Browsing by Subject "Transparens"

Den här studien granskar hur rapporteringen i fallet Jari Aarnio varierade i Helsingin Sanomat och Suomen Kuvalehti under tidsperioden 5.9.2013–15.12.2014. Studien jämför källpraxis och transparens ur publikens perspektiv genom en kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys har valts som metod för att kunna se på texterna ur samma perspektiv som publiken ser texterna då de publiceras, och i och med att journalisterna är i första hand ansvariga inför sin publik (JSN 2014) är det också relevant att inom den akademiska forskningen utgå från publikens perspektiv. Rapporteringen i fallet Jari Aarnio har kritiserats för att ha varit partisk och att en del av journalisterna skulle förmedla Aarnios eget budskap oifrågasatt och också vilselett publiken (Passi& Reinboth 2017). I den här studien jämförs det som Helsingin Sanomat publicerade med det som Suomen Kuvalehti publicerade för att se ifall publiken kunde se de skillnaderna som har förts fram. Helsingin Sanomat har vunnit flera priser för rapporteringen i fallet Jari Aarnio, medan Suomen Kuvalehti har beskyllts för att ha förmedlat Aarnios budskap. I den här studien ser vi att källpraxisen i de olika medierna varierar, och att Helsingin Sanomat är oftare mer transparens i sin källhänvisning, medan Suomen Kuvalehti ofta hänvisar på ett allmänt plant till sina källor. De anonyma källorna har också en central roll i bägge mediers rapportering under tidsperioden, och skillnaderna i källpraxisen varierar framför allt med de anonyma källorna. Vi ser också att Suomen Kuvaleht hänvisar oftare till uppgifter som tidningen själv erfar, vilket gör det omöjligt för läsaren att självmant granska de uppgifterna som presenteras. Motsvarande praxis var extremt ovanlig i Helsingin Sanomat under samma tidsperiod.