Browsing by Subject "anpassning"
Now showing items 1-2 of 2
-
(2017)Studier utomlands utvecklar studentens kompetenser och förmågor, bland annat språk, problemlösning och interkulturell kommunikation, och de flesta som studerar utomlands mår också psykiskt bra. Det finns dock en betydande andel internationella högskolestudenter som lider av psykiska ohälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att på basis av tidigare socialpsykologisk forskning ta reda på vilka sätt olika faktorer och processer som främjar eller hämmar internationella studenters psykiska hälsa och ohälsa på individ- och samhällelig nivå. De primära källorna är artiklar från internationella tidskrifter. Resultaten visar att faktorer och processer som främst kan påverka den psykiska hälsan positivt på individnivå är en lyckad anpassning, goda sociala relationer samt studieframgång och anpassningssvårigheter, språk- och kommunikationssvårigheter samt ackulturativ stress kan påverka den psykiska hälsan negativt. På samhällelig nivå påverkar främst stöd från högskolan, åtgärder mot rasism och diskriminering, mentorskap samt goda sociala relationer den psykiska hälsan positivt och anpassningssvårigheter, rasism och diskriminering samt språk- och kommunikationssvårigheter negativt. Internationella studenter är mindre benägna att söka stöd för psykisk ohälsa, främst på grund av kulturellt stigma, men också på grund av bristande språkkunskaper. Tidigare forskning har kritiserats för att vara för subjektfokuserad och i för hög grad betona individens eget ansvar för välmående. Alternativ forskning visar att samhället och högskolan kan stödja internationella studenter genom att erbjuda dem olika former av stöd samt ge dem naturliga miljöer där de kan skapa goda sociala relationer med andra studenter. Till sist kan man konstatera att en ökad förståelse för internationella högskolestudenters situation och bakgrund kan hjälpa högskolor att ge rätt stöd till dessa studenter. En viktig aspekt att undersöka vore även på vilka sätt högskolor kan nå ut till studenter som inte på eget initiativ söker stöd, samt på vilka sätt samhället kan stödja studenterna. Mer finländsk och nordisk forskning inom ämnet efterlyses också.
-
(2017)Globalt har antalet invandrare ökat. Invandring har konsekvenser för både invandraren och det mottagande samhället, och konsekvensernas natur definieras långt av hur lyckad integration är. Idag ses integration ofta som en ömsesidig och dubbelriktad process: både invandraren och majoritetsbefolkningen måste anpassa sig till förändringarna som följer av invandring. Socialpsykologisk forskning kring integration är splittrad och fokuserar ofta på den inverkan individuella egenskaper och mellanmänskliga processer har på integrationsprocessen. Syftet med denna litteraturgenomgång är således att öka kunskap kring integrationsprocessen som helhet, så att också strukturella faktorernas inverkan beaktas. Integration behandlas på tre olika analytiska nivåer: individuell, sociokulturell och strukturell nivå. Centrala teorier som används i avhandlingen är olika ackulturationsteorier samt teorier om bl.a. identitet och diskriminering. Huvudsakliga källorna är artiklar från socialpsykologiska journaler och journaler inriktade på etnicitet och migration. Litteraturstudien kommer fram till att det finns viktiga faktorer på alla behandlade nivåer. Strukturella faktorer, som t.ex. majoritetens attityder, officiella policies och diskriminering har dock en central roll, och det är därför viktigt att integration ses som en dubbelriktad process där ansvaret är inte endast invandrarens utan också det mottagande samhället måste anpassa. Det noteras att socialpsykologi som disciplin har mycket att ge till forskning kring integration, och att framtida forskning skulle kunna fokusera mer på strukturella och kontextuella faktorernas inverkan samt utnyttja kvalitativa metoder i större utsträckning för att få en djupare förståelse av denna komplicerade process.
Now showing items 1-2 of 2