Browsing by Subject "TikTok"

TikTok är ett av de aktivaste sociala medierna i världen. Plattformen använder sig av en välutvecklad algoritm som erbjuder användaren lämpliga videor för att få personen att fortsätta tittandet. Den massiva tidsanvändningen på TikTok resulterar i att gränsen mellan att vara eller bli beroende är nästan osynlig. Internetberoende är ett fenomen som har liknande drag som TikTok-beroendet. Skillnaden är att det inte gjorts så mycket forskning kring beroendet av TikTok. För att mäta internetberoende har Young (1998b) skapat mätverktyget Internet Addiction Test (IAT). Genom att använda IAT som bas har jag skapat ett test för att mäta beroendet av TikTok. I min avhandling vill jag få svar på forskningsfrågorna: Förekommer det ett TikTok-beroende och hur ser det eventuella beroendet ut? Hur väl fungerar verktyget IAT för att mäta TikTok-beroende? Jag översatte frågorna från IAT och tillämpade dem så att de passade in på TikTok. Sedan delade jag ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt frågeformulär på sociala medier. Svarsfrekensen på formuläret var hög. Formuläret fick 39 svar och åldern på respondenterna varierade från 18 till 50 år. Resultatet av testet analyserades med hjälp av IAT-skalan. Det visade sig att det finns ett TikTok-beroende och att beroendet kan variera från svagt till måttligt. Av de 39 respondenterna använde 66.7 procent TikTok på en normal nivå, medan 25 procent hade ett svagt beroende och 8,3 procent visade ett måttligt beroende av TikTok. De frågor som hade fått flest poäng sammanlagt var frågor som handlade om applikationens användning som tidsfördriv eller distraktion. De respondenter som ansågs vara beroende fick också höga poäng i frågor gällande depression, irritation och relationer. Avhandlingen fungerar som en pilotstudie för en större studie där testet skulle kunna identifiera personer som är beroende av TikTok. Genom att kombinera testet med intervjuer skulle man få mer information om hur stor andel av användarna är beroende men också hur beroendet påverkar människors liv, relationer och beteende på en personlig nivå.

Populismens växande popularitet har lett till diskussioner och mycket forskning om demokratins ställning, samt huruvida populismen bör ses som ett hot mot eller som en del av demokratin. Begreppet populism är rätt så brett och kan enligt olika forskare betyda både ideologi och politikstil. Populismens förhållande med demokrati och kommunikation är inte nya teman, men alternativa medier har fört med sig ett nytt perspektiv till forskning kring kommunikation. Demokrati och kommunikation flätas ihop då man talar om valkampanjer och top-down-kommunikation. Plattformen TikTok har tidigare inte associerats med politik, men under de senaste åren har plattformen blivit en bra scen för politiker att nå väljare. Inför riksdagsvalet 2023 var flera partier aktiva med att publicera videor på TikTok, bland dem Sannfinländarna. Partiet och dess kandidater fick mycket synlighet, och man har efter valet även talat om det som ett ”TikTok-val”. Fallstudien i denna uppsats undersöker hurudana videor Sannfinländarnas kandidater publicerade och huruvida dessa använde sig av populistiska metoder. Studien är baserad på en tidigare studie av Cervi, Tejedor och García Blesa (2023) och resultatet visar att det förekommer vissa populistiska metoder i kandidaternas videor. Man kan ytterligare dra slutsatsen att Sannfinländarnas videor har likheter med den ovannämnda studiens resultat.