Skip to main content
Login | Suomeksi | På svenska | In English

Browsing by Subject "copingstrategier"

Sort by: Order: Results:

  • Björkskog, Jennie (2018)
    I nuläget är över 65 miljoner människor på flykt från sina hem, varav hälften är barn under 18 år. Många av barnen reser ensamma eller separeras från sina familjer under flykten. Ensamkommande flyktingbarn definieras som personer under 18 år som anländer utan sina föräldrar. Till Europa anlände år 2015 runt 80 000 ensamkommande flyktingbarn. Syftet med denna avhandling är att på basis av tidigare studier beskriva förekomsten av psykisk ohälsa hos ensamkommande flyktingbarn och identifiera risk-och skyddsfaktorer som påverkar deras psykiska hälsa. Denna avhandling genomförs som en litteraturstudie. Resultatet visar att de vanligaste psykiska symtomen hos ensamkommande flyktingbarn är relaterade till ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Tre centrala riskfaktorer som inverkar på barnens psykiska hälsa identifierades: traumatiska upplevelser, social isolering och samhälleliga faktorer. Traumatiska upplevelser var den faktor som i högsta grad ökar risken för psykisk ohälsa men även migrationsprocessen i det nya landet hade stor inverkan. Vidare identifierades tre skyddsfaktorer som inverkar på barnens psykiska hälsa: socialt stöd, skolan och individuella copingstrategier. Det sociala stödet kunde komma från familj, vänner eller professionella. Individuella copingstrategier, som positiv attityd och tron har även visat sig ha stor betydelse för barnens psykiska hälsa. Det är viktigt att vuxna som kommer i kontakt med ensamkommande flyktingbarn har kunskap om barnens situation och psykiska hälsa för att kunna förebygga psykisk ohälsa. Det skulle även vara viktigt med ett bättre samarbete mellan olika instanser, eftersom många av barnen uppger att de känner sig ensamma trots att de är omgivna av många stödpersoner.
  • Forsblom, Krista (2017)
    Syftet med min forskning var att få en djupare förståelse över följande frågor: Hurdana faktorer upplever socialarbetarna att stöder deras arbetstillfredsställelse, hur beskriver de upplevelser av moraliska kval, samt hurdana copingstrategier använder de för att klara av sitt arbete i kontext av otillräckliga resurser? Den här forskningen var kvalitativ till sin karaktär och bestod av intervjuer med fem socialarbetare. Den kan inte generaliseras, men den kan ge en djupare förståelse för fenomenet. Man kan dra vissa slutsatser från min forskning. Resultatet visar att två faktorer klart ökar socialarbetarnas arbetstillfredsställelse enligt deras egen uppfattning. Den första faktorn är arbetets karaktär. Alla fem socialarbetare som deltog i studien beskrev hur de upplevde att arbetet innehöll varierande och mångsidiga uppgifter och/eller att interaktion med klienterna var något som de upplevde att ökade deras arbetstillfredsställelse. Den andra faktorn var betydelsen av relationer på arbetsplatsen, speciellt med arbetskompisarna, men även med cheferna. Två av socialarbetare som deltog i forskningen hade haft upplevelser av moraliska kval i sitt nuvarande arbete. En arbetare hade haft känslor av moraliska kval i sitt fördetta arbete. Moraliska kval tog sig uttryck mest i att socialarbetarna funderade på arbetsärenden hemma. De upplevde även känslor av moraliska kval då de var tvungna att agera mot sina egna yrkesetiska värderingar på grund av antingen otillräckliga resurser eller organisationens linjedragningar. Några av socialarbetarna lyfte upp cyniska tankar som hade uppstått i situationen då de den tunga arbetssituationen hade varat en längre tid. Även känslan av utmattning och sömnproblem togs upp av två av socialarbetarna. Socialarbetare som deltog i studien använde olika copingstrategier för att klara av t. ex. tidsbristen eller stor arbetsmängd. Den copingstrategi som socialarbetarna i min studie använde mest var prioritering. Båda barnskyddsocialarbetarna upplevde att om de fick diskutera prioriteringsfrågor med sin chef var det något som hjälpte dem i deras arbete. Delegering som copingstrategi nämndes av tre socialarbetare. Att prata om situationen och få förståelse, nämndes av flera socialarbetare. Att jobba övertid var även en strategi som användes av flera socialarbetare. Flera socialarbetare nämnde att en sänkning av kvalitén av en del av arbetet användes som en copingstrategi.