Browsing by Subject "covid-19"

Syftet med avhandlingen är att ta reda på och beskriva hur coronapandemin påverkat arbetsmarknaden och hurdana konsekvenser det kan ha för välfärden. För att kontextualisera redogörs kort för hur en tidigare stor kris, 1990-talets recession påverkade arbetsmarknaden och hurdana konsekvenser den haft. I avhandlingen används tidskriften Työpoliittinen aikakauskirja som material. Tidskriften behandlar aktuella frågor på arbetsmarknaden och publiceras av Arbets- och näringsministeriet fyra gånger per år. Analysmetoden är materialstyrd kvalitativ innehållsanalys. Som teoretisk referensram används Durkheims teori om social integration och Antonovskys salutogena perspektiv på välmående. I tidskriften kommer fram tre teman i arbetslivets förändringar orsakade av pandemin; förändring, distansarbete och sysselsättning. Förändring genomsyrar alla artiklar. De snabba förändringarna som följd av pandemin orsakar att gamla prognoser, trender och resultat från projekt inte gäller mer i pandemiomständigheter. För att åtgärda det, och få begriplig samt relevant information har många samarbetsprojekt startat med syfte att följa med aktuella dagsläget på arbetsmarknaden i pandemin. Distansarbete, vilket förekommit i begränsad utsträckning innan pandemin, har genomsyrat arbetslivet även i branscher som inte haft etablerat distansarbete, t.ex. social- och hälsovården. I branscher där distansarbete är möjligt, som bl.a. hotell- och restaurangbranschen har pandemin däremot orsakat arbetslöshet som följd av begränsningsåtgärderna, som togs i bruk för att minska spridningen av covid-19.

Syftet med denna avhandling är att ge en bild av funktionshindrade människors grundläggande och mänskliga rättigheter i undantagstillstånd. I avhandlingen görs en översikt av följderna av covid-19-pandemins begränsningsåtgärder för tryggandet av funktionshindrades grundläggande och mänskliga rättigheter. Covid-19-pandemins undantagstillstånd har kastat ljus på den institutionell diskriminering som funktionshindrade personer ännu på 2020-talet hamnar uppleva. Inom den funktionshindrade människogruppen finns en människogrupp som ofta blir bortglömd. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta begränsade möjligheter att uttrycka sig i fråga om självbestämmande, vilket gör funktionshindrades intresseorganisationers uttalanden nödvändiga i beslutsfattande. Rörelsefriheten är en rättighet som tryggas för alla människor, såväl på grundlagsnivå som i internationella människorättsfördrag. De myndighetsutlåtanden och rättsfall som behandlas i avhandlingen tar ställning till det besöksförbud som sattes upp i serviceboenden och konstaterades vara olagliga. Besöksförbudet är inte en engångsföreteelse, utan begräsningsåtgärderna speglar den allmänna synen på att rättigheterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning kan begränsas med lägre tröskel än övriga funktionshindrade samt icke-funktionshindrade. Kränkningar av rättigheter som rörelsefrihet är tätt sammankopplade med institutionell makt, som fortsättningsvis lever kvar. Avhandlingens slutsats är att funktionshindrades grundläggande och mänskliga rättigheter på ett grovt sätt har kränkts i covid-19-pandemins undantagsförhållanden i Finland. För att undvika liknande kränkningar av de allra mest grundläggande rättigheterna, bör de funktionshindrade själva samt intresseorganisationer innefattas i allt beslutsfattande som gäller dem och deras rättigheter. Personer med intellektuell funktionsnedsättning bör behandlas som individer och inte som en grupp på basis av en diagnos. Ett funktionshinder i sig berättigar inte frihetsberövande eller användandet av begränsningsåtgärder.