Browsing by Subject "beroende"

TikTok är ett av de aktivaste sociala medierna i världen. Plattformen använder sig av en välutvecklad algoritm som erbjuder användaren lämpliga videor för att få personen att fortsätta tittandet. Den massiva tidsanvändningen på TikTok resulterar i att gränsen mellan att vara eller bli beroende är nästan osynlig. Internetberoende är ett fenomen som har liknande drag som TikTok-beroendet. Skillnaden är att det inte gjorts så mycket forskning kring beroendet av TikTok. För att mäta internetberoende har Young (1998b) skapat mätverktyget Internet Addiction Test (IAT). Genom att använda IAT som bas har jag skapat ett test för att mäta beroendet av TikTok. I min avhandling vill jag få svar på forskningsfrågorna: Förekommer det ett TikTok-beroende och hur ser det eventuella beroendet ut? Hur väl fungerar verktyget IAT för att mäta TikTok-beroende? Jag översatte frågorna från IAT och tillämpade dem så att de passade in på TikTok. Sedan delade jag ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt frågeformulär på sociala medier. Svarsfrekensen på formuläret var hög. Formuläret fick 39 svar och åldern på respondenterna varierade från 18 till 50 år. Resultatet av testet analyserades med hjälp av IAT-skalan. Det visade sig att det finns ett TikTok-beroende och att beroendet kan variera från svagt till måttligt. Av de 39 respondenterna använde 66.7 procent TikTok på en normal nivå, medan 25 procent hade ett svagt beroende och 8,3 procent visade ett måttligt beroende av TikTok. De frågor som hade fått flest poäng sammanlagt var frågor som handlade om applikationens användning som tidsfördriv eller distraktion. De respondenter som ansågs vara beroende fick också höga poäng i frågor gällande depression, irritation och relationer. Avhandlingen fungerar som en pilotstudie för en större studie där testet skulle kunna identifiera personer som är beroende av TikTok. Genom att kombinera testet med intervjuer skulle man få mer information om hur stor andel av användarna är beroende men också hur beroendet påverkar människors liv, relationer och beteende på en personlig nivå.

Användning av opioider ökar hela tiden. Detta leder till ett ökat behov av resurser vid missbruks- och beroendevården. Opioidberoende är en komplex sjukdom som påverkar människans psykiska och fysiska välbefinnande. Opioidberoende vårdas med substitutionsbehandling. Substitutionsbehandling ges åt alla personer som har ett diagnostiserat opioidberoende. Behandlingen innebär medicinskt behandling och psykosociala interventioner. Målet med substitutionsbehandling är att minska skador som är orsakade av opioider eller att personen skall rehabiliteras. I Finland har man gett substitutionsbehandling från slutet av 1990. Vården har utvecklats mycket, men ändå diskuteras om vad den optimala vården skall innebära. Studier visar att psykosociala vårdmetoder förbättrar vårdresultat men ändå har man övergått till en mer läkemedelsorienterad substitutionsbehandling i Finland. Syftet med denna litteraturstudie är att utgående från tidigare forskning (1) beskriva vad substitutionsbehandling innefattar, (2) studera hurdana psykosociala vårdmetoder som tillämpats för substitutionsbehandling och (3) hur patienterna upplever substitutionsbehandlingen? De primära källorna utgörs av inhemska vårdrekommendationer och internationella journaler som handlar om substitutionsbehandling. Resultaten visar att psykosocialt stöd förbättrar vårdresultaten, men oklart är att vilka metoder som borde användas, hur och i vilket skede av behandlingen. Studierna visar att det finns en paradox mellan upplevelser av substitutionsbehandling och hur behandling borde enligt studier förverkligas. Kort sagt enligt studier har patienter med starkare social funktionsförmåga nytta av mindre strikta och täta behandlingsmetoder, medan patienter med mer kaotisk och ostabil livssituation sannolikt behöver mera kontinuerligt psykosocialt stöd och kontakt med personal.