Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "asylsökande"

Sort by: Order: Results:

  • Strand, Sara (2021)
    En del av de som lämnar in sin asylansökan till Migrationsverket får avslag och måste lämna Fin-land. För de socialarbetare som arbetar med asylsökande är det vardag att bemöta människor med traumabakgrund och som har en svår livssituation. Mitt syfte är att undersöka hur socialarbetare upplever den emotionella sidan av sitt arbete med klienterna och hur de hanterar en situation när en klient blir avvisad eller utvisad. Tidigare forskning vittnar om en stor emotionell påfrestning för socialarbetare och att det kan leda till icke önskvärda copingmetoder samt utbrändhet hos socialar-betare. Studien består av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultaten visar att socialarbetare upplever att arbetet med asylsökande i hög grad kräver emotionella resurser men att de lärt sig vilka strategier som underlättar deras tunga känslor. Resultaten är till viss del överensstämmande med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att socialarbetare kan börja ifrågasätta den organisation de arbetar för, något som inte kom fram i denna studie. Förslag på fortsatt forskning är att undersöka copingmetoder hos erfarna versus nyutexaminerade socialarbetare.
  • Lindholm, Sofia Viola (2022)
    Migration är utöver en geografisk resa även en politisk och social resa. Invandring definierar både de geografiska och politiska gränserna hos nationalstaten. Då en asylsökande beviljas asyl i Finland börjar integrationsprocessen som ska hjälpa personen att bli en del av det finska samhället så fort som möjligt. Ur ett kritiskt perspektiv behandlas de sociala och politiska aspekterna av migration som kan leda till svårigheter för asylsökanden under integrationstiden. Integrationsbegreppets betydelse analyseras för att förstå hur uppfattningen om integration kan leda till konsekvenser för de som ska integreras. Analysen leder till slutsatsen att det är just uppfattningen om vad integration innebär som får konsekvenser för migranter. Migrationspolitiken borde framhäva relationer mellan alla människor i samhället, istället för att fokusera på det nationella och på att endast integrera migranterna.
  • Ståhl, Erik (2016)
    På grund av konflikter i bland annat Syrien har ett stort antal människor flytt från sina hemländer under 2015 och 2016. Dessa migrationsrörelser har i stor utsträckning haft Europa som mål, vilket i sin tur skapat en utmaning för europeiska länder att ta emot dessa människor. Inte sällan har flyktingfrågan, t.ex. hur många ett givet land ska ta emot, skapat politiska spänningar och reaktioner bland folk i Europa, så även i Finland. Den finländska befolkningen är rätt splittrad vad gäller inställningen till flyktingar. Somliga vill stänga gränserna helt och hållet, medan andra tycker Finland borde välkomna avsevärt fler. Denna splittring syns även på det partipolitiska fältet. Splittringen löper inte skarpt mellan regeringen och oppositionen, men regeringspartierna är i regel mindre villiga att ta emot flyktingar än oppositionspartierna. Som parlamentsfinansierat public service-bolag har Yle i uppgift att informera medborgarna om angelägenheter. I sin rapportering ska det oberoende rundradiobolaget gynna varken regering eller opposition. Därför är det befogat att granska hur Yle rapporterar om en så känslig fråga som flyktingfrågan. Detta gör det här arbetet genom att jämföra Yles gestaltning av flyktingfrågan gentemot regeringens. Materialet består av regeringens olika program och meddelanden om vad den ämnar göra åt flyktingfrågan, och Yle Uutisets webbartiklar som skrivits om dessa regeringstexter (samtliga regeringstexter och artiklar är bifogade som bilagor). Avsnittet från vilket materialet sållades ur sträcker sig från regeringsförhandlingarna i maj 2015 till maj 2016. Texterna som ingår i det slutliga urvalet är publicerade mellan september 2015 och mars 2016. Teoretiskt stöder sig arbetet på gestaltningsteori (eng. framing), alltså hur ett ämne gestaltas eller ramas in. Samma teori tjänar också i det här arbetet som metod, närmare bestämt Robert M. Entmans version av gestaltningsteorin. Enligt hans version bjuder en text in läsaren att tolka ett ämne på ett visst sätt, beroende av hur ämnet ramas in i texten. Denna ram består av fyra funktioner: texten definierar ett problem, diagnostiserar orsaken eller pekar ut den ansvariga till problemet, dömer den utpekade och föreslår och rättfärdigar åtgärder för problemet. Denna metod tillämpas alltså i arbetet på såväl regeringens texter som Yles artiklar för att jämföra hur de gestaltar flyktingfrågan. Resultatet talar inte direkt till Yles fördel. Som oberoende rundradiobolag ska det som nämnt inte gynna varken regering eller opposition, men i det här materialurvalet överlappar regeringstexternas och nyhetsartiklarnas ramar (alltså hur de gestaltar ämnet) rätt väl. Genomgående gestaltar båda parters texter flyktingarna som problemet och flyktingarna själva som ansvariga för problemet. Ställvis finns en diskrepans mellan regeringstexterna och artiklarna om problemet är ekonomiskt eller säkerhetsmässigt till sin karaktär, men även på denna punkt är de trots allt eniga i lejonparten av fallen.
  • Falenius, Ida Maria Micaela (2020)
    Principen om non-refoulement är en vedertagen princip inom migrationsrätten. Principen skyddar flyktingar, asylsökande och andra i jämställbar position från att utsättas för människorättskränkningar i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 3 i Europakonventionen. Principens kärna kan härledas ur artikeln i fråga, som utgör ett förbud mot tortyr. Principen förbjuder tillbakasändning och utvisning av flyktingar till ett område, om det finns skäl att misstänka att personen där kan utsättas för tortyr, förföljelse eller annan omänsklig behandling eller bestraffning. Med avhandlingen söker jag nå en ingående framställning av principen om non-refoulement samt identifiera de bedömningskriterier som appliceras vid tillämpningen av den. Syftet med min avhandling är att framföra nödvändigheten av principen om non-refoulement för att trygga den grundläggande och mänskliga rättigheten som principen är till för att skydda, nämligen människovärdet. I avhandlingen analyserar jag betydelsen av principen om non-refoulement. Ytterligare föremål för undersökningen är de anföranden och bedömningar som domstolar publicerat i sina avgöranden gällande beviljande av asyl, samt övriga fall som tangerar principen om non-refoulement. Forskningsfrågan i undersökningen: Vilka är de bedömningskriterier för non-refoulement som används i rättspraxis, och vad är den grundläggande betydelsen av principen i fråga? – besvarar jag genom tillämpning av den rättsdogmatiska och -historiska metoden. Källmaterialet består av litteratur och fördragstexter. För att utreda bedömningskriterierna analyserar jag fyra rättsfall från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och två årsboksavgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. Bedömningskriterierna för non-refoulement har som uppgift att fastslå att det finns tillräckligt vägande grunder för att misstänka en välgrundad fruktan för förföljelse, vilket kan betraktas som parallellt med någon egenskap som den ifrågavarande individen innehar. Bedömningskriterierna består av olika grunder för bedömningen, vilka utgår från en rad olika utrednings- och granskningsaspekter. Utan kriterierna skulle inte en enhetlig praxis för domstolarnas bedömningar av non-refoulement finnas. Konklusionen är att varje bedömning av ett fall som berör principen om non-refoulement bör alltid genomgå en mycket noggrann, och framför allt – individuell, granskning. Principens kärna ger principen om non-refoulement dess fundamentala betydelse. Kärnan utgörs av skyddet mot tortyr, förföljelse eller annan omänsklig behandling eller bestraffning. Principens grundläggande betydelse kan således anses vara dess uppgift som beskyddare av den specifika mänskliga rättigheten. Principen kan gestaltas som en skyddsprincip av vägande betydelse. Detta beror på dess betydelsefulla karaktär som beskyddare av människovärdet. Principen om non-refoulement binder samman två aspekter: respekten för de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt skyddet av individen som befinner sig i en utsatt situation, nämligen flyktingen. Att principen och dess innebörd regleras samt tryggas i den internationella rätten påvisar dess stora betydelse.