Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "arbetsliv"

Sort by: Order: Results:

  • Baarman-Englund, Sonja (2020)
    Diskriminering inom arbetslivet är ett omfattande forskningsområde och diskriminering vid rekrytering är en viktig del av detta område. Tidigare studier har framförallt fokuserat på sociala skillnader och laglighetsaspekter i rekryteringssammanhang. Få studier har däremot undersökt diskriminering som ett socialt problem. Syftet med denna studie har varit att undersöka diskriminering i arbetslivet med fokus på anonym rekrytering och möjliga framtida rekryteringsmetoder som förebygger diskriminering. Denna studie ämnar besvara två forskningsfrågor: vad innebär diskriminering i arbetlivet och vilka är fördelarna och nackdelarna med anonym rekrytering som syftar till att förbygga diskriminering. Studier har visat på att detta fenomen kan studeras uttömmande utgående ifrån tre nivåer i samhället. Forskning har visat på att diskriminering vid rekrytering p.g.a. etnicitet, kön samt ålder förekommer allmänt på arbetsmarknaden trots lag som förbjuder sådant handlande. Det finns även diskrimineringsformer som inte nämns i lagen men som har betydande inverkan på strukturell, institutionell och individnivå. Denna insikt har medfört förslag om en anonym rekryteringsprocess där bl.a. kön samt ålder döljs i rekryteringens inledande skede. Frågeställningen handlar därför om huruvida sådana metoder kan motverka olika former av diskriminering. En ytterligare fråga gäller vilka former av diskriminering metoden visat kunna påverka positivt och negativt. Kritiken som riktats mot metoden visar på insikten om att det är svårt att avidentifiera ansökningar utan att tappa sådan information vilken har med sökandes kompetens och kvalifikationer att göra. Vidare anses individualiteten lida på bekostnad av anonymiteten. De primära källorna utgörs av internationella källor. Resultaten visade hur diskriminering i arbetslivet verkar på individnivå och olika former av systematisk diskriminering på strukturell och institutionell nivå i samhället. Anonym rekrytering visade sig kunna inverka på missgynnade gruppers möjligheter att passera anställningsprocessens första steg. Sammanfattningsvis kan en förståelse för hur diskriminering vid rekrytering skapas och upprätthålls i samhället bidra till ny kunskap kring diskriminering i arbetslivet. Studien visade på att avidentifierade ansökningar kan påverka rekryteringsprocessen i avsedd riktning och att den därmed inte kan betraktas som ineffektiv.
  • Alexandersson, Fanny (2023)
    Inom arbetslivet har mångfalden ökat samtidigt som användningen av olika grupper ökat. Mångfaldens inverkan på gruppdynamiken är ett komplext fenomen som fått mycket uppmärksamhet tvärvetenskapligt. Tidigare studier har främst fokuserat på att beskriva följderna utgående från perspektivet av social kategorisering och information-beslutsfattningsperspektivet. Syftet med denna avhandling är att redogöra för vad mångfald på arbetsplatser är och vilka konsekvenser det har på gruppdynamiken i arbetsgruppen ur socialpsykologiskt perspektiv. Resultaten indikerar att mångfald påverkar grupper både positivt och negativt men påverkas av flertal faktorer. Det mest centrala för positiva konsekvenser är gruppers förmåga att bearbeta den unika information som finns inom mångfaldiga grupper. Medan negativa konsekvenser ofta kan härledas till social kategorisering som bidrar till fördomar och stereotypier. För att grupper ska gynnas av mångfald krävs såväl individers som organisationens insatser. Med hjälp av ökad förståelse för komplexiteten av mångfaldens inverkan på gruppdynamiken kan bättre interventioner skapas för att främja positiva konsekvenser och förebygga negativa konsekvenser för att främja gruppers prestation och samarbete.
  • Weiss, Annica (2023)
    Syftet med denna litteraturöversikt är att på basis av tidigare forskning undersöka 1) orsaker, 2) konsekvenser och 3) förebyggande av arbetsplatsmobbning. Trots att det forskats mycket om arbetsplatsmobbning under de senaste årtioendena är mobbning på arbetsplatser fortfarande att stort problem som leder till en rad allvarliga konsekvenser. Arbetsplatsmobbning innebär mellanmänskliga konflikter och trakasserier på arbetsplatsen. Arbetsplatsmobbning innefattar inte enskilda trakasserier eftersom mobbning består av återkommande beteende. Arbetsplatsmobbning kan leda till långvariga och allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser för individer och organisationen. De primära källorna för avhandlingen är nordisk forskning och teorier publicerade i socialpsykologiska-, organisationspsykologiska-, aggressions,- och personalledningsjournaler. Flertal studier är gjorda i Finland vilket gör avhandlingen tillämpbar på finska arbetsplatser. Resultatet tyder på att arbetsplatsmobbning är ett komplext fenomen som orsakas av flera faktorer i samverkan. Orsaker till och konsekvenser av arbetsplatsmobbning indelas på individ- och organisationsnivå. Individnivån syftar till de egenskaper samt enskilda konsekvenser som individen riskeras att utsättas för som offer eller mobbare. Organisationsnivån utgör de förhållanden som präglar mobbning som exempelvis organisationskultur. På grund av de allvarliga konsekvenserna arbetsplatsmobbning kan medföra både för individen och organisationen är det av intresse att förebygga fenomenet. Sammanfattningsvis rekommenderas organisationer ha skriftlig antimobbningspolicy samt sofistikerad personalpraxis för att förebygga mobbning.
  • Blomfelt, Emilia (2017)
    Millenniegenerationens kvinnor ses som högpresterande på universiteten och i arbetslivet samtidigt som de i allt större utsträckning är utbrända samt lider av prestationsångest. Mitt syfte med avhandlingen är att ur ett sociologiskt perspektiv granska millenniegenerationens kvinnor med fokus på prestationskrav och arbetsliv. Millenniegenerationens kvinnor diskuteras i relation till såväl möjligheter som utmaningar i arbetslivet med hjälp av bland annat generationstillhörighet, normativ femininitet och sociala maktstrukturer. Motstridigheter i hur millenniegenerationens kvinnor uppfattas i arbetslivet påverkar kvinnors upplevelser av sina prestationer och av att räcka till, vilket synliggörs i det så kallade duktig flicka fenomenet. Genom att koppla ihop medias förhållningssätt med den rådande samhällsdiskussionen och den vetenskapliga debatten framställs en komplex bild av millenniegenerationens kvinnor i arbetslivet. De beskrivs som vinnare, offer, framgångsrika karriärkvinnor och utbrända prestationsprinsessor.