Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "attityd"

Sort by: Order: Results:

  • Åberg, Isabella (2016)
    Dagens socialskyddssystem kan i flera avseenden anses vara otillräckligt för dagens samhälles behov. Jag har velat ta reda på varför det kan anses vara så och varför basinkomsten skulle kunna vara ett alternativ för hur man kunde förnya dagens socialskyddssystem. Syftet med min avhandling är att undersöka attityden till basinkomsten bland Vänsterförbundets och Samlingspartiets representanter och språkrör, d.v.s. Kansan Uutiset respektive Verkkouutiset (Nykypäivä). Jag har särskilt fokuserat på hur man argumenterar för respektive emot en basinkomst i den offentliga debatten. Jag har analyserat de utvalda representanternas bloggtexter samt ovannämnda tidningars artiklar skrivna om basinkomst genom kritisk diskursanalys. Som teoretisk referensram har jag använt ofta förekommande argument för och emot en basinkomst. Studien visar att de båda partiernas representanter och språkrör argumenterar ganska olika för och emot en basinkomst. Vänsterförbundet och Samlingspartiet har olika tankar om hur en basinkomst skulle kunna påverka individers beteende och samhället i övrigt. Bland Vänsterförbundets representanter och språkrör Kansan Uutiset argumenterar man ofta för en högre basinkomst bl.a. för att medborgarna då inte skulle vara tvungna att ta emot vilket jobb till vilka villkor som helst eftersom en inkomst ändå skulle vara tryggad. Inom Vänsterförbundet lyfter man också upp att basinkomsten skulle minska på stigmatiseringen kring sociala förmåner. Överlag ser Vänsterförbundets representanter och Kansan Uutiset införandet av en tillräckligt hög basinkomst som en positiv åtgärd både för samhället och medborgarna. Bland Samlingspartiets representanter och språkrör är man oense om huruvida basinkomsten skulle vara en positiv eller negativ sak. Förespråkarna argumenterar för en basinkomst därför att de anser att den skulle sporra folk att arbeta men poängterar ändå att basinkomsten borde ha någon form av deltagande element och inte heller vara för hög för att inte vara passiverande. Motståndarna till basinkomsten inom Samlingspartiet anser ofta att en basinkomst skulle ge helt fel signal eller vara för dyr. Resultaten var inte överraskande eftersom de står i enlighet med de undersökta partiernas linje överlag. Vänsterförbundet fokuserar på hur man skulle kunna förbättra situationen för de mest utsatta grupperna i samhället. Samlingspartiet lyfter upp hur viktig arbetsmoralen är för medborgarna och att för höga förmåner skulle passivera individen.
  • Öhman, Malin (2017)
    Papperstidningen är en mycket omtalad medieform som får kämpa för att hålla sig kvar på dagens hårda marknad. Digitaliseringen utmanar papperstidningen och gör att konkurrensen om läsare och prenumeranter blir allt hårdare. Speciellt bland ungdomar minskar intresset för papperstidningen och de är i stället allt mer inriktade på sociala medier. Syftet med de här kandidatavhandlingen är att undersöka unga vuxna österbottningars medieanvändning och syn på papperstidningen och jämföra hur deras medieanvändning stämmer överens med tidningen Vasabladets målgruppsval och framtida satsningar. Vasabladet används som exempel i avhandlingen och chefredaktören intervjuades hösten 2015 för att få en bild av tidningens syn på hur efterfrågan ser ut och vad som enligt dem är värt att satsa på. Resultatet av forskningen som rör Vasabladet visar att de vill satsa på det digitala och utveckla Vasabladet till mer än en papperstidning för att intressera yngre åldersgrupper. Nyberg menar att nya tjänster måste utvecklas, som unga medieanvändare är villiga att betala för. Som datainsamlingsmetod användes semistrukturerad kvalitativ intervju. Sex österbottningar i åldern 18–25 intervjuades hösten 2015, med motivationen att det tidigare har gjorts ingående forskning om tonåringars medievanor men forskning som rör unga vuxna är inte lika vanlig. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys och en form av närläsning. Resultatet av intervjuerna med de unga vuxna var någorlunda överraskande och avslöjade en generation unga vuxna som befinner sig i en brytningspunkt mellan digitalt och papper, mellan en gammal och ny medievärld. Mentalt befinner de sig fortfarande i en ideal värld där de hinner och vill läsa papperstidningen dagligen, i verkligheten läser de mycket sällan en dagstidning överhuvudtaget och ännu mer sällan läser de tidningen i pappersformat. Endast en av informanterna läser e-tidningen dagligen. De som har tillgång till e-tidningen läser den ett par gånger per vecka. Avhandlingen undersöker och belyser den här ambivalensen som informanterna befinner sig i, att å ena sidan uppvisa ett intresse för papperstidningen och hoppas på en framtid för den, och samtidigt nästan uteslutande använda sociala medier som nyhetskälla.