Browsing by Subject "barnens rättigheter"

Varje elev i grundskolan och studerande i gymnasiet har rätt till en trygg studiemiljö. Lärare ser till att denna rättighet tillgodoses, och som verktyg för att utföra denna uppgift, har lärare tillgång till disciplinära åtgärder som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning och i gymnasielagen. I denna avhandling granskas de disciplinära åtgärderna som används i grundskolan och i gymnasiet ur ett offentligrättsligt perspektiv. Forskningsfrågan gäller elevens rättsskydd i de disciplinära situationerna. Med hjälp av gällande lagstiftning och rättspraxis undersöks hurdan tillsyn och kontroll av skolor och lärare som utövas i situationer där disciplinära åtgärder vidtas. Syftet är att granska hurdana resultat har uppnåtts i övervakningssituationer, och om de har lett till att elevens rättigheter tryggas. De disciplinära åtgärderna i grundskolan är avlägsnande från klassrummet, kvarsittning, skriftlig varning och avstängning för viss tid. Av dessa är de två sist nämnda disciplinära straff. De disciplinära straffen är förvaltningsbeslut, vilket innebär att eleven ska delges ett skriftligt beslut med besvärsanvisning om det disciplinära straffet. I gymnasiet är de disciplinära åtgärderna skriftlig varning, avstängning för viss tid samt uppsägning från elevhem för viss tid eller den tid som återstår av studierna. En studerande kan även bli tillsagd att lämna klassrummet om hen stör undervisningen, eller förvägras rätten att delta i undervisningen för högst tre arbetsdagar, om hen äventyrar säkerheten för en annan studerande eller personalen. I det finländska rättsväsendet finns det flera olika instanser som övervakar verksamheten inom utbildningsväsendet. Beslut som påverkar elevens ställning kan i många fall överklagas. Man kan anföra besvär hos förvaltningsdomstolen, men även göra klagomål över utbildningsanordnarens verksamhet till regionförvaltningsverket, andra utbildningsmyndigheter samt riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern. De avgöranden som behandlas i denna avhandling visar att elevens rättsskydd även försäkras repressivt i Finland av olika instanser. Det sker främst i de fall där eleven eller oftast en närstående till eleven själv anser att hen blivit ojust behandlad och anför klagomål, men i vissa fall kan ärendet tas upp till behandling på till exempel justitieombudsmannens eget initiativ. Man kan ställa frågan, ifall åtgärderna är tillräckliga. Behandlingstiderna av ärenden i både förvaltningsdomstolar, hos justitieombudsmannen och regionförvaltningsverket kan vara väldigt långa. Om behandlingen av ett ärende drar ut på tiden, måste eleven leva i ovetskap om slutresultatet av något som har en stor inverkan på hens liv. Osäkerhet i sin tur kan påverka en ung människas välbefinnande och mentala hälsa, och det kan leda till ytterligare besvär i livet och i studierna. Detta gäller i de fall där behandlingen av ärendet påbörjas. De yngsta eleverna är under 10 år gamla, och kan inte förväntas känna till sina rättigheter. Om en ung elevs rättigheter kränks, kan det hända att ingen någonsin får veta om det, och då finns det inte heller något som skyddar eleven från samhällets övergrepp. Det som även måste tas i beaktande är vårdnadshavares resurser och möjligheter att driva ärenden vidare. Alla har olika förutsättningar, och det är oftast de starka vårdnadshavarna med bättre ställning i samhället som gör klagomål över situationer där en elevs rättigheter misstänks ha kränkts. Utgångsläget borde ändå vara att rättsskyddet tillgodoses preventivt, så att så få skyddande mekanismer som möjligt behövs.