Browsing by Subject "Trauma"
Now showing items 1-3 of 3
-
Barndomstrauma, anknytning och vuxenlivets parförhållanden : Motarbetning av de negativa effekterna (2022)Syftet med avhandlingen är att undersöka hur trauma i barndomen påverkar vuxenlivets parförhållanden. Studien baserar sig på tidigare forskning gällande trauma i barndomen och hur barndomstrauman påverkar mellanmänskliga relationer. Trauma i barndomen leder ofta till flera problem kring mellanmänskliga relationer i vuxenlivet. Källorna härstammar från socialpsykologiska och psykologiska journaler. Metoden var att göra en systematisk litteratursökning och hitta olika källor som behandlar problemformuleringen. Viktiga teorier inom forskningsområdet är Bowlbys och Ainsworths teori om anknytning, som spelar en signifikant roll kring uppkomsten av barndomstrauma, samt traumans påverkan på mellanmänskliga relationer. Bowen Familjesystemteorin granskas, och i samband med teorin tas även Bowen Familjesystemterapi upp som en alternativ rehabiliteringsmetod av barndomstrauma. Enligt dessa två teorier är familjerelationerna en central bidragande faktor till barndomstraumans uppkomst. Resultaten i denna studie indikerar att barndomstrauma har en inverkan på kvalitén på individens parförhållanden i vuxenlivet. Trauma i barndomen är ofta ett resultat av en rubbad familjestruktur, och ett negativt beteendemönster mot barnet. Detta leder däremot till ett destruktivt anknytningssystem som sedan påverkar individens mellanmänskliga relationer livet ut. Rehabilitering av trauma är dock en möjlighet, och med hjälp av olika typer av terapi kan trauma bearbetas, och individen kan därmed åstadkomma en hälsosam parrelation i framtiden. Fortsatta studier kunde lägga mer fokus på könsskillnader gällande traumans påverkan på vuxenlivets parförhållanden, samt påverkan av barnets ålder vid tidpunkten av den traumatiska händelsen.
-
(2022)Syftet med denna kandidatavhandling är att klargöra effekterna av trauma på barnets sociala utveckling ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Traumatiska upplevelser är stressorer, negativa händelser som kan påverka utveckling och välbefinnande på flera olika sätt. Social utveckling är ett brett begrepp som innefattar många olika delområden. Anknytningsteorin är en central del av den sociala utvecklingen under barndomen. Teorin om anknytningsstilar och system utvecklades av John Bowlby 1969, för att sedan vidareutvecklas av Mary Ainsworth 1978. På grund av anknytningens centrala roll i den sociala utvecklingen kommer denna avhandling att granska effekter av trauma på barnets sociala utveckling ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Flera studier har granskat effekter av trauma under barndomen på barnets sociala relationer i vuxenålder. Dock finns det färre studier som granskar effekterna på utveckling under barndomen, vilket är orsaken till att utvecklingen under barndomen är avhandlingens huvudfokus. Metoden som används i avhandlingen är litteraturöversikt. Källorna består främst av socialpsykologiska och psykologiska journaler om barndomens psykosociala och trauma. Resultaten från litteraturgenomgången tyder på att trauma har en negativ påverkan på barnets sociala utveckling. Resultaten visar också att otrygga anknytningsstilar, vilket kan utvecklas till följd av trauma, kan vara en förklaring till sociala problem hos barn som genomgått trauma. Till dessa problem hör gränslöshet, externaliserade beteenden som exempelvis aggression, samt brister i förmågor till prosocialt beteende. Forskning inom området visar även att dessa problem kan synas i barnets mellanmänskliga relationer i vuxenlivet. Resultaten tyder även på att trygga anknytningsrelationer kan fungera som en skyddsfaktor mot de negativa effekterna av traumatiska upplevelser. Sammanfattningsvis kan man konstatera att trauma påverkar barnets sociala utveckling på flera olika sätt, och att anknytning kan både fungera som en förklaring till de sociala problemen, samt som en skyddsfaktor mot dessa. Det krävs ytterligare forskning om vilka interventionsmetoder som kan användas för att hjälpa barn som genomgått trauma, och hur man kan motverka de negativa sociala effekter det kan medföra.
-
(2018)Många flyktingar och krishanterare utsätts för traumatisk stress som lever kvar i deras minnen och påverkar dem och deras omgivning långt efter att de traumatiska händelserna inträffat. Detta kan obehandlat leda till onödigt lidande hos subjektet och för de närstående men även på makronivå som ett samhälleligt fenomen. Den här litteraturstudiens syfte är att redogöra för hur trauma och stress relaterar till livshistorien och utreda huruvida narrative exposure therapy kunde användas systematiskt inom kontexten för flyktingkriser och krishanteringsoperationer. Jag granskar här huvuddelen av den tillgängliga litteraturen och utgår sedan ifrån Elbert och Schauers (2002) teori om den dualistiska representationen av traumatiska minnen för att redogöra för hur den narrativa identitetskonstruktionen fungerar och vad den teoretiska bakgrunden för NET är. Efter det behandlar jag systematiskt den tillämpade forskning som gjorts om NET, och avslutar med att diskutera dess effekt och implementeringsmöjligheter inom kontexten för den här litteraturstudiens syfte. I ljuset av den tillgängliga litteraturen NET har flera potentiella användningsområden inom krishantering och hemförlovning av personal och flyktingar och har visat sig vara effektiv även med strama resurstillgångar. Trots sin potential är empirin kring NET ännu inte stadigt förankrad jämfört med konventionella metoder. Dock är den teoretiska referensramen i sig själv intressant och själva metoden inbjuder till djupare forskning inom området.
Now showing items 1-3 of 3