Browsing by Subject "Twitter"

Källor från och hänvisningar till sociala medier blir en allt vanligare syn för mediekonsumenter, och praxisen att citera till exempel ett Twittermeddelande eller ett inlägg publicerat på Instagram en allt alldagligare vana bland journalister. Sociala medier som journalisternas nya och nu etablerade verktyg bidrar ändå till både problem och en del frågetecken kring hur det påverkar vissa fundamentala hörnstenar så som verifikation av källor, källkritik, grindvaktsrollen och objektivitet, som redan länge förknippats som grundpelare för journalistiken. Det här försvåras ytterligare av att också elitkällor som till exempel idrottare anammat sociala medier som viktiga verktyg för kommunikation och drar allt mer nytta av att journalister använder dem som nyhetskälla. I den här avhandlingen undersöker jag med hjälp av såväl kvantitativ som kvalitativ analys hur Yle Sporten använder sig av sociala mediekällor i sin webbrapportering. Med hjälp av en trestegsmetod undersöker jag både i vilken utsträckning detta förekommer och hur dessa används. Utöver det försöker jag komma underfund med i vilket syfte sociala mediekällor används och huruvida dessa ersatt traditionella källor och insamlingsmetoder så som intervjuer eller pressmeddelanden, samt hur bland annat källkritiken och verifieringsprocessen ser ut och grindvaktsrollen påverkats. Resultaten från den här avhandlingen är i enlighet med det tidigare forskning på ämnet kommit fram till: sociala medier används allt mer som nyhetskälla och framförallt inom lättsammare ämnen så som sport. Dessutom är idrottare attraktiva citatskapare på sociala medier. I den här avhandlingen drar jag också slutsatsen att, precis som tidigare inhemsk forskning visat, är det inte sagt att det är de traditionella källorna som bytts ut, utan bara kanalerna via vilka deras uttalanden publiceras. Källor från sociala medier kan vara traditionella och officiella precis lika mycket, och det är ofta dessa som får höras också via sociala medieplattformarna. Trots ett snävt urval fann också denna studie att journalister i hög grad litar på sociala mediekällor, då dessa också fick stå som ensamma och/eller primärkällor för nyheter och artiklar. Också i Finland har således journalister insett vilken guldgruva sociala medier är som bank för både ett stort och varierande utbud av källor och citat.

Att använda sociala medier som Facebook, Twitter eller bloggar som nyhetskällor blir allt vanligare. De sociala medierna har blivit plattformar för journalisterna att hitta ämnen, intervjuobjekt, citat och källor av olika slag, vilket lett till en förändrad yrkesroll. Som ett resultat av digitaliseringen och de sociala mediernas frammarsch är journalistens roll som gatekeeper i förändring: hur ska den moderna journalisten bäst nå all den information som den digitala världen i dag bjuder på och sedan snabbast forma om informationen till nyheter som engagerar och intresserar medieanvändare? I den här avhandlingen granskar jag Twitters roll i den dagliga nyhetsrapporteringen vid de två största finlandssvenska redaktionernas, Hufvudstadsbladets och Svenska Yles webbredaktioner. Med kvantitativ innehållsanalys som metod studerar jag förekomsten av Twitter-källor i ett urval artiklar vid respektive webbplats. Jag söker svar på frågorna: vilken typ av källor förekommer i form av Twitter-uppdateringar, vem det är som får uttala sig i dem och inom vilka ämnesområden Twitter främst används som källa i nyhetssammanhang. Avhandlingen bekräftar det tidigare forskning kommit fram till: användning av Twitter som nyhetskälla har blivit ett allmänt fenomen inom journalistiken och trots att användningssätten är många följer källorna lojalt samma mönster gällande ämnesområden och vem det är som får uttala sig. Det blir klart att mediehusen anser att källor av auktoritär karaktär är pålitliga att citera, oberoende om de själva direkt är kopplade till ämnet eller inte. Studien visar också att Twitter verkligen är journalisternas, kändisarnas och politikerna gemensamma nöjesfält: man citerar varandra, tweetar åt varandra och använder varandra för att bekräfta sin egen agenda. Med stor sannolikhet är det en av orsakerna till att en så stor del av ämnena de granskade Twitter-källorna tangerar är politik, sport och samhälle.