Browsing by Subject "arbete"

Syftet med denna litteraturöversikt är att på basis av tidigare forskning undersöka 1) orsaker, 2) konsekvenser och 3) förebyggande av arbetsplatsmobbning. Trots att det forskats mycket om arbetsplatsmobbning under de senaste årtioendena är mobbning på arbetsplatser fortfarande att stort problem som leder till en rad allvarliga konsekvenser. Arbetsplatsmobbning innebär mellanmänskliga konflikter och trakasserier på arbetsplatsen. Arbetsplatsmobbning innefattar inte enskilda trakasserier eftersom mobbning består av återkommande beteende. Arbetsplatsmobbning kan leda till långvariga och allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser för individer och organisationen. De primära källorna för avhandlingen är nordisk forskning och teorier publicerade i socialpsykologiska-, organisationspsykologiska-, aggressions,- och personalledningsjournaler. Flertal studier är gjorda i Finland vilket gör avhandlingen tillämpbar på finska arbetsplatser. Resultatet tyder på att arbetsplatsmobbning är ett komplext fenomen som orsakas av flera faktorer i samverkan. Orsaker till och konsekvenser av arbetsplatsmobbning indelas på individ- och organisationsnivå. Individnivån syftar till de egenskaper samt enskilda konsekvenser som individen riskeras att utsättas för som offer eller mobbare. Organisationsnivån utgör de förhållanden som präglar mobbning som exempelvis organisationskultur. På grund av de allvarliga konsekvenserna arbetsplatsmobbning kan medföra både för individen och organisationen är det av intresse att förebygga fenomenet. Sammanfattningsvis rekommenderas organisationer ha skriftlig antimobbningspolicy samt sofistikerad personalpraxis för att förebygga mobbning.

De västerländska kapitalistiska samhällena har övergått till en ny fas sedan 1970-talet och arbetet och produktionen har genomgått strukturella förändringar. Det har skett en övergång från det fordistiska industrisamhället, som karaktäriserades av massproduktion i stora fabriker och stabila arbetsförhållanden till postfordism som karaktäriseras av osäkerhet, instabilitet, föränderlighet och temporalitet. Målet med mitt arbete är att presentera olika teoretiska tolkningar och perspektiv som kan förklara dessa förändringar och granska hur förhållandet mellan kapitalet och arbete har fått nya former. Jag börjar min forskning med att presentera teorier som betonar ekonomiska och teknologiska faktorer i övergången till postfordism. Dessa är regleringsperspektivet, flexibel specialisering och nyschumpeterianism. Sedan presenterar jag teorier som analyserar hur kulturella och sociala faktorer har spelat en stor roll i kapitalismens förändringar. Här utgår jag från Michael Hardt och Antonio Negris nymarxistiska teorier i verket Imperiet. I det andra kapitlet granskar jag informationaliseringen av kapitalismen. Hur förändras kultur, idéer och information till ekonomiskt värde inom postfordismen? Jag presenterar Karl Marx värdeteori från verket Kapitalet och hans teori om det allmänna intellektet från verket Grundrisse och beskriver hur dessa teorier har inspirerat nymarxistiska teorier och begrepp som försöker förklara den förändrade kapitalistiska produktionen. Mitt mål är att skapa en bild av den mångsidiga debatten gällande postfordism. Till sist beskriver jag nya fenomen i arbetslivet såsom prekarisering, uberisering och performativt arbete Hurdana nya krav uppstår för arbetarna i den nya produktionen? På vilka sätt formas individers subjektivitet så att de är kreativa och produktiva arbetare? På vilket sätt har värdeskapandet spridit sig utanför arbetsplatsen och arbetstiden och hur har arbetslivets krav börjat omfatta alla livsområden? Dessa frågor försöker jag besvara med utgångspunkt i nymarxistiska teorier och speciellt Eetu Virens , Jussi Vähämäkis och Maurizio Lazzaratos forskning kring ämnet. Kapitalismens strukturförändring har skett både på grund av kapitalets krav för ökad tillväxt och arbetarnas egna behov för mer autonomi och flexibilitet inom arbete. Arbetet har blivit mer demokratiskt och mindre hierarkiskt, men samtidigt kan man påstå att den kapitalistiska värdeackumulationens logik har genomsyrat allt flera sfärer av människolivet och därmed har autonomin för subjekten som sociala aktörer minskat. Förhållandet mellan kapitalet och arbetet är dynamiskt, vilket betyder att produktionen förändras kontinuerligt. Det behövs en pluralitet av mångsidiga teorier då man granskar nya former av produktion. Produktionen av värde inom den informationella kapitalismen sker i hela samhället och en stor del av arbetet är obetalt. Eftersom den konkreta arbetstiden slutar att fungera som mått för värde, så behövs det nya former för kompensering av arbetarnas produktiva insats. Den förändrade kapitalismen kräver nya politiska lösningar som ifrågasätter lönearbetets centrala position i samhället.