Browsing by Subject "anknytning"

Syftet med kandidatuppsatsen är att på basen av tidigare socialpsykologisk forskning ge en djupare inblick i forskning om aspekter på hur föräldrars alkoholmissbruk kan påverka barnets självbild, mellanmänskliga relationer och resiliens senare i vuxenlivet. Detta är en litteraturöversikt över forskning i området. Ett vuxet barn till en alkoholist är en person vars föräldrars alkoholism är den centrala faktorn som påverkar hur hen anpassar sig, samt att effekten består ända upp i vuxen ålder. Resultatet visar att forskningsområdet är komplext. Ett vuxet barn till en alkoholist kan ha lägre självkänsla och en tendens att känna skam och att ta ett för stort ansvar för familjens situation. Den tidiga relationen till den primära vårdaren tenderar att påverka det vuxna barnets självbild och förmåga att skapa goda relationer senare i livet. Den otrygga anknytningsstilen som barn till alkoholister ofta kan ha, upprepas ofta i den vuxna anknytningen. Det vuxna barnet till en alkoholist känner ofta lägre tillfredsställelse i relationer och mera konflikter i äktenskapet. Relationen till alkoholiserad far i barndomen tenderar att påverka förmågan att kommunicera och lösa problem för sönerna, samt påverka interaktionen med motsatt kön negativt för både söner och döttrar, om föräldern som varit alkoholiserad varit av det motsatta könet. Om föräldern inte är tillgänglig och svarar på barnets behov, kan vissa barn utveckla coping-strategier som tar sig i uttryck i överdriven social kontroll eller medberoende som ofta fortsätter till vuxen ålder. Forskningsresultaten är inte enhetliga; resultat finns på hur det vuxna barnet till en alkoholist kan anpassa sig i vuxna relationer. Barnet kan utveckla resiliens och känna sig starkare av barndomens motgångar. Om känsloklimatet i hemmet är tillåtande och uppmuntrar till att öppet tala om familjens situation och svårigheter, finns det stor chans för barnet att utveckla resiliens. En skyddande faktor är kan också vara familjens sammanhållning och tydliga regler för barnet. Eftersom det inte finns finsk forskning att finna, är ett förslag på vidareforskning att undersöka finska barn till alkoholisters självbild och vuxna relationer.

Vuxna som blivit misshandlade som barn av sina föräldrar har en förhöjd risk för att utveckla ett antal olika problem som i sin tur försvårar möjligheten för dem att ingå och upprätthålla parrelationer. Tidigare studier har fokuserat mycket på sexuell misshandel och dess roll i de misshandlades relationer som vuxna. Få studier har dock undersökt om andra former av misshandel också kan ha en inverkan på vuxnas parrelationer. Mitt syfte med den här litteraturstudien är att öka förståelsen för vad barnmisshandel kan ha för konsekvenser för offrens förmåga att skapa och upprätthålla parrelationer som vuxna, utan att utesluta någon form av misshandel. Den här avhandlingen grundar sig bland annat på anknytningsteorin och den sociala inlärningsteorin för att förklara utmaningarna som de misshandlade ställs inför i parrelationer. Resultaten tyder på att vuxna som blivit misshandlade som barn av sina föräldrar kan ha svårigheter med att ingå och upprätthålla parrelationer, delvis på grund av otrygga anknytningsstilar. Parrelationerna upplevs inte heller som lika lyckliga och givande. Misshandeln kan lämna andra spår hos offren som vidare försvårar parrelationerna, till exempel alkoholmissbruk, depression eller aggressionsproblem. Den här studien bidrar med en djupare förståelse om barnmisshandelns konsekvenser och visar hur viktigt det är att offren får hjälp med att bearbeta traumat i tid.

I denna kandidatavhandling studeras det generationsöverskridande mönstret bland sociala problem ur socialarbetarnas synvinkel. Syftet för detta arbete är att undersöka hur sociala problem överförs mellan generationer samt hur socialarbetare inom barnskyddet arbetar för att bryta generationsöverskridande utsatthet i verksamheten. Jag använder teorin om det sociala arvet och anknytningsteorin som referensram där det generationsöverskridande mönstret diskuteras. Kandidatavhandlingen har en kvalitativ induktiv ansats, det empiriska materialet baserar sig på forskningsintervjuer. Denna kvalitativa intervjustudie besvarar följande forskningsfrågor: 1. Vilka faktorer ökar risken för social utsatthet som sträcker sig över flera generationer? 2. Hur arbetar socialarbetarna för att bryta generationsöverskridande social utsatthet? Materialet består av fyra intervjuer med socialarbetare som arbetar inom barnskyddet. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analysmetod. Resultaten visar att socialarbetarna inom barnskyddet inte har konkreta modeller för att bryta det generationsöverskridande mönstret i verksamheten. Orsakerna är att det finns för lite tid på jobbet för att bekämpa den sorts problematik. De faktorer som socialarbetarna anser öka risken för att social utsatthet stäcker sig över fler generationer, är familjernas brist på insikt eller förståelse för barnets eller familjens problem, brist på vilja att samarbeta, brist på transparens eller ärlighet, undanhållande av information, avsaknad av känslomässig närhet eller otrygg anknytning. Det framkommer även i intervjuerna att missbruksproblem och våld i hemmet anses ha negativa effekter på kommande generationer.

Barnets vårdnadshavare är ofta de viktigaste personerna i ett barns liv. Därför påverkas ofta ett barn av att separeras från sina föräldrar. Syftet med denna litteraturstudie är att med hjälp av tidigare forskning diskutera hur barn reagerar på separationer från sina föräldrar. Direkta reaktioner granskas inom kontexten för tillfälliga separationer, placering i fosterfamilj och adoption. Även långvariga följder av att separeras från sin anknytningsperson i barndomen diskuteras. Både klassisk anknytningsforskning och nyare forskning inom området behandlas. Resultaten tyder på att separationer från sin primära anknytningsperson är ångestfylld och smärtsam för många barn och att separationer påverkar barnens relation till anknytningspersonerna negativt, åtminstone tillfälligt. Forskning tyder på att separationer i den tidiga barndomen kan öka risken för att drabbas av olika psykiska störningar senare i livet, som till exempel borderline personlighetsstörning och antisocial personlighetsstörning. De flesta barnen klarar sig dock bra, och det finns möjligheter för barnen att anpassa sig och utveckla nya anknytningsrelationer till foster- och adoptivföräldrar. Upprepade separationer och att överges av misshandlande och försummande föräldrar verkar vara de mest traumatiska upplevelserna. Ökad kunskap om hur separationer från den primära anknytningspersonen påverkar barn kan hjälpa samhället att utveckla bättre vård och hjälp för barn och familjer som behöver det.

Tiedekunta/Osasto – Fakultet/Sektion – Faculty Statsvetenskapliga fakultetet Laitos – Institution – Department Svenska social- och kommunalhögskolan Tekijä– Författare – Author Sara Madsén Työn nimi – Arbetets titel – Title Vad är förutsättningarna för personal på institutioner att utveckla trygga relationer och ersättande anknytning hos placerade ungdomar - en översikt över kunskapsläget i Finland och Sverige Oppiaine – Läroämne – Subject Socialt arbete Työn laji – Arbetets art – Level Kandidatavhandling Aika – Datum – Month and year Januari 2019 Sivumäärä – Sidoantal – Number of pages 42 Tiivistelmä – Referat – Abstract Denna avhandlingens syfte är att få svar på på vilka förutsättningarna är för personal på institutioner att utveckla trygga anknytningsrelationer med placerade ungdomar samt hur man kan stöda dessa unga till en sund utveckling. Detta är viktig kunskap att ha kännedom om som socialarbetare då du ibland är tvungen att placera eller omhänderta barn och placera dem utanför hemmet. För att minimera en traumatisk upplevelse är kunskap som detta viktigt. För att få svar på mina forskningsfrågor utfördes en litteraturöversikt över finsk och svensk forskning. Översikten gjordes enligt Coopers (1998:6) fem faser vilka är: 1) problemformulering, 2) datainsamling, 3) informations utvärdering, 4) analys och tolknings samt 5) presentation av resultat. Det slutgiltiga materialet som uppfyllde alla kriterier var 13 stycken källor. Alla källor är vetenskapliga och 12 stycken är referentgranskade. Alla källor är från år 2000 och framåt. Resultatet visar att det beror mycket på vad för problematik och hurudana uppväxtvillkor den unga vuxit upp under samt förälderns problematik som avgör hur vidareutvecklingen hos den unga utvecklas och ser ut. Ungdomarna upplevde att det var värdefullt och väsentligt för utveckling om hen tillåter sig själv att utveckla nya trygga relationer med personalen på placeringsplatsen. De unga menade att även personalens engagemang och inställning var viktigt för deras positiva utveckling. Förståelse, empati, positiv uppmuntan samt omvårdnad värdesatte ungdomarna som viktiga egenskaper hos personalen för att utveckla trugga relationer med dem. Ungdomens egen vilja samt motivation visade sig vara viktiga faktorer för en sund utveckling och möjlighet att utveckla nya trygga relationer med personalen på placeringsplatsen. Slutsatsen är att det inte är särdeles mycket forskat kring unga som är placerade på institution och vilka förutsättningar personalen har för att utveckla trygga anknytningar hos dem. Det är märkbart mera forskat i när det gäller barn som är placerade i familjehem, fosterhem eller är adopterade. Avainsanat – Nyckelord – Keywords placering, omhändertagning, anknytning, anknyntingsrelationer, sund utveckling