Browsing by Subject "Ungdomar"
Now showing items 1-3 of 3
-
(2017)Ny forskning tyder på att ungdomar och barn är mer narcissistiska idag än tidigare generationer och förklarande faktorer har sökts både på samhälls- och individnivå. Föräldrar har en avgörande betydelse för hurdana personligheter barn formar och många tror därför att barnuppfostran är en av nyckelorsakerna till hur narcissistiskt ett barn blir. Syfte med denna avhandling är att klargöra hur föräldrarna påverkar uppkomsten av narcissism hos barn. Frågan granskades först i ljuset av två olika teoretiska förklaringsmodeller och därtill sammankopplad ämnesrelaterad empiriska forskning. Därefter utreddes om vissa sätt att fostra är starkare kopplade med narcissism hos barn. Begreppet narcissism definierades och samtidig åskådliggjordes karaktärsdragets typiska egenskaper och symtom i barndomen. Resultaten tydde på att narcissism åtminstone delvis är en inlärd egenskap som anammas av föräldrarna. Studien visade även att fostran som inte lever upp till barnets behov och är antingen alltför sträng eller fri kan förstärka de narcissistiska egenskaperna hos barn. Eftersom studien var småskalig och materialet begränsat är det dock osäkert om resultaten kan generaliseras på en mer allmän nivå. Mera forskning bör göras inom området för att djupare insikter och slutsatser om fenomenet ska fås.
-
(2019)I min kandidatavhandling har jag undersökt samarbetet mellan elevvården och ungdomspsykiatrin på svenska i huvudstadsregionen. Dessutom har jag tagit reda på vilka tidiga interventioner de professionella utnyttjar för att minska risken att en ungdom inte hamnar mellan två olika stödtjänster och att en förvärring av situationen uppstår. Avhandlingen är en kvalitativ intervjuundersökning med semistrukturerade intervjuer. För att ta reda på hur situationen ser ut ur de professionellas synvinkel har jag intervjuat tre skolkuratorer och en socialarbetare som arbetar med ungdomspsykiatri i huvudstadsregionen. Min målgrupp är ungdomar i åldern 13–17. Jag har använt mig av innehållsanalys och diskuterat resultatet i enlighet med en kombination av en nyinstitutionell teori och ett handlingsutrymmesperspektiv för att granska avhandlingen på en strukturell nivå och en individnivå. Resultatet i min undersökning visar att det enligt de professionellas erfarenheter finns en del strukturella brister i samarbetet och inom organisationerna. Samarbetet baserar sig till viss del på de professionellas relationer till varandra och andra individuella faktorer, såsom tidsbrist och hängivenhet. Gällande de tidiga interventionerna framkom det att det finns en hel del tidiga interventioner inom skolan både på finska och svenska i huvudstadsregionen. Gällande tidiga interventioner utanför skolan så finns det dock en brist på svensk service och svenskspråkiga motsvarigheter.
-
(2017)Syftet med avhandlingen var att svara på varför 15–29-åriga ungdomar i huvudstadsregionen söker samtalsstöd vid HelsingforsMissions ungdomsenheter (Krisjouren för unga och Nuorten kriisipiste). En annan huvudfråga var hur de unga klienterna upplever sina sociala nätverk. Frågeställningen besvarades med hjälp av enkätförfrågan som ungdomarna själva fick fylla i efter sitt besök vid mottagningen. Tidpunkten för undersökningen var 1-30.11.2016. Svaren har behandlats fullständigt anonymt. Av de 57 ungdomar som svarade på enkäten var 14 svenskspråkiga och 43 finskspråkiga. Resultaten visar att de vanligaste orsakerna för ungdomarna att ta kontakt med Krisjouren för unga och Nuorten kriisipiste är prestationsångest/stress. En stor andel tampas med känslor av ensamhet, och många har problem i sitt parförhållande. Ungdomarna upplever att de har goda sociala nätverk. Majoriteten uppger att de kan tala med familj och vänner om svåra saker. Ändå framgår både av enkäten och av de öppna svaren att många känner sig ensamma. Ensamheten tycks vara av emotionell, inte social, natur.
Now showing items 1-3 of 3