valdeltagandet i olika socioekonomiska och sociodemografiska samhällsgrupper. I avhandlingen fokuserar jag på de senaste riksdagsvalen i länderna, det vill säga Finlands riksdagsval år 2019 och Sveriges riksdagsval år 2018. Avhandlingens resultat tyder på att öppna listval bidrar med ett allmänt lägre valdeltagande och även ett mer ojämlikt valdeltagande mellan olika socioekonomiska och sociodemografiska samhällsgrupper. Den jämförande analysen av Finlands och Sveriges valdeltagande visar samma resultat.