Browsing by Subject "datajournalistik"

Sedan internet blivit en etablerad del av människors vardag utspelar sig stora delar av det offentliga samtalet på andra ställen än i de traditionella mediekanaler som tidigare haft en nyckelposition. Syftet med avhandlingen är att erbjuda en ingång till hur en så kallad kvantitativ kulturjournalistik, med hjälp av attitydanalytiska metoder, kunde spela en roll i att bevaka detta nya, utspridda offentliga samtal. Med utgångspunkt i den ständigt växande datajournalistiken kartläggs de rådande förutsättningarna för att i journalistiskt syfte avgöra attityden i texter med hjälp av automatiserad attitydanalys. I avhandlingen testas också Python-baserade programmet Textblobs kapacitet som verktyg för attitydanalys. I testerna används ett material bestående av drygt 3000 musikrecensioner ur boken Rock Albums of the '70s: A Critical Guide. Kartläggningen visar att attitydanalys är ett forskningsområde som har potential att stödja kvantitativ kulturjournalistik. Samtidigt existerar det fortfarande tekniska hinder för attitydanalys, såsom svårigheten att hantera naturligt språk algoritmiskt och risken för diskrepans mellan det textmaterial som används i tester och det som undersöks i praktiken. Det gör att attitydanalys ännu inte kan garantera att journalistikens trovärdighet ökar, vilket innebär att kvantitativ kulturjournalistik inte fyller alla krav som ställs på datajournalistik. Testerna av Textblob visar att programmet inte presterar på en nivå som journalistisk tillämpning skulle kräva. Det som ändå talar för Textblob är dess öppna källkod som gör det möjligt för vem som helst att modifiera och därmed förbättra programmet enligt sina egna behov. Den här avhandlingen ger en fingervisning om hur kulturjournalistiken kan röra sig i riktning mot datajournalistik, i synnerhet hur attitydanalys kan tillämpas inom journalistik. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka olika webbskrapningsmetoder för insamling av texter från det utspridda offentliga samtalet, samt på att utföra tester med olika typer av attitydanalysmetoder (till exempel stödvektormaskiner, en textklassificeringsmetod vars prestation förbättras med maskininlärning) och olika typer av textmaterial.

En studie om utvecklingen av redaktionell webbanalytik är aktuell i och med att mediebranschen står inför stora möjligheter och utmaningar i en värld där utnyttjande av data för insikter kan vara den viktigaste konkurrensfördelen för en organisation. Mediebranschen har internationellt sett tagit sina första steg mot redaktionell webbanalytik, men samtidigt har den ännu mycket att lära sig från andra branscher. (Cherubini & Nielsen 2016) Samtidigt kommer EU:s nya regler om användningen av konsumenters personliga data i kraft som ger konsumenterna mer makt att bestämma vilka organisationer som får samla in data om dem, och vilken typ av data i så fall (Datainspektionen 2017). För att förstå hur medieorganisationer kan positionera sig bäst för att fortsättningsvis åtnjuta konsumenternas förtroende, och därmed få rätt att samla in data från dem för att få en konkurrensfördel, undersöks i den här studien vilka aspekter som inverkar på om konsumenterna kan acceptera att personlig data samlas in om dem för redaktionell webbanalytik. Den här litteraturstudien går igenom bakgrunden till redaktionell webbanalytik och hur den håller på att utvecklas samt hurdana förändringar som krävs i medieorganisationerna för att möjliggöra ibruktagandet av sofistikerad redaktionell webbanalytik. Jag diskuterar också branschens framtid genom att reflektera över exempel från avancerade journalistiska organisationer och andra relevanta företag. Dessa framtida möjligheter pejlas mot konsumenternas inställning till insamling av personlig data i en mediekontext. Studiens resultat visar att medieorganisationer behöver samla in konsumenternas demografiska data, beteendedata, och ha möjligheten att aggregera de här på ett meningsfullt sätt. Varumärke är centralt för att skapa förtroende för insamling av personlig data hos konsumenterna. Hur varumärket ses inverkas å sin sida av flera aspekter så som journalistisk kvalitet och datans användningssyfte. Konsumenterna är oroliga över hur företag använder enskilda individers personliga data, men så länge företagen erbjuder en värdefull tjänst är konsumenterna villiga att betala för den i form av överlåtelse av personlig data. Studien visar också att i bästa fall kommer EU:s nya regelverk uttryckligen att hjälpa organisationer att skapa pålitliga sätt att använda personlig data och kommunicera om dem.