Browsing by Subject "attityder"

Tiivistelmä - Referat - Abstract Det har pågått en diskussion om avkriminalisering av cannabis i offentligheten under de senaste åren. Politiker har uttalat sig i frågan, och ett lagförslag om avkriminalisering om cannabis nådde över 50 000 underskrifter i november 2019. Även antalet personer som uppger sig använda cannabis har ökat stadigt de senaste åren. I denna avhandling granskar jag hur socialarbetare upplever diskussionen och debatten om avkriminalisering av cannabis. Syftet med min avhandling är att generera ny kunskap om hur socialarbetare upplever diskussionen om avkriminalisering av cannabis, samt vilka aspekter relaterade till professionell identitet och yrkesfält som påverkar denna upplevelse. Mitt forskningsmaterial består av tre intervjuer utförda under hösten och vintern 2019. Materialet är analyserat med innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram är rollteori samt Karaseks och Theorells krav-stöd-kontroll-modell, som jag använt i tolkningen av materialet och i syntetiseringen av resultaten. Studien synliggör olika upplevelser av diskussionen av avkriminalisering av cannabis på sina arbetsplatser och i sina arbetsgemenskaper, samt hur diskussionen tangerar ens professionella roll. Det kommer även fram att det råder olika diskurser inom socialt arbete gällande avkriminalisering av cannabis och drogpolitik överlag, där det kan anses existera en tudelning mellan den juridiska diskursen och den liberala.

Med avstamp i de snabba förändringarna i medielandskapet är det motiverat att undersöka hur studerande förhåller sig till nyheter. Tidigare forskning visar att ungdomar saknar rutiner i sin nyhetskonsumtion och att de inte skiljer mellan amatörproducerat och professionellt medieinnehåll. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur studerande vid Svenska social- och kommunalhögskolan förhåller sig till nyheter, mot bakgrund av tidigare forskning kring ungdomars attityder till nyheter. En annan frågeställning som besvaras är vilken typ av nyhetsdefinition som aktualiseras bland de studerande och hur den placerar sig i förhållande till mediernas nyhetskriterier. Metoderna som tillämpades var både kvantitativa och kvalitativa. Studien inleddes med en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning. Efter att innehållet analyserats genomfördes den kvalitativa delen av studien i form av fem strukturerade intervjuer. Det kvalitativa innehållet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att studerande vid Soc&kom har ett mer analyserande och reflekterande förhållningssätt nyheter än ungdomar. Informanterna i denna studie ansåg att nyheter är viktigt och prestigefullt, och de flesta kände att de borde konsumera mera nyheter. Även ungdomar upplever att nyheter är viktigt, åtminstone i teorin. Ungdomar saknar däremot rutin i sin nyhetskonsumtion, medan informanterna i denna studie konsumerade nyheter mer regelbundet. Jämfört med tidigare forskning visar resultaten i denna studie att universitetsstudier har en positiv effekt på nyhetskonsumtionen eftersom man blir mer källkritisk och medveten i sin nyhetskonsumtion. Den andra frågeställningen var hur journalistiken förhåller sig till nyheter jämfört med studenternas förhållningssätt. Det fanns inga märkvärdiga skillnader mellan de journalistiska nyhetskriterierna och de kännetecken som de intervjuade informanterna uppgav att får dem att vilja läsa en nyhet. Vissa nyhetskriterier upplevdes som viktigare än andra, till exempel betonade informanterna att de intresseras av nyheter som erbjuder delade värderingar och erfarenheter, är uppseendeväckande samt ligger nära i fråga om plats och kultur. Nyheter som parodierar, är ofullständiga, kontroversiella, eventuellt osanna eller handlar om kändisar verkade inte intressera de intervjuade informanterna.

Den här studien utreder hur känsliga det ungerska samhällets institutioner är till attitydförändringar hos befolkningen. Läget i Ungern är särskilt intressant med tanke på den kritik som riktats mot statsminister Viktor Orbáns styre. Studien utförs genom att granska resultat från Eurobarometer-undersökningar och European Social Surveys från åren 2004, 2006, 2008, 2010, 2012 och 2014. Studien undersöker hur den ungerska befolkningens tilltro till fem olika institutioner förändrats under tidsintervallet. Dessa institutioner är rättsväsendet, politiska partier, parlamentet, regeringen och Europeiska Unionen. De olika årtalen jämförs och utvecklingsmönster för attitydförändringarna kartläggs. Dessutom jämförs de två undersökningarna med varandra. Resultaten analyseras utgående från teorin om anomi och auktoritära karaktärsdrag. Studien kommer till slutsatsen att stora förändringar i befolkningens attityder kan förekomma, men att ungrare under så gott som hela tidsintervallet har väldigt låga nivåer av tilltro till de flesta institutioner. Det blir dock svårt att avgöra huruvida tilltron till de utvalda institutionerna har minskat under tidsintervallet, eftersom resultaten från undersökningarna delvis står i kontrast med varandra. Eurobarometrarna tyder på minskande nivåer av tilltro till samtliga institutioner, medan European Social Survey visar på en liten ökning i tilltron till de flesta institutioner. Ifall ungrarnas attityder till samhälleliga institutioner faktiskt har blivit mera negativa kan det bero på en spridning av anomi i samhället.

Syftet med avhandlingen är att genom litteraturgenomgång kartlägga vilka socialpsykologiska faktorer och grupprocesser kan förklara främlingsfientlighet. Forskning och aktuella rapporter tyder på att främlingsfientlighet är ett omfattande samhälleligt problem som utsätter speciellt nationella minoritetsgrupper för främlingsfientlig diskriminering. Angående den teoretiska bakgrunden av främlingsfientlighet finns det inte något entydigt svar, utan fenomenet förklaras i avhandlingen exempelvis från olika perspektiv både som otillräcklig kontakt med utgruppen, ett hot mot den sociala identiteten, ett materiellt hot och genom perspektivet av ny rasism. Några viktiga teorier som avhandlingen fokuserar på är teorin om social identitet, den realistiska gruppkonfliktteorin och forskning om utgruppshat och ingruppskärlek. Resultaten visar att främlingsfientlighet är ett mångfacetterat problem som har sin grund i socialpsykologiska faktorer som samverkar och förstärks genom grupprocesser. Centralt i främlingsfientlighet är attityder, gruppåverkan, kontexten av in- och utgrupp och hot mot ingruppen. Avhandlingen sammanställer en socialpsykologisk grund av existerande litteratur kring både bakomliggande orsaker och relevanta teorier för att klargöra för fenomenet främlingsfientlighet. Med denna avhandling som en riktgivande grund kunde fortsatta studier kunde bidra med att undersöka djupare i kontexten där främlingsfientlighet uppstår.