Browsing by Subject "coping"
Now showing items 1-4 of 4
-
(2021)Enligt adoptionslagen kan gifta par och ensamstående adoptera ett barn. Däremot står det också att ”barnet ska placeras i en familj där han eller hon får två adoptivföräldrar, om det inte med tanke på barnets bästa finns synnerligen vägande skäl för placering i en familj med en ensam förälder”. Syftet med avhandlingen var att utreda vad det innebär att ensam adoptera ett barn från utlandet. För att nå detta syfte har jag använt mig av följande delfrågor: 1. Hurdana känslor och tankar hade de ensamstående adoptivföräldrarna under adoptionsprocessen? 2. Vilka stödformer och copingstrategier använde de för att hantera dessa känslor och tankar? 3. Hurdana förutsättningar hade de att adoptera? Avhandlingen studerar adoptivföräldrars erfarenheter av adoptionsprocessen. För att få en helhetsbild över adoptivföräldrarnas upplevelser har jag använt mig av teman såsom känslor, tankar, stöd, copingstrategier och förutsättningar. Som stöd till min forskning har jag använt mig av stödteorier och copingstrategier, skrivna av bl.a. Gottlieb & Bergen (2010) samt Folkman & Lazarus (1980; 1984; 1985). Därtill är också dessa källor väsentliga i min studie: Eriksson (2009), Socialstyrelsen & Myndigheten för Internationella Adoptionsfrågor (2007) och Rogers (2018). I min kandidatavhandling har jag valt att använda mig av ett eget empiriskt material, som samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fyra stycken ensamstående adoptivföräldrar som har adopterat barn från Ryssland, Thailand och Indien. Materialet analyserades sedan med hjälp av en styrd kvalitativ innehållsanalys. Ur studiens resultat framkom det att adoptivföräldrarnas adoptionsprocess bestod av bland annat känslor av stress och ångest men också hopp och lycka. För att hantera de känslor som uppstod under adoptionsprocessen använde adoptivföräldrarna främst sig av den emotionsfokuserade copingen samt olika stödformer. I resultatet framkommer det att det inte endast är det emotionella stödet som var viktigt för adoptivföräldrarna, utan alla former av stöd var väsentliga. Det mest betydelsefulla stödet fick de av vännerna och familjen. Dock var också stödet av andra adoptivföräldrar och adoptionssökande viktigt. Även om det fanns ett flertal likheter i adoptivföräldrarnas berättelser framkommer det också i studiens resultat att ”Ingens process är säkert den andras lik”.
-
(2021)En del av de som lämnar in sin asylansökan till Migrationsverket får avslag och måste lämna Fin-land. För de socialarbetare som arbetar med asylsökande är det vardag att bemöta människor med traumabakgrund och som har en svår livssituation. Mitt syfte är att undersöka hur socialarbetare upplever den emotionella sidan av sitt arbete med klienterna och hur de hanterar en situation när en klient blir avvisad eller utvisad. Tidigare forskning vittnar om en stor emotionell påfrestning för socialarbetare och att det kan leda till icke önskvärda copingmetoder samt utbrändhet hos socialar-betare. Studien består av tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultaten visar att socialarbetare upplever att arbetet med asylsökande i hög grad kräver emotionella resurser men att de lärt sig vilka strategier som underlättar deras tunga känslor. Resultaten är till viss del överensstämmande med tidigare forskning. Tidigare forskning visar att socialarbetare kan börja ifrågasätta den organisation de arbetar för, något som inte kom fram i denna studie. Förslag på fortsatt forskning är att undersöka copingmetoder hos erfarna versus nyutexaminerade socialarbetare.
-
(2022)Mitt syfte med kandidatavhandlingen är att utifrån tidigare litteratur studera upplevd akademisk stress och stresshantering bland studerande vid distansstudier. Avhandlingen sammanställer relevant forskning om akademisk stress och distansundervisning för att bilda en förståelse av dess konsekvenser. Avhandlingens fokus ligger på frågorna: Hur inverkar distansundervisning på akademisk stress hos studerande, och vad är dess följder. De undersökningar som analyserades relaterar till insatser såsom distansundervisning under covid-19-pandemin. Vetenskapliga artiklar som valdes för översikten var för det mesta publicerade under covid-19-pandemin och ofrivillig social distanseringen. Eftersom den globala pandemin har gjort distansundervisning nödvändig runt om i världen avgränsar jag inte material till studerande från ett specifikt geografiskt område. Resultaten visar att den påtvingade distansundervisningen höjer studerandes upplevda akademiska stress för det mesta. Vissa studier föreslår att stress på grund av social distansering visar tecken på att vara fördelaktig för de studerandes akademiska framgång. Socialt inflytande, såsom socialt akademiskt tryck och socialt stöd visar signifikanta effekter på studenternas mentala välmåga.
-
(2019)ABSTRACT Självmord är en vanlig dödsorsak och påverkar varje år många finländare. Jag har velat ta reda på vilka upplevelser personer har efter att de förlorat en familjemedlem i självmord. Syftet med min avhandling är att undersöka uppevelser efter en familjemedlems självmord. Min avhandling kommer att koncentrera sig på dessa upplevelser utgående från copingteorin och teorin om stigma. Jag har intervjuat fyra informanter för att analysera hurdana upplevelser dessa personer har. Jag är intresserad av om de upplevt stigma och på vilka sätt de har handskats med sorgen. Studien visar att stigman har varit närvarande i en del av sorgeprocesserna på olika sätt. Stigman har uttryckts på olika sätt, t.ex. genom att informanten har valt att hålla självmordet hemligt. Det har också visat sig att en av informanterna har blivit behandlad mycket annorlunda efter förlusten och informanten har känt att hen inte vill vara känd som den som förlorat en familjemedlem i självmord. Vanliga upplevelser under sorgeprocessen har varit skuld och skam, dessa känslor går hand i hand med stigma. Informanternas upplevelser av stigma är mycket annorlunda, man kan tänka sig att relationens karaktär har ett samband med känslorna av stigma. Informanternas sätt att hantera sorgen har varit mycket varierande. Vanliga copingstrategier i studien har varit undanflykt, självsamtal, socialtstöd, meningsskapande och stöd av professionella. Informanterna lyfter fram ett stort missnöje med den psykiatriska vården som de själva och deras anhöriga har fått både före och efter förlusten. Copinstrategierna är närvarande i informanternas vardag. Som resultat i min avhandling kan man se att det inte finns ett enda rätt sätt att handskas med sorgen efter en förlust. Det visar sig att personerna har haft olika upplevelser efter förlusten och även olika copingstrategier. Man kan se att stigman har varit närvarande i tre av fyra informanters sorgeprocesser. Alla informanter har använt sig av olika copingstrategier för att hantera sorgen, bland annat undanflykt och socialt stöd. Som socialarbetare möter man personer i olika kriser och därför är det viktigt att förstå hur olika sorgeprocessen kan se ut. Det är viktigt att det finns olika former av stöd i olika situationer i sorgeprocessen. Nyckelord: självmord, sorg, upplevelser, coping, stigma
Now showing items 1-4 of 4