Browsing by Subject "aggression"

Seriemördare är en förhållandevis marginell grupp av kriminella. Under det senaste halvseklet har majoriteten av forskningen om seriemördare fokuserat på manliga förbrytare, medan de rådande stereotypierna om att kvinnor inte är kapabla till att döda, samt faktumet att kvinnor exkluderats från själva kategorin seriemördare, har varit bidragande orsaker till att man först nyligen uppmärksammat att även kvinnor mördar seriellt. Den begränsade mängden forskning som granskat kvinnliga seriemördare åskådliggör en unik grupp av förbrytare vars former av aggression, tillvägagångssätt och bakomliggande motiv på många plan skiljer sig från de manliga seriemördarnas. Syftet med denna litteraturstudie är således att på basen av tidigare forskning redogöra för olika former av aggressivt beteende och brottstekniker, som identifierats hos kvinnliga seriemördare. Resultaten tyder på att en stor del av studierna har undervärderat kvinnliga seriemördare. En bidragande orsak till detta är att studier har fokuserat på försvarliga och förlåtande mord, där kvinnor dödat sina misshandlande partners som en form av självförsvar. Nyare forskning har bland annat visat att de kvinnliga seriemördarna är äldre, att de hinner utföra flera mord och att de har en längre aktiv period jämfört med de manliga seriemördarna. De har i och med de sociala restriktioner samt på grund av det faktum att de ofta är fysiskt svagare än män, utvecklat alternativa dolda tekniker för att uttrycka sig aggressivt samt för att utföra sina brott. De föredrar att förgifta sina offer, som tenderar att vara nära familjemedlemmar eller försvarslösa individer, och en stor del av de kvinnliga seriemördarna arbetar inom sjukvården eller som barnvakter. De föredrar att döda lokalt, och de bakomliggande motiven handlar om att uppnå bekvämligheter i form av ekonomiska förmåner, eller om att ha en sorts makt över liv och död. Sammanfattningsvis har de kvinnliga seriemördarna visat sig vara en mycket unik grupp av kriminella. För att kunna identifiera och utreda fall i vilka dessa förbrytare är inblandade, krävs fortsatt forskning kring ämnet såväl i Europa som i resten av världen.

Syftet med denna avhandling är att kartlägga på basis av tidigare forskning orsaker i polisens handlande som leder till ett aggressivt beteende hos fotbollssupportrar i deras möten med polisen. Utifrån syftet så skapades tre forskingfrågorna: 1) vilka faktorer inom polisens handlande bidrar till förekommande av aggressivitet bland fotbollssupportrar, 2) vilka negativa konsekvenser kan uppkomma som en följd av polisens bemötande av fotbollssupportrar och 3) vilken inverkan har polisstrategier på möjligheten för aggressivitet att eskalera. Genom denna litteraturgenomgång har det visat sig att poliserna ofta har en svag uppfattning om både fotbollssupporterkulturen och supportrarnas personliga motiv bakom intresset för att följa fotboll. Det här leder till feltolkningar som ger möjligheter för konflikter att eskalera mellan olika närvarande grupper. Dåliga polisstrategier betyder ökade kostnader för samhället. Den vidare utvecklade sociala identitetsmodellen (ESIM) av Reicher förklara hur gruppdynamikerna konstant lever under gruppkonflikter och kan anses vara den mest betydelsefulla teorin inom ämnet. Då individer upplever utgruppens agerande illegitimt så stärker det ingruppens gemensamma identiteten vilket skapar goda förutsättningar till aggression och våld att eskalera. Utifrån litteraturgenomgång kan man dra slutsatsen att polisen borde fokusera på att förbättra sin förståelse av supporterkulturen, av gruppdynamikerna som pågår i konflikter och av sig själva som en del av dessa gruppdynamiker. Det här skulle möjligtvis minska både på kostnader för samhället och våldsamma konflikter. Polisarbete som baserar sig på stereotyper kan inte heller anses rättvist i samhället vi lever idag. Litteraturgenomgången föreslår att framtida studier skulle undersöka närmare hur polisernas stereotyper av fotbollssupportrar uppkommer för att skapa bättre förståelse av de bakom liggande orsakerna till dessa stereotyper.