Browsing by Subject "alienation"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2021)Mitt syfte med avhandlingen är att granska fenomenet föräldraalienation ur en socialarbetares synvinkel. Forskningsfrågan är: Vilken bild ger litteraturen av fenomenet föräldraalienation? Och den preciserade forskningsfrågan är: Vilken bild ger litteraturen av hur barn påverkas av fenomenet föräldraalienation? Avhandlingens metod är beskrivande litteraturöversikt med materialbaserad analysmetod. Jag har sökt forskningslitteraturen via Google, Google Scholar, Diva- och Finna-portalen. Förutom forskningsartiklar som var publicerade i akademiska tidskrifter använde jag dessutom övriga artiklar, böcker, barnkonventionen, den finska barnskyddslagen, och lagen om vårdnad. Forskningsmaterialet består av bland annat enkätintervjuer, intervjuforskning och litteraturöversikt. Tidsmässigt har jag begränsat materialet till 2000-talet, med undantag för litteratur av Richard A. Gardner, eftersom han är den som introducerade begreppet föräldraalienation på 1980-talet. Därmed inkluderade jag några äldre artiklar av Gardner. Jag använde mig av Bowlbys anknytningsteorin som teoretisk referensram för att kunna knyta ett samband mellan resultaten och hur barn och deras utveckling påverkas av att bli utsatta för fenomenet föräldraalienation. Litteraturöversikten visar att fenomenet föräldraalienation är skadligt för barn och uppfattas som barnmisshandel. Som resultat kan barnen utveckla psykiska problem vilka kan fortsätta livet ut, t.ex. depression och ångest. Fenomenet förekommer främst i samband med skilsmässa, men alla skilsmässokonflikter handlar inte om föräldraalienation. Fenomenet är komplext och sker i olika former och grader och är därför svårt att känna igen. Processen för att motarbeta fenomenet är otydlig. Detta resulterar i att fenomenet är en utmaning inom socialt arbete och att professionella behöver kännedom om föräldraalienation.
-
(2019)Vardagsverklighet består av upplevelsen av vardagen inom kapitalismen och moderniteten. Jag strävar inte efter att studera vardagsverkligheten som ett skilt studieobjekt som kan granskas, utan behandlar begreppet genom att granska och jämföra olika tänkares insikter. Jag fokuserar speciellt på den franska traditionen, men lyfter också fram japanska tänkare för att poängtera att upplevelsen om vardagsverkligheten är global och att flera av de franska teorierna har sin motsvarighet i Japan. Jag lyfter fram den alienation som upplevs i vardagsverkligheten, och hur allt större delar av vardagen övertagits av yttre krafter såsom marknaden och styret. Jag behandlar också stereotypiserandet av människors liv genom social relationer som styrs allt mer av bilder, och vad för funktion minnen av personliga och kollektiva upplevelser har inom vardagsverkligheten – och hur dessa bidrar till individers motstånd mot en ökad standardisering av vardagen. Jag kommer till slutsatsen att vardagsverkligheten är ett fält som består av upplevelser och minnen inom de system som styr vår vardag. Genom att ha vardagsverkligheten som ett perspektiv för att se andra sociala fenomen, kan vi granska aktörers handlingar inom maktsystem som härleds från samhällets sociala, ekonomiska och politiska organisering. Kartläggandet av detta fält kan möjliggöra en bättre förståelse av potentialen för att överkomma vardagens alienation, och ett skifte mot ett mera kvalitativt tolkande av vardagsverkligheten.
Now showing items 1-2 of 2