Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "Tiktok"

Sort by: Order: Results:

  • Saari, Ida (2023)
    Avhandlingen undersöker hur språktjänsten Duolingo använder sin maskot på Tiktok och vad maskotens funktion är. En maskot är en ”levande” symbol för ett varumärke och maskoten anses vara en brevbärare mellan varumärket och dess konsumenter. Alltfler företag har börjat använda sina maskotar på sociala medier, där maskoten kan marknadsföra företaget och samtidigt interagera med konsumenter. Avhandlingen granskade Duolingos Tiktok-konto under två perioder för att jämföra antalet interaktioner mellan perioderna med hjälp av en kvantitativ analys. Maskotens olika roller och deras funktioner för kontot granskades sedan med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten av den kvantitativa analysen visar att antalet visningar och gilla-markeringar på kontot ökade efter att maskoten implementerades, vilket kan bero på maskoten. Den kvalitativa innehållsanalysen visar att maskoten har nio olika roller i videorna, och rollerna kan delas in i fyra grupper enligt följande teman: maskotens persona, maskoten och kändisvärlden, hur maskoten främjar företaget och hur maskoten skapar engagemang på Tiktok. Maskoten har alltså flera olika funktioner för kontot – den bidrar till kontots framgång på Tiktok samtidigt som den används för att marknadsföra Duolingo.
  • Hult, Sigrid (2024)
    Syftet med avhandlingen är att ta reda på vilka retoriska redskap som används i videor på Tiktok som uppmanar till bojkott. Jag har valt att analysera två videor på Tiktok som belyser snabbmodeföretaget Sheins oetiska handlingssätt. I analysen tar jag fasta på kreatörens roll, redigeringssätt och argument. Jag fokuserar på de retoriska medel som används av videokreatörerna för att få fram sina budskap och övertyga publiken om att inte handla kläder från Shein. Jag jämför också de två videorna sinsemellan och tar fasta på dess likheter i användningen av retoriska medel. Som bakgrund för analysen ligger tidigare forskning om bojkotter, sociala medier och Tiktok som ett redskap för aktivism. Jag tar också upp forskning om konsumentaktivism och definierar begreppet snabbmode. I min retoriska analys har jag gjort en egen analysapparat där jag själv avvägt vilka medel jag kommer använda mig av. Fokuset ligger på ethos, pathos och logos. I min sammanfattning behandlar jag också evidentia samt videornas latenta och manifesta budskap. Genom min analys av de två videorna kom jag fram till att multimodala inslag är förekommande då videorna jag analyserade innehåller bilder, ljud, text och musik. Speciellt bilder förekommer ofta, och används som både ethos- och logosapeller i videorna. Bilderna kan tolkas som evidentia, bevis på en situation. Det visade sig också att andra sociala medier, speciellt Instagram, används som stöd för argumenten som tas upp i videorna. Förutom visuella element så innehåller videorna också latent retorik. Båda videorna jag analyserar är gjorda av företag, men företagets roll är väldigt osynlig i videon. Vidare forskning kunde göras angående företags politiska ställningstaganden på sociala medier och smygreklam som döljs bakom aktivism. En sådan forskning kunde göras med hjälp av en kvalitativ analys av politiska inlägg på sociala medier uppladdade av företag.
  • Forsström, Ellen (2022)
    Redaktioner har under de senaste åren börjat skapa innehåll på video-plattformen Tiktok och allt fler konsumerar också nyheter på plattformen. Tiktok når i nuläget en fjärdedel av alla under 35 år. (Newman et al. 2021). I den här avhandlingen analyserar jag hur det redaktionella innehållet tar form på plattformen. Det här gör jag genom att göra en kvalitativ analys av narrativet i två olika nyhetsvideor skapade av två redaktioner som gör innehåll på sina officiella Tiktok-konton. Mitt syfte är att se hur redaktionerna anpassar journalistiskt innehåll till plattformen och hur de försöker nå ut till Tiktoks målgrupp som i nuläget till mestadels består av under 25-åringar (Newman et al. 2021, sid. 51). I analysen reflekterar jag kring hur narrativet är uppbyggt och vilka verbala, icke-verbala och visuella sätt redaktörerna använder i berättandet. Utifrån min kvalitativa analys har jag identifierat att redaktionerna tar avstånd från ett traditionellt nyhetsberättande. Informationen, nyheten, framförs på ett sätt som är unikt för Tiktok. Redaktionerna försöker på olika sätt föra nyheten närmare tittaren, de försöker göra berättelsen relaterbar för målgruppen. Det intressanta är sätten som redaktionerna kombinerar sketcher, slang och sminkvideor med nyhetsberättandet. Analysen ger en djupare förståelse för sätt som redaktörer försöker närma sig unga med nyheter. Den här studien är kvalitativ textanalys som endast tar i beaktande två material, vilket inte ger en fullständig bild av hur redaktioner anpassar sig till Tiktok. I fortsatta studier kunde man i högre grad undersöka helhetsbilden med hjälp av att kombinera kvalitativa och kvantitativa analysmetoder.